The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power” and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector. The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.

Denna uppsats handlar om implementering av Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare SFS 2010:197 i Kalix Kommun. Syftet har varit att undersöka hur verksamheter ansvariga för flyktingmottagandet samverkar i Kalix, samt vad det är beroende av för att fungera. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med nio respondenter i Kalix Kommun. De teoretiska utgångspunkter som används är implementering, gatubyråkrat och samverkan. Det första av de fyra resultaten från denna uppsats är att samverkan i Kalix verksamheter karaktäriseras av informella kontakter. Det visar att en formellt nedskriven ansvarsfördelning är viktig för att handskas med problem som kan uppstå med en alltför personbunden samverkan. Det andra resultatet visar att Arbetsförmedlingen upplever tidsbrist i att hinna med sitt uppdrag som både samordnare och etableringsansvarig som Lagen om etableringsinsatser inneburit (SFS 2010: 197). Det tredje resultatet visar att samverkan mellan tjänstemän och politiker beskrivs som ett gap och kan utökas för att bättre kunna utnyttja varandras kunskaper. Slutligen visar det fjärde resultatet att politikernas styrning och ledarskap har betydelsen för det praktiska utförandet av politiska beslut.

Denna studie handlar om lärares upplevelser kring sitt arbete med en dator per elev, även kallat 1:1. Många kommuner har redan klivit på det digitala tåget och forskning har pågått på området sedan 2007. Resultaten från olika studier har börjat visa sig och regeringen har slagit fast att hela den svenska skolan ska genomgå en radikal förändring där alla elever och lärare ska ha tillgång till en egen dator. Forskningsresultaten visar att den generella inställningen till 1:1 är positiv. Sollentuna kommun arbetar fullt ut med 1:1 och har uppnått bra resultat. Därför valde vi att fördjupa oss i lärarnas upplevelser kring 1:1 och kanske få veta hemligheten bakom deras arbete. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare upplever och implementerar 1:1 i undervisningen, samt i sitt övriga arbete. Studien omfattar sju lärare från sex grundskolor i årskurs 4-9 i Sollentuna kommun. De frågor vi arbetat kring är följande: ·         Vilka problem respektive möjligheter ser lärarna med användandet av 1:1 i undervisningen? ·         Upplever lärarna att deras lärarroll förändrats i och med införandet av 1:1 i undervisningen? ·         Skiljer sig inställningen till 1:1-undervisning bland olika grupper av lärare? ·         Hur påverkar lärarnas inställningar och uppfattningar arbetet med 1:1 i undervisningen? Våra intervjuer genomfördes och därefter bearbetades resultaten och analyserades. Vi kunde skönja två sidor av digitaliseringen, 1:1 hjälper samt 1:1 stjälper, som vi valde som tema för arbetet. Här är det viktigt att påpeka att det inte alltid var två läger av lärare med olika uppfattning, utan en och samma person kunde se stora fördelar men också stora nackdelar med 1:1.     Vad är då slutsatsen av detta arbete? Lärarna verkar, i det stora hela, enade om att datorer i undervisningen är här för att stanna. Trots enigheten slits individerna mellan 1:1:s  starka sidor och dess svaga sidor. För möjligheterna med 1:1 i undervisningen är många, men problemen finns där också och anses av flera som stora. Lärarrollen har förändrats markant och på vilket sätt den förändrats beror på vem du frågar.     Vi fann intressanta skillnader mellan de två grupper som arbetat länge inom lärarkåren och de som arbetat kortare. De som hade längre erfarenhet visade sig vara mer kritiska till 1:1 än de som hade kortare erfarenhet. Gruppen med kortare erfarenhet som lärare hade en mer positiv inställning till 1:1 och integrerade datorerna mer i sin undervisning än gruppen med längre erfarenhet.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka kommunalt lag- och domstolstrots utifrån KomL och att försöka finna ett svar på varför det trots flera utredningar inte har blivit sanktionerat. Vidare har vårt syfte varit att utreda vilka möjliga sanktioner som varit på förslag. Vart ansvaret för kommunalt lag- och domstolstrots ska riktas har också varit en central del i vårt arbete. Vår metod har varit rättsdogmatisk och har kompletterats av en undersökning riktad till de förtroendevalda i kommunfullmäktige i Luleå kommun. Resultatet för arbetet har utmynnat i en förståelse för varför det inte finns några sanktioner mot kommunalt lag- och domstolstrots. Det har för regeringen funnits en gränsdragningsproblematik mellan legalitetsprincipen och det kommunala självstyret. Vårt resultat har lett fram till förslag på möjliga sanktioner som kan motverka kommunalt lag- och domstolstrots utan för stort ingrepp i det kommunala självstyret.

This essay provides a study of the plans for the spaces that is used to integrate newly arrived immigrants that occurs within the society of Kalmar. A qualitative analysis consisting of two official documents provided by the local authorities of Kalmar have been used, to examine what kind of strategy the local government use, when it comes to creating space to host and integrate newly arrived immigrants to the local society. Recent researches in the field of human geography and immigrants have shown that previously focus has been with the immigrants travel and what occurs at the borders. Recently the focus has shifted towards what happens on a regional scale when the immigrants settle down. This study provides results that show the desired spaces are constructed as places for integration both in action and in thought. Although many of the spaces that are constructed are with the intention to both integrate the new immigrants and create a multicultural society that benefits from the many cultures that flourish in it. The focus is not only on integration but also on a perspective of growth to be able to use the immigrants as work resources. And by doing so, the local government assure not only an integrated city but also makes the immigrants fill the gap in an economic and growth perspective. Conclusions that are drawn from this study shows that most spaces that is planned to be created will indeed help to bring different groups closer and bond to each other, but some of the plans may backfire and create segregation instead of integration.

Piteå kommun är enligt SKL en kommun i glesbefolkad region. Framtidens utmaningar för mindre kommuner i Sverige handlar om hur kommunal service och offentlig välfärd ska finansieras när medelåldern ökar och befolkningsunderlagen sviktar. Piteå kommun har under lång tid haft en befolkningstillväxt när liknande kommuner går i motsatt riktning. In- och utflyttning har en stor betydelse för denna utveckling och genom en sekundäranalys av registerdata från databasen Place vid kulturgeografiska institutionen ämnar denna uppsats att kartlägga in- och utflytning från Piteå kommun åren 2009 – 2014. Med hjälp av deskriptiv statistik och logistiska regressionsmodeller har de attribut vilka påverkar in- och utflyttning från kommunen tagits fram. Undersökningen omfattar även hur olika delar av landet påverkar befolkningssammansättningen i Piteå kommun. Resultaten visar att individer med annat födelseland är mer flyttbenägna och att de flyttar i riktning mot framförallt Stockholm och Uppsala län. Det framkom även att Skellefteå, Luleå och Umeå kommun har en betydande del i att förse Piteå kommun med högskoleutbildade individer och att Stockholms och Uppsala län tillsammans med Norrbottens län har ett obalanserat flyttutbytte med Piteå kommun. Mer generellt kring både in- och utflyttning visar resultaten att attributen; stigande ålder, ensamstående med/utan barn, högskoleutbildning, CSN och försörjningsstöd alla ökar sannolikheten för flytt.

Denna studie behandlar kommunal platsmarknadsföring med utgångspunkt i Knivsta kommun. Flera teorier om platsmarknadsföring tas upp. Bland annat om invånarnas betydande roll i platsmarknadsföringen och tidigare exempel på lyckade och mindre lyckade platsmarknadsföringskampanjer. Genom att intervjua representanter för Knivsta kommun och ett antal av kommunens invånare, skapades en överblick av platsmarknadsföringen i området. Resultatet visar att Knivsta kommun har en tydlig vision om vart de vill komma i framtiden, vilket innebär en del förändringar som till exempel att växa från att vara en liten pendlarkommun och villastad, till att bli mer av en småstad. Dessutom framhävs en vilja att etablera flera företag inom kommunen. Om Knivsta kommuns planer på förändring inte får stöd av kommunens egna invånare riskerar planerna att misslyckas. De tillfrågade invånarna i Knivsta kommun ger indikationer på en positiv inställning till kommunens framtidsplaner. Men i vissa frågor som Knivsta kommuns planerade förändring till att bli en småstad är stödet mindre och en mer grundläggande undersökning av kommunens invånare vore därför intressant.

With the digital transformation the importance of well-adapted systems and casemanagement tools in the building permit process has increased. This study aims toexamine how Swedish municipalities’ work processes differ regarding handlingbuilding permit applications and work process development. Further, the studyinvolves the user's perspective of interacting with the case management tool,ByggR, and how the tool affects their work processes with building permits. Lastly,the study aims to differentiate how municipalities’ work with internal processes andprocess management. The underlying theoretical framework for the study consistsof socio-technical systems theories, theories on focal relationships, processmanagement and finally theories about usability in IT-systems. A qualitativeapproach has been used with two selected municipalities and the major datacollection is based on interviews with respondents in each municipality. The resultof the analysis shows that to succeed with the digital development within thebuilding permit process the supplier and the municipality need to define the jointexternal actors that influence the focal relationship. Furthermore, it appears that itwould be beneficial for municipalities work with process management in order todevelop the internal processes. Municipalities should also take advantage ofexperience and share information and knowledge between themselves. Therefore, atighter relationship and communication between municipalities is needed. Sokigoshould also focus on how to make the usage easier by developing automaticfeatures and making it easier for users to get an overview of applications in the casemanagement tool. Finally, in order to effectively develop ByggR and to streamlinethe development process, Sokigo should to try to converge requirements fromseveral municipalities simultaneously.

Det sociala arbetet med hemmasittande ungdomar är något som blivit mer aktuellt på agendan i samhället under de senaste åren. Det har satts upp mål i både på lokal och nationell nivå i Sverige, samt på EU-nivå. De verksamheter som finns i Umeå kommun har visat på goda resultat gällande stöd för unga att ta sig tillbaka till samhället och ett mer självständigt liv. Syftet med studien är att undersöka arbetet kring hemmasittande ungdomar i Umeå kommun med fokus på framgångsfaktorer. Under arbetet med kunskapsbakgrunden framkom det att hemmasittare är en grupp som det inte finns alltför utbredd kunskap om. Sveriges kommuner och de enskilda skolorna sköter själv arbetet med gruppen utifrån nationella riktlinjer som de upplever bristfälliga. Det finns även en skev bild av vilka bakomliggande orsaker fenomenet har. För att få reda på de framgångsfaktorer som finns i arbetet med målgruppen så har intervjuer med professionella gjorts. De intervjupersonerna är anställda på ”Våga Växa” och ”Hikikomori”, vilka är två dagliga verksamheter för hemmasittande ungdomar, samt ”Social lots” vilket är en resurs som finns till stöd för målgruppen på deras väg mot utveckling. Resultatet visar att, för att en insats ska få ett positivt utfall hos ungdomen så krävs det ett bra engagemang från den professionella. Det är viktigt att ha ett tålamod och att inte ge upp på ungdomen i första taget. Om ungdomen slutar komma till verksamheten så bör man som professionell ta kontakt och vara tillmötesgående inför ungdomens behov.

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet. Desto komplexare en förändring är desto större risker måste verksamheten ta. Det tas upp vikten av att kommunicera utåt mot alla berörda parter så inga missförstånd sker och att alla involverade får en fullständig bild av varför förändringen sker och vilka konsekvenser den kan innebära.Som praktiskt exempel och studiens undersökningsmaterial tas förändringsarbetet i Kinna centrum upp. Det är inte ovanligt att läsa rubriker angående förändringsarbetet av Marks kommuns största centrum – Kinna: ”Miljonerna som försvann”, ”Dålig skyltning” och ”Butik som tvingas stängas” är bara några som beskrivs i de lokala medierna som kommit till följd av förändringsarbetet. Kritik har bland annat riktats mot projektet från medborgare och handlare. Det finns en debatt om själva ombyggnationen som enligt många både är onödig och dåligt genomtänkt. Anledningen till ombyggnaden av Kinna Centrum har enligt många inte heller nått ut till markborna vilket skapat förvirring som lett till att de motsätter sig förändringen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det är att leda under motstånd i ett förändringsarbete. För att svara på forskningsfrågan har berörda politiker, tjänstemän och handlare intervjuats för att höra deras historia om hur de uppfattat motståndet och ageranden i samband med förändringsarbetet. Meningen med studien är inte att söka efter de ”rätta” svaren eller några sanningar utan målsättningen är att belysa ett exempel om hur det är att leda under motstånd. / Program: Magisterutbildning i företagsekonomi