A lot of houses built during the Million Homes Programme are in need of major renovation. Today’s technology and materials are better than in the 60’s and 70’s. Both Swedish government and the European Union have set climate goals regarding energy consumption by 2020 and 2050. Achieving these goals would require better standards in buildings than the Building regulations demands, such as Umeå municipality’s construction requirements for new buildings. The report aims to investigate if a renovation of apartment buildings from the Million Homes Programme can reach Umeå municipality’s construction requirements. The goal is to create detail solutions which meet the energy demands. Three important components to reach the demands are U-values, thermal bridges and air tightness. Different constructions have been tested in these three areas by calculations with Isolerguiden Bygg 06, Isover Energi 3 and literature studies. The results of the calculations show that a lot of energy would be saved with a renovation of the building envelope, from 139 kWh/m2 to 42 kWh/m2. It’s possible to achieve sufficient U-values and reduce thermal bridges in all areas except the foundation. It should be possible to refurbish the foundation but it’s difficult to measure with the methods and tools available. With a major renovation it should be possible to make an old building as energy efficient and air tight as new constructions according to studies and experiments.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommuners kommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenter i form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor. 1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor? 2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna? Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer. Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna. Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sig kommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och att de huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften. Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycket feedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriver kommunikationen. Alla tre kommunerna har som mål att föra dialog med sina följare via Facebooksidan. Av observationerna att utläsa är det dock endast Karlstad kommun som aktivt bjuder in följarna till att bidra med innehåll. Alla tre undersökta kommuner har varsin policy som är utfärdad för hur de ska arbeta med sociala medier, vilket alla kommuniktörer förhåller sig till i arbetet med Facebooksidan. Med resultat från både intervjuer och observationer kan tre stycken ledord urskiljas som beskriver den kommunikation kommunerna bedriver; informera, interagera och engagera.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgår ifrån frågan vilka motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmärktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jämförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgångspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmärkelse från resultatet. Resultat för motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att främsta motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner. Några av de valda teorierna stämde inte med kommunernas perspektiv till motiv och ett var motivet om kunskapsutbyte. Ett motiv som inte nämndes i någon vald teori men som Karlshamn nämnde var att se det regionala turismsamarbetet som en fördel för turisten.

The aim of this paper is to examine how Tanums kommuns website's global navigation menu, local menu and search engine can get better and how to improve them. I have chosen to use usability testing, surveys and research about similar products in order to find out how this can be done. I have found that the website has problems with not getting results when searching in a specific way. I have also found, among other things, that users don't find it logical to find certain information at some places and also that the labeling of certain elements in the menu needs improvement. A few of my suggestions were to help the user by suggesting different ways to search, that there is a way to filter the search, that the labeling of the menu elements were looked through and that information were put where users finds it logical. I also suggested that a bigger usability test could be carried out before or after some changes to the website was done.

I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar, ökar även behovet av klimatanpassning av den fysiska miljön. Trots behovet av klimatanpassning råder det tveksamheter kring hur proaktiva de svenska kommunerna är gällande deras klimatanpassningsarbeten, där det finns nationell information och reglering som uppmanar kommunerna att genomföra klimatanpassningsarbeten. Det råder även tveksamheter inom forskningsläget kring hur planerarna förhåller sig till klimatanpassning inom sitt yrkesutövande. Sammantaget blir det relevant att undersöka hur kommunerna resonerar kring och planerar för klimatanpassning.   Studien pekar mot att de svenska kommunala klimatanpassningsstrategierna utformas med målet att kunna skydda den befintliga byggda miljön, men att kommunerna även prioriterar skapandet av naturmiljöer som upplevs som estetiskt tilltalande och attraktiva. Det orsakar en konflikt med den statliga ledningen som prioriterar skydd av naturmiljöerna, och därmed strategier som reträtt, till en högre grad än kommunerna. Där den nationella styrningen kan ha lett till att kommunerna agerar för att motverka klimatförändringarnas effekter, men kommunerna väljer andra strategier och policys än de som i princip prioriteras från statligt håll.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.

Denna uppsats är skriven för att visa hur ett av världsarven på vår jord har byggts upp och hur vi ska kunna förvalta, bevara och utveckla staden Karlskrona. För att kunna göra detta har Karlskronas historia studerats. Varför är den byggd som den är? Hur arbetar Karlskrona kommun för att minska skadorna i möjligt kommande naturkatastrofer? Uppsatsen innehåller kvalitativa metoder som bland annat är intervjuer med personer inom Karlskronas kommun. Uppsatsen har även skrivits med hjälp av litteraturgranskning för att få en bra uppfattning av vad som har gjort Karlskrona till ett världsarv. Resultatet av denna studie visar på hur Karlskrona kommer att utvecklas vidare som stad samt hur man ska lyckas bevara den kultur och historia som finns i staden. Resultatet visar vilket ansvar kommunen har för att bevara det som gör staden till ett världsarv. Hur Karlskrona arbetar för att skydda sig mot möjliga kommande naturkatastrofer kommer också att redovisas.

Studien syftar till att besvara vad som definierar kommuner som upphandlar måltidsverksamheten inom äldreomsorgen. Detta genomförs med hjälp av den statistiska metoden logistisk regression. Syftet med studien är att klargöra vilka variabler som har påverkan för händelsen upphandling och hur de förhåller sig. En enkätundersökning genomförd 2013 låg till grund för analysen, där oberoende variabler valdes ut inom kategorierna lokala förutsättningar, kvalitet och lokalt politiskt styre. Resultatet tyder på att Moderaternas resultat i kommunvalet 2010 samt stor kommun jämfört med liten kommun har en statistiskt signifikant påverkan på händelsen upphandling.