Utvecklingen av manöverkrigföring och principen om kombinerad bekämpning har pågått under flera hundra år, om inte flera tusen. När flygförbanden utvecklades uppstod revolutionerande möjligheter att utveckla både hastighet och verkan över stora ytor på kort tid. Teorier om detta har vidareutvecklats under kalla kriget till att omfatta manöverkrigföring med kombinerad bekämpning i allmänhet och mellan markförband och flygförband i synnerhet. Trots detta har det genomförts operationer med misslyckade resultat. Denna studie syftar till att, genom en teoriprövande fallstudie, undersöka förklaringsvärdet av Robert Leonhards teori om manöverkrigföring med kombinerad bekämpning mellan markförband och flygförband inom det amerikanska försvaret i moderna krig. I denna studie går jag in på hur Leonhard definierar manöverkrigföring, hur tillämpningen av hans principer om kombinerad bekämpning kan tolkas samt prövar detta i en fallstudie gjord på Operation Anaconda, 2001 och Operation Cobra II, 2003. Resultatet visar tydligt på att respektlöshet mot vedertagna teorier och gamla sanningar står sig dyrt i dagens militära operationer och att detta samtidigt påvisar att Leonhards teori fortfarande är gällande.

Bakgrund: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa effekten av kombinerad styrke- och uthållighetsträning jämfört med enbart styrketräning avseende styrkeutvecklingen hos friska män genom granskning av randomiserade kontrollerade studier (RCT). Metod: En systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl genomsöktes fram till februari 2021 för att identifiera relevanta studier. RCT med engelsk text inkluderades. Risk för bias bedömdes separat av två författare med användning av SBU:s granskningsmall. Resultat: Totalt nio RCT’s inkluderades där studierna jämförde kombinerad styrke- och uthållighetsträning mot enbart styrketräning som mättes med 1-10 repetition maximum (RM). Inkluderade studier hade låg till mellanhög risk of bias. Åtta av nio RCT fann att kombinerad styrke- och uthållighetsträning i jämförelse med enbart styrketräning hade en liknande styrkeutveckling mätt i 1-10RM. En studie fann dock att enbart styrketräning leder till ökad styrka från mitt- till postintervention, men att kombinerad träning påvisade liknande styrkeutveckling som enbart styrketräning under hela interventionsperioden. Studien visade även att en mindre mängd uthållighetsträning per vecka inte påverkade styrkeutvecklingen negativt, men om uthållighetsträning utfördes varje pass samtidigt som styrketräning så dämpades styrkeutvecklingen.  Slutsats: Resultatet från denna litteraturöversikt tyder på att kombinerad styrke- och uthållighetsträning ger liknande styrkeutveckling som enbart styrketräning hos friska män. Av nio studier visade en studie att uthållighetsträning för underkroppen påverkade styrkeutvecklingen i överkroppen negativt. Kombinerad träning ger liknande ökning i 1RM som enbart styrketräning, men träningssättet kan ge negativa effekter på styrkeutvecklingen om uthållighetsträningen utförs mer än tre dagar i veckan med en hög intensitet.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter. Utifrån ett omsorgstänk arbetar en specialpedagog/fritidspedagog med att fånga upp helheten av individen i olika miljöer. Genom olika uttrycksformer i ett flexibelt lärande med ett positivt bemötande, skapas förutsättningar för att individen ska känna att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta är i sin tur en förutsättning för att kunna utvecklas socialt och emotionellt. I skolan och andra pedagogiska verksamheter anser vi att det ska finnas både specialpedagoger som har fokus och kompetens inom det traditionella kunskapsområdet och specialpedagoger som har fokus och kompetens inom det sociala och emotionella området. Olika kompetenser berikar, därför är en specialpedagog/fritidspedagog en viktig yrkesroll.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares uppfattningar om och undervisning i läsning kopplat till motivation, i årskurs 1. För att undersöka detta ligger fokus på vilken läsundervisning lärare bedriver och vad lärare använder för motiverande inslag i sin läsundervisning. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är The Simple View of Reading och förväntan-värdeteorin. Data består av intervjuer och observationer med fyra lärare. I resultatet framkommer det att majoriteten av lärarna bedriver läsundervisning där olika läsundervisningsmetoder kombineras och att elevers motivation är betydelsefullt för läsutvecklingen. Resultatet visar även att lärarna använder en mängd motiverande inslag i läsundervisningen som går att härleda till förväntan-värdeteorin.

Nationella rekommendationer beskriver att spädbarn upp till sex månader endast bör erhålla exklusiv amning och därefter rekommenderas delvis amning i ett år eller längre. En viktig faktor, ur vårdens perspektiv, som visat sig vara avgörande för att kvinnor ska lyckas med amning är att vårdpersonal ger individuellt anpassad vård och stöd kring amning. Det saknas idag en tydlig beskrivning av hur denna vård ser ut i Sverige. Därav väcktes intresse av att undersöka detta. Studiens syfte var att kartlägga omfattning, organisation och vårdens innehåll beträffande den barnmorskeledda mottagningsverksamhet i relation till amning som finns för kvinnor i Sverige. En kombinerad metod bestående av en kvantitativ och kvalitativ ansats har använts och bygger på en enkätundersökning. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultatet visar att det skiljer sig vilka kvinnor som har rätt att söka vård och att tillgängligheten ser olika ut. Det framkom att det inte finns någon enhetlig benämning på mottagningarna och att tillgången till vidareutbildade barnmorskor inom amning inte alltid finns tillgänglig. Angående vårdens innehåll beskrivs i resultatet att barnmorskornas främsta arbetsuppgift på mottagningarna består av samtalsstöd och rådgivning och deras vidareutbildning står i relation till detta. Barnmorskornas uttryckte önskemål om ökad kompetens hos all personal i vårdkedjan, utökade resurser samt möjlighet att öka kontinuiteten på arbetsplatsen genom att minska på rotationstjänsterna. Slutsatsen blev att vården bör vara utformad utifrån ett patient- och normkritiskt perspektiv och att nationella riktlinjer behöver utvecklas och implementeras i verksamheterna för att alla kvinnor i Sverige ska ha rätt till lika vård oavsett var i landet man bor.

No description available.

<p>Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor. Därefter genomförs en fallstudie i syfte att undersöka i vilken utsträckning teorin kan anses vara prövbar i ett senare skede.</p> / <p>Modern warfare of today is to a large extent carried out as joint operations. The helicopter is a fairly new asset for modern warfare but is used frequently for different tasks. The helicopters ability to fly and yet remain in close contact with the ground forces makes it unique, but that is also one of the major reasons why it has been hard to lable the helicopter, air or ground, which in turn is why theory development regarding helicopters has been slow. This essay will attemp to describe a plausible way to use helikopters in joint operations. It will be done in two steps where the first step aims to generate a theory that derives from the theories behind combined arms warfare, joint operations and theories regarding the helicopter abilitys. The theory will be used in an exemplifying case study that aims to investigate to what extent the theory can be regarded as valid and subjected to a test.</p>

No description available.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor. Därefter genomförs en fallstudie i syfte att undersöka i vilken utsträckning teorin kan anses vara prövbar i ett senare skede. / Modern warfare of today is to a large extent carried out as joint operations. The helicopter is a fairly new asset for modern warfare but is used frequently for different tasks. The helicopters ability to fly and yet remain in close contact with the ground forces makes it unique, but that is also one of the major reasons why it has been hard to lable the helicopter, air or ground, which in turn is why theory development regarding helicopters has been slow. This essay will attemp to describe a plausible way to use helikopters in joint operations. It will be done in two steps where the first step aims to generate a theory that derives from the theories behind combined arms warfare, joint operations and theories regarding the helicopter abilitys. The theory will be used in an exemplifying case study that aims to investigate to what extent the theory can be regarded as valid and subjected to a test.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.