In Sweden there are about 750 000 house holds that have on-site sewage systems (OSS). Approximately 40-60% of these are not approved by todays standards. The OSS releases every year large amounts of nutrients that contribute to eutrophication of the marine environment and emissions also contributes to an increased risk of the spread of infectious agents. Municipalities have a central role to ensure that the OSS’s are living up to both national and regional environmental objectives. Today there are no legal requirements on how municipalities should ensure that the OSS’s complies with current regulations. Each municipality is responsible to adapt their work to the requirements of the Environmental Code. This study examines how ten Swedish municipalities are working with OSS and what the differences are in their approach to this problem. The study presents what is needed for a sustainable upgrade or replacement rate for OSS’s. The study is divided into two parts , the first part summarizes the guidance for municipalities to inspect the OSS and that is available from the govermental agencies and which was considered to be relevant to this study. In the second part , ten Swedish municipalities were interviewed , using so -called semi-structured interviews. The conclusion is that if municipalities are to achieve a sustainable upgrade or replacement rate, more guidance materials on how municipalities should evaluate old facilities are required. More stricter guidelines are also needed to enforce political decisions in order to allocate more resources for the continuing work of OSS but also by setting clearer objectives with which municipalities are enforced to comply.

This paper investigates how markanvisningar contribute to a fair construction market. It’s a method to exploit ground through construction companies and the municipality is responsible for the decision process. Markanvisningsförfarandet has faced criticism from actors meaning it’s not a transparent method to assign ground. The decision process is particularly questioned. In this paper the approach of Uppsala municipality is investigated with theories handling the conditions of the construction market and decisions. The approach has been developed in recent years and increased the number of assigned ground in Uppsala municipality. The result of the paper indicates that markanvisningar is a good way to satisfy the market and actors. When comparing construction companies in the decision process both objective and subjective decisions are made, but as long as the decisions are substantiated the actors remain satisfied.

Det krävs mycket av kommuner när ett stort företag ska etablera sig i staden. Främst behövs stor satsning på planering av infrastruktur då stora företag lockar många konsumenter och upptar stor yta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur städer planerar för en företagsetablering. Studien utgick från en fallstudie där Borlänge kommun planerade inför IKEAs etablering och varför de valde att satsa på denna etablering. Fallstudien jämfördes med hur städer i USA planerar för en etablering av Wal-Mart. Detta för att få en generell uppfattning om hur städer kan planera för stora företagsetableringar. En kvalitativ undersökning genomfördes med intervjuer, observation och genomgång av relevant litteratur. Reslutatet visar att Borlänge var tvungna att riva och flytta ett industriområde för att IKEA skulle få önskad plats. Sedan var de tvungna att planera om vägar för att trafiken skulle fungera så bra som möjligt. Kommunen var mån om att IKEA skulle etablera sig i staden för att tydligare kunna marknadsföra sig som en handelsstad. I observationen noterades att trafiken flöt på bra vid handelsområdet. Jämförelsen med Wal-Mart visar mer skillnader än likheter. Det som kan sägas generellt om hur städer planerar för stora företagsetableringar är att infrastrukturen påverkas oerhört och måste oftast planeras om.

Abstract Titel: ”Vi behöver finnas i sociala medier” – En kvalitativ studie om hur Göteborgs stad interagerar med sina invånare med hjälp av sociala medier. Författare: Alexander Lätt och Damir Grande Handledare: Ebba Sundin Examinator: Linus Andersson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT-16 Antal ord: 15 386 Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur Göteborgs stad använder sig av sociala medier för att interagera med invånarna i staden, samt att undersöka hur Göteborgs stads framtida användning av sociala medier kan se ut såväl som att se hur Göteborgs stad fungerar som en opinionsbildare eller ej. Frågeställningar:1. Hur arbetar Göteborgs stad för att interagera med invånarna med hjälp av sociala medier?2. Vad är Göteborgs stads mål och förväntningar med användningen av sociala medier?3. Hur tror Göteborgs stad att användningen av sociala medier kommer att se ut i framtiden?4. Hur uppfattar Göteborgs stad sin roll som opinionsbildare? Metod och material: Studien använder sig av en kvalitativ metod. Materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Materialet består av intervjuer med sex personer som arbetar med kommunikation i Göteborgs stad. Huvudresultat: Göteborgs stads externa kommunikation är endast informativ och inte interaktiv, samt att Göteborgs stad inte är en opinionsbildare utan de informerar enbart om beslut som har fattats i politiken. Nyckelord: sociala medier, interagerande, kommun, Habermas offentlighetsteori, Tvåstegshypotesen

Att framstå som en unik och attraktiv plats ses idag som ett sätt att stoppa en negativ befolkningstillväxt, men även som ett sätt att öka antalet invånare i kommunen. I förlängningen bidrar det till att kommunen kan fortsätta ge en god service åt invånarna. Studiens syfte var att studera hur landsbygdskommunen Sala arbetar för att öka sin attraktionskraft för att attrahera fler invånare. Vidare har syftet varit att undersöka hur Sala presenteras i kommunala dokument och hur kommunala tjänstemän väljer att lyfta fram Sala som en attraktiv plats. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på Sala kommun. En tematisk analys genomfördes sedan på de insamlande materialet. Resultatet visar att Sala kommun försöker att öka sin attraktion genom att framstå som en pendlingskommun med närhet till storstäderna omkring. Dessutom framhävs den historiska kopplingen och småstadscharmen. I dokumenten presenteras konfliktfri beskrivning av en befolkningsökning. Men när intervjupersonerna diskuterar en befolkningsökning återkommer problem som kan stå i konflikt med en befolkningsökning. Exempelvis pekar intervjupersonerna på att det saknas bostäder för en befolkningsökning. Samtidigt medför detta en likriktning, och en risk att det kommunen framhåller som attraktivt med kommunen går förlorat. Om inte Sala kommun aktivt tar ställning för att bevara det.

The aim of this master thesis was to examine how the use ofsocial media has influenced the way in which themunicipality of Jönköping communicates with the public andother stakeholders. To fulfill this aim the following twoquestions were formulated: How does the municipality ofJönköping use social media for its external communication?Has the external communication of the organization changedwith the use of social media? If so, how has it changed?The examination was carried out as a case study includinginterviews with six employees at different municipalitydepartments, who use social media for externalcommunication in their work.The theoretical framework was built mainly on differentperspectives of communication and a framework forcategorizing public organizations’ use of social media inthree different general purposes - representation, engagementand networking.The results of the study show that the municipality ofJönköping uses social media mainly for informationdissemination. To some extent it is also used for externalmonitoring and for trying to influence people’s attitudes andbehavior. The results further show that the use of socialmedia has not lead to any pervasive change of the externalcommunication of the organization. The communicationthrough social media to a large extent consists of onedirectionaltransmission of information, and at present thereseem to be only very limited ambitions to take the externalcommunication towards more of dialogue and interactivity.

The municipality of Nykvarn is one of the smallest and youngest municipalities in Sweden. This paper is about how the municipality came to be. It also brings up the opinions of the inhabitants, the local business owners and certain responsible parties within the administration. Amongst the inhabitants the results of this study shows an overall positive attitude about the community they live in. However, they express a certain amount of skepticism towards how the development of the municipality is unfolding. Amongst the local business owners the opinions about the administration and about how they are being treated by the administration vary a great deal. One of the owners verbalizes a great deal of discontent over their contact with the administration offices. Another has no negative opinions at all about their interactions.The question about whether or not the municipality of Nykvarn exists for the “little person” is something that our study states against. / Nykvarns kommun är en av de minsta samt en av de yngsta kommunerna i Sverige.Denna uppsats handlar om hur kommunen bildades och hur dess invånare, småföretagare och vissa ansvariga inom förvaltningen ser på kommunen idag. De resultat vi har fått fram visar på att invånarna överlag har en positiv inställning till deras samhälle. De uttrycker emellertid en viss skepticism gentemot hur utvecklandet av kommunen ser ut i dagsläget. Bland småföretagarna skiljer sig åsikterna vitt om förvaltningen och om hur deras verksamhet behandlas. En företagare uttrycker ett stort missnöje över kontakten med förvaltningen, medan en annan inte har några negativa synpunkter om det alls.Frågan om Nykvarns kommun finns där för den lilla individen är något som vår undersökning talar emot.

Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ”100 nya Karlstadjobb”. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen. Utvärderingen visade att den interna satsningen uppnått ett bättre resultat än den externa, och det är mot bakgrund av resultatet i den genomförda utvärderingen som denna uppsats tar sitt avstamp. Syftet med studien har varit att förklara varför den interna satsningen uppnådde ett bättre resultat än vad som åstadkoms externt. För att besvara syftet har tre rimliga hypoteser med influenser från teorityperna governance, policyanalys och privatoffentliga partnerskap tagits fram. Det empiriska materialet har grundats ifrån intervjuer av respondentkaraktär med personer som har varit involverade i satsningen, och analysen av materialet har vidare realiserats utifrån de framtagna hypoteserna.  Analysen påvisade att båda satsningarna initialt präglats av otydliga riktlinjer, och inom den externa satsningen påverkades det fortlöpande arbetet negativt av det faktumet, vilket försvårade hela arbetsprocessen.  Den interna satsningen kunde däremot återhämta sig från de otydligheter som funnits inledningsvis genom bland annat kontinuerlig dialog samt god samverkan, vilket kan ses som en förklaring till den interna satsningens framgång. Nyckelord: governance, policyanalys, privatoffentliga partnerskap, kommun, näringsliv, samverkan.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.</p><p>Min frågeställning:</p><p>Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?</p><p>Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.</p><p>Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.</p><p>Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp. Jag har sedan applicerat resultatet på mina texter.</p><p> </p>

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner. Uppsatsens syfte är att undersöka motiven till varför de valda kommunerna väljer att införa eller inte väljer att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Genom detta ämnar uppsatsen klargöra om motiven skiljer sig beroende på ekonomiska och demografiska omständigheter. En dokumentstudie genomfördes med syftet att kartlägga alla Sveriges 290 kommuners beslut rörande en resultatutjämningsreserv. Därefter valdes 40 kommuner ut till en faktorstudie för att kartlägga ekonomiska och demografiska omständigheter hos kommunerna. I ett sista skede av empiriinsamlingen intervjuades 20 av dessa 40 kommuner för att erhålla förståelse för motiven till att införa eller att inte införa en resultatutjämningsreserv. Studien visar på att kommuner som infört en resultatutjämningsreserv har samma motiv till detta som lagstiftarens intention, att möta konjunktur- svängningar. De kommuner som inte infört en resultatutjämningsreserv uppger mer spridda motiv. Motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv uppges vara att den leder till en inlåsning av egna medel eller att kommunen anser det onödig då kommunen har egna sätt att hantera konjunktursvängningars inverkan på ekonomin. Kommuner med mindre bra ekonomi uppger att motivet till att inte införa en resultatutjämningsreserv är att man i första hand behöver konsolidera ekonomin innan en sådan reserv kan bli aktuellt. Utifrån denna studie går det inte att se att större kommuner generellt har infört en resultatutjämningsreserv, vilket talar emot studien som Falkman et al genomfört om att större kommuner i större utsträckning anammar nya redovisningsregler. Denna avvikelse från teorin kan förklaras av frivilligheten i lagstiftningen samt den ickeexisterande praxis och rekommendationer gällande en resultat- utjämningsreserv. / Due to the last decades’ fluctuations in the world economy, it was pointed out that municipalities in Sweden needed a way to handle these fluctuations. This resulted in a change in the law of municipalities which made it possible for municipalities to implement a regulatory reserve in the accounting. This regulatory reserve is an accrual tool where funds can be reserved in good times in order to be used in worse. This legislative change has brought flexibility in to the accounting of the municipalities. Because of the different conditions in the municipalities, the motives to implement this voluntary regulatory reserve can differ among them. The study aims to examine the reasons why the chosen municipalities choose to implement or not to implement a regulatory reserve in their accounting. Through this, the study intends to clarify if the motives differ among the municipalities due to economic and demographic circumstances. A document analysis was carried out with the purpose to visualize all the municipalities of Sweden, regarding their decision to implement or not implement a regulatory reserve. After that, 40 municipalities were selected to be a part of a factor analysis in order to understand the economic and demographic circumstances in the municipalities. In a final stage of the empirical data collection, 20 of these 40 municipalities were interviewed to obtain information about the motives to implement or not to implement a regulatory reserve. The study shows that municipalities that have implemented a regulatory reserve have the same motives as the intention of the law, to meet economic fluctuations. The municipalities that haven’t implemented a regulatory reserve declare more varying motives. The motives to not implement a regulatory reserve are for instance that it leads to a locked-in effect of equity or that the municipalities can handle the fluctuations in the economy by themselves. Municipalities with less good economy declare that the motive to not implement a regulatory reserve is that they primarily focus is to consolidate their economy before it is possible to create a reserve. According to this study, it is not possible to say that bigger municipalities have implemented a regulatory reserve, which not is in accordance with the study done by Falkman et al that states that bigger municipalities tend to embrace new accounting rules. This deviation from this theory can be explained by the voluntary attribute of the law and also the non- existing practice and recommendation about a regulatory reserve.