Med hjälp av en kvalitativ ansats undersöker detta arbete en mindre kommuns möjlighet att introducera bästa praxis av användarmedverkan inom utvecklingen av deras offentliga E-tjänster. Genom användandet av intervjuer erhålls först en förståelse för kommunens nuvarande situation gällande deras utvecklingsprocess och utmaningar de stött på. Med hjälp av forskningslitteratur undersöks ett antal nyckelprinciper kring användarmedverkan, vilket i sin tur lägger grunden för en omformad utvecklingsprocess. Denna utvecklingsprocess itereras sedan tillsammans med kommunen för att bättre ta hänsyn till de utmaningar de står inför. Resultatet från arbetet visar att den kommunala verksamheten möter flera utmaningar i utvecklandet av offentliga E- tjänster samt att användarmedverkan kan introduceras inom processen, men i en mycket begränsad omfattning. Dessa fynd hoppas kunna öka förståelsen för användarmedverkan kring kommunkontexten och hjälpa kommunen med deras framtida E-tjänsteutveckling, samt kunna fungera som en resurs för kommuner av liknande storlek att applicera en högre grad av användarmedverkan.

Alla kommuner ställs idag inför olika utmaningar vare sig man är en landsortskommun eller en förortskommun till en storstad, och då kan varumärke vara ett hjälpmedel som kan förstärka eller förändra. En storstadskommun studeras – Danderyds kommun, hur deras byggande och kommunikationen av varumärke kopplas till deras utmaningar, förhållandena i situationen och processen. Litteraturgenomgång visar att området är relativt outforskat och att de traditionella metoderna för att bygga varumärke behöver anpassas till bland annat kommuner och deras verksamhetslogik. Centrala begrepp från teori och tidigare forskning diskuteras så som varumärke i offentlig sektor, identitet, bild, kommunikation, kärnvärden och platser. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda ledande personer i kommunens organisation, både på politikernivå och tjänstemanna nivå, och motiveras av att de är lämpliga för företeelser och egenskaper som är otillfredsställande kända. Intervjudata redovisas under teman. Danderyds kommun har inte något definierat varumärke som har skapats i en process för det och sedan aktivt och stort kommunicerats. Danderyds kommun har tankar på att aktivt bygga varumärket inom en snar framtid. Kommunen har inte tidigare haft behovet men nu ställs man inför utmaningar. Kommunen vet inte om de ska förstärka eller förändra varumärket vid en utbyggnad av centrala Danderyd. Verksamhetslogikens egenskaper klargörs och sätts i relation till byggande och kommunikationen av varumärket. Kommunen är medveten om att projektet centrala Danderyd är en stor förändring och kan innebära en stor förändring av identiteten och varumärket. Kommunen ställs inför det klassiska dilemmat att bevara och förnya något som många starka varumärken har fått genomgå, vilket är krävande om man ska kunna svara på den grundläggande frågan för varumärkesbyggande: Vad gör Danderyds kommun till Danderyds kommun? Kan man svara trovärdigt så löser man demokratiproblemet, miljöproblemet, behovet av bostäder och tillväxt, samt får en bättre position i kampen om verklighetsbeskrivningen. Det är endast kommunens invånare som kan avgöra detta i slutändan.

Purpose: The problem is that small building entreprenuers generally don’t participatein public procurement since they are experiencing the process to be time-consuming,expensive and complicated. The main objective is to produce a proposal for howsmall municipalities can work to make the participation of small buildingentreprenuers in public procurement easier. Method: The main objective has been achieved with qualitative enquiries such asinterviews. These interviews have been made with three small municipalities and onesmall building entrepreneur. Findings: To make it easier for small building entreprenurs to participate in publicprocurement small municipalities can work with simplifying the administrativeregulations with the help of frequently asked questions from the entreprenurs. They can procure total contracts, partnering-projects or split contracts which afterward iscombined to a coordinated generalcontract. They can also try to keep a good contactwith their local entreprenuers. They can identify which documents that are necessaryto demand at the tendering and which they can submit afterwards. Another initiativeto increase the entreprenuers interest is to organize a gathering where the municipalitycan inform and answer questions about public procurement. Implications: The problem is not demarcated just in Sweden but throughout theEuropean Union. The proposal can be used in other member states but needs furtherdevelopment to make a greater difference during a longer perspective. Svenskt Näringsliv (2014) earlier warned that an increase of the direct procurement limitwould affect the competition badly. The essay clarify that the increase did not bringany difference to the competition since the municipalities uses internal guide-lines.The internal guidelines involves internal monetary limits for the municipalities. Thisis to ensure a good competition when procuring direct awards. Hopefully the proposalwill help to solve the overall problem that small building entrepreneurs generallydon’t participate in public procurement. Limitations: The essay only covers municipalities with a population ofapproximately 30.000 people, but the problem is most likely present in bigmunicipalities as well. It was a suitable boundary that was made becausemunicipalities with approximately 10 000 people often cooperate with bigmunicipalities. Such a small municipality would not contribute to the empirics thatwere necessary to fulfill the main objective. Keywords: Public procurement, Act (2007:1091) on public procurement,Municipality, Contract, Building entrepreneur.

Syftet med denna uppsats är att studera Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv. Med inifrånperspektiv menas hur invånare i Torsby upplever kommunen medan utifrånperspektivet beskriver hur bilden av Torsby kommun speglas av media. Dessa två olika perspektiv jämförs för att identifiera eventuella likheter och skillnader för att se om dem representationella bilderna av en plats ”stämmer överrens” med den upplevda verkligheten det vill säga dem som lever på och brukar platsen. Utifrån studiens syfte utformades tre frågeställningar och dessa är följande:  Hur beskrivs landsbygden och Torsby kommun ur ett utifrånperspektiv (främst i media)?  Hur beskrivs Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv?  Vad förenar dessa perspektiv? För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkätintervju och en gruppintervju med 12 personer från Lekvattnet i Torsby kommun och sex politiker från kommunstyrelsen i Torsby kommun. Utifrånperspektivet försöker vi fånga genom att titta på tidningsartiklar i både Aftonbladet och Nya Wermlandstidningen. Vid studiens analys används olika kulturgeografiska teorier så som Lefebvres rumstrialektik och platsidentitet. Det som studiens analys påvisar är hur både in- och utifrånperspektivet är av vikt för att förstå helheten i en plats. Utifrån Lefebvres rumstrialektik går det utläsa hur dessa två perspektiv och även platsens fysiska gestaltning tillsammans utgör en mer nyanserad och verklig bild av Torsby kommun som inte kan manifesteras genom enbart ett perspektiv.

<p>In December 2008 the municipal council in Nybro, decided that the municipality should</p><p>reduce the budget for food service. The budget should be reduced by 2 100 000 SEK.</p><p>They decided that the children- and education committee, and the care committee would have</p><p>to lower their budget with 1 264 000 SEK respectively 636 000 SEK. The change have to be</p><p>done under two years, 60 % should be done under 2009 and 40 % under 2010.</p><p>As a result of the decision, many kitchens have to become kitchens that only serve food, not</p><p>cook it. This will result in preschool staff and nursing staff take over some of the tasks from</p><p>the kitchen staff. The municipal council also decided that entrepreneurs could take over one</p><p>(later two) cooking areas.</p><p>A kitchen that serves food means that there isn’t any cooking involved. The staff receives the</p><p>food in thermal bags or thermal cabinets from a kitchen that makes the meals. This system</p><p>involved more transportation, witch means that the food has to be warm for a longer time.</p><p>The purpose of this project is to examine if and how the nutrient quality affects of the changes</p><p>in the budget of food service in Nybro kommun.</p><p>In this project the temperature measurements has been done on lunches that were distributed</p><p>to elderly people in ordinary housing, preschools and group housing.</p><p>This was to see if the food retained the temperature recommendations from Livsmedelsverket</p><p>(Food Administration). The measurements showed a difference between the two kitchens that</p><p>makes the food.</p><p>Since the food is being warm for a long time it’s interesting to see how much of the nutrients</p><p>are left, when the food is eventually eaten. Four samples of potatoes has been collected and</p><p>analysed for vitamin-C and vitamin B1. The results showed a reduction of vitamin-C, but</p><p>vitamin B1 was stable.</p><p>When one of the cooking areas may be opened for entrepreneurs, the council need to have a</p><p>“Food policy”. A food policy is a document which sets the boundary of the food quality.</p><p>In this project there is a compilation of several food policies in Sweden, to get some common</p><p>points. “Environmental sustainable development” and “special diet” are some of the points</p><p>that are common in the food policy.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.