Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget. I den kvalitativa textanalysen har det även undersökts om det förekommer någon samhällsdebatt i Aftonbladets respektive Expressens recensioner på kultursidorna och om det skett någonförändring sedan 1984. Uppsatsens metod har byggt på en såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys. Denkvantitativa delen har utgått från ett kodschema och syftar till att se generella förändringar avbland annat texttyp och innehållskategorier. Materialet har bestått av 72 uppslag för den kvantitativa delen. I uppsatsens kvalitativa del har fokus legat på huruvida Aftonbladets och Expressens recensioner på kultursidorna speglar samhällsdebatten. 32 recensioner har ingått i den kvalitativa analysen. I den kvantitativa analysen visade resultatet att det har blivit allt vanligare att puffa för skribenten under den undersökta perioden, i såväl Aftonbladet som Expressen. På artikelnivå har texttyperna recension och debattartikel ökat i antal för de båda tidningarna. Resultatet visar för den kvalitativa studien att samhällsdebatten har blivit ett allt vanligare inslag i kulturrecensionen, inte minst i Expressen. Förutom debatt lämnas det också utrymme för ämnen som är kopplade till exempelvis livsstil och privatliv. När det kommer till vilken typ av retorik som förs i recensionerna har ethos ökat sedan 1984 medan pathos och logos har använts konsekvent. Aftonbladet och Expressen har i såväl det kvantitativa som den kvalitativa innehållsanalysen visat på tendenser som tyder på en kommersialisering av innehållet på kultursidorna.

Patent på mänskliga embryonala stamceller är en etisk känslig fråga där åsikterna går vitt isär. Problematiken ligger i att när embryonala stamceller utvinns förstörs det aktuella embryot och till följd av detta aktualiseras frågan vilket skyddsvärde som ska tillmätas ett embryo. Frågan är svårbesvarad. I två olika rättsfall har EU-domstolen försökt att definiera begreppet "embryo", men en klar och tydlig definition har ännu inte fastställts. Embryonal stamcellsforskning är dyr och tidskrävande. De statliga resurserna räcker inte till och forskningen är därav i behov av externa finansiärer. För att få till exempel ett företag att investera i forskningen, krävs det i normalfallet att de får ett ekonomiskt utbyte för sin investe-ring. Grundtanken är att beviljandet av patent ska uppfylla detta krav, eftersom patent har en ekonomisk funktion. Genom att ha en ensamrätt till att exploatera och kommersialisera en pro-dukt på marknaden, kan det generera i en vinst som inte bara täcker de utgifter företaget fick vid investeringen, utan även ger ett överskott. 1 c § PL reglerar patent på embryonala stamceller och som tolkningen av paragrafen ser ut idag, går det inte att erhålla patent på uppfinningar med embryonala stamceller som en del av pro-cessen. Denna begränsning av möjligheterna till patentskydd har negativa effekter dels på mark-nadsutvecklingen och dels på FoU i allmänhet. En förändring av 1 c § PL är nödvändig både ur ett forskarperspektiv och ur ett marknadsperspektiv, eftersom de är beroende av varandra för att kunna nå framgång. Samhället är i behov av läkemedel och behandlingar som kan tas fram med hjälp av en bra effektiv forskning. Vid en tillåten patentering av mänskliga embryonala stamceller skulle fler storföretag bli intresserade av att investera i forskningen och med större resurser skulle forsk-ningen kunna utvidgas och utvecklingen skulle kunna ske i en snabbare takt.

Revisorns roll är något som med tiden kommit att utvecklats. Från att ha varit en profession där oberoendet är i fokus är det allt vanligare att stora revisionsbyråer också tillhandahåller annan affärsmässig rådgivning vid sidan av den traditionella granskningen. Rollen som revisor har med andra ord kommit att kommersialiseras som ett resultat av större konkurrens på marknaden och en efterfrågan från klienternas sida. Frågan som har undersökts i denna studie är hur revisorer uppfattar och hanterar konflikten som uppstår mellan oberoendet och kommersialiseringen av revisionsbranschen. Detta har studerats genom intervjuer med revisorer från tre av de fyra stora revisionsbolagen och undersökningen visar att det föreligger både teoretiska och praktiska problem i att revisorerna sitter på dubbla stolar och kombinera oberoendet med en mer kommersiell strävan.

<p>Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.</p>

Uppsatsen bygger på intervjuer av personer/företag som fått riskvillig finansiering ihop med rådgivning från ALMI Företagspartner 2006. Resultatet indikerar på att rådgivningen är viktig med avseende på rådgivaren som bollplank samt rådgivaren som förmedlare av betydelsefulla kontakter. Uppsatsen påvisar även betydelsen av att kvalitetssäkra uppföljning av dessa statliga medel inklusive den tillhörande rådgivningen.

Objective: For a long-term and viable economic development to take place in a country it needs to promote creativity and innovation in enterprises. The study applies the process model to study the process of innovation in innovative companies in Sweden. The study also applies the technology commercialization model to indicate the ability of companies to commercialize the technology to the market. Main purpose: The purpose of this work is to study how companies in Sweden proceed with an idea generation and if they manage to commercialize these ideas. Method: This study used a qualitative approach. Multiple case studies &amp; interviews. Conclusion: The innovative ideas in innovative SME:s in Sweden is emerged from randomly events and from systematic developments. Consumer chock is the trigger who draws focus on the idea. Personal stimulations are the factor for the entrepreneur to start an enterprise. Some of the companies are distinctive. The biggest problems during an innovation process are time inadequate and insufficient funds. The management’s criteria distinguish from the R&amp;Ds criteria. The employees do not switch work during the innovation process. The companies cooperate with universities and government-owned institutions. Almost all companies are customer orientated. The companies are successful to commercialize technology to the market.

Fotballkulturen har vært gjennom en stor transformasjon ved å omgjøre seg til en kommersiell bedrift. Opphevelsen av maksimumslønn, etablering av tv-avtaler, omgjøring av stå-stadioner til sete-stadioner og ikke minst etableringen av Premier League er de viktigste endringene innen fotballen i England. Min studie tar for seg supporternes reaksjon og holdning til transformasjonen av fotballen på bakgrunn av at fotball har gått fra å være folkets sport til å bli en kommersiell bedrift eid av eiere som ønsker å tjene penger på sporten. Denne oppgaven er en casestudie av Manchester Uniteds supporteres reaksjon på kommersialiseringen av klubben og ikke minst Glazers eierskap. Studien skisserer tre ulike måter supporterne reagerer ut i fra: tilbaketrekning, motstand eller tilpasning. Jeg trekker også inn norske fans sin rolle i denne situasjonen ut i fra deres tilknytning til klubben og hvordan de forholder seg til kommersialiseringen og Glazer i forhold til de lokale supporterne. Studien supplerer en fotballsosiologisk perspektiv, eller nærmere sagt en sosiologisk innfallsvinkel av supporterkulturen i England. Studien er basert på supporternes perspektiv på transformasjonen som har skjedd og deres synspunkt på Glazers eierskap og hva de mener eierskapet har gjort med kulturen deres. Denne studien bidrar til en forståelse av hvorfor og hvordan supporterne reagerer ut i fra deres tilknytning, identitet og kjærlighet til klubben, med tanke på at klubben er en del av supporternes kultur og tilknytning til samfunnet. Supporterne mener kommersialiseringen truer deres tilknytning til klubben og blir derfor sett på som kunstig i deres øyne. Analysen og diskusjonen vil legge vekt på hva det er supporterne reagerer på og hvordan de reagerer ut i fra deres forståelse av reglene på feltet. Og norske fans tilknytning til Manchester United og deres holdning til Glazers eierskap. Denne studien bidrar til å nyansere debatten om kommersialiseringen av fotballen og om dette er med på å forbedre supporterkulturen, eller om den setter supporterkulturen i fare.

En regel med både fram- och baksidor är en studie med syftet att belysa och analysera hur utbildningsersättningen utifrån föreningarnas perspektiv påverkar svensk herrfotboll på division 1 och 2-nivå. I studien så har det gjorts tio semistrukturerade intervjuer med sportchefer eller herrfotbollsansvariga i division 1 och 2-föreningar för att komma fram till studiens resultat och analys. Utbildningsersättningen är en kompensation som ska utgå till föreningar som har utbildat en spelare mellan 12 och 21 års ålder. Utbildningsersättningen betalas till dessa föreningar när spelaren skriver sitt första professionella kontrakt. Utbildningsersättning betalas också när spelaren skriver kontrakt med nya föreningar fram till och med det år han fyller 23 år. Resultatet av studien visar att föreningarna tycker att utbildningsersättningen ska kompensera de föreningar som tar fram talanger. Däremot gör utbildningsersättningen att föreningar på division 1 och 2-nivå undviker att värva spelare under 24 år eftersom att det anses bli för dyrt. Studien visar att de höga summorna som en spelare kan bli värd i utbildningsersättning inte stämmer med det priset som marknaden sätter på samma spelare. Respondenterna är splittrade i sin syn på om regeln verkligen är rättvis. Många av respondenterna är inne på att det är spelarna under 24 år som drabbas allra värst av utbildningsersättningen eftersom att de höga summorna begränsar deras möjligheter att nå division 1 och 2.

No description available.

Problemformulering: E-sporten och marknaden som omger den har gått från att vara ett relativt okänt fenomen till att idag vara en miljardindustri. Den är ett fenomen som fortsätter växa både när det kommer till omsättning och publik och i centrum står världens största datorfestivalsarrangör: svenska DreamHack. DreamHack fungerar som en samlingsplats för e-sportsentusiaster och gamers och lockar över 26 000 av dessa till deras största evenemang. I samband med dessa typer av festivaler syns idag många av de marknadsledande företagen inom olika varumärkeskategorier, däribland Estrella, Telia, och Intel. Ökningen som skett av sponsorer på den här typen av evene­mang skulle kunna ses som ett exempel på den kommersialisering som sker av evene­mang idag. Den fortsatta ökningen pekar också mot att marknaden kring e-sport inte bara är ett temporärt fenomen utan något som kommer att fortsätta växa. Med detta som bakgrund ämnar studien bidra till djupare förståelse för subkulturen gamers och genom dem få insikt i DreamHack som brand community och kommer­sialiserat evenemang. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med 13 respondenter på Dream­Hack Winter 2015 samt en informantintervju med Lisa Müller, Senior Brand Man­ager and Budget Communications Manager på livsmedelsföretaget Estrella. Huvudresultat: Ur respondenternas svar framgår att kommersialiseringen av Dream­Hack anses legitimera subkulturen gamers i allt högre grad. Detta tycks gamers, till skillnad från andra subkulturer, välkomna snarare än avfärda. Vidare visar också studien på att DreamHack går att se som ett brand community men inte absolut ett klassiskt sådant, då gemenskapen snarare än varumärket tycks vara central. Nyckelord: subkultur, gamers, brand community, kommersialisering, kongruens, sponsorskap