No description available.

<p>I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år.</p><p>Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning.</p><p>Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete. Vidare utfördes en av intervjuerna med en styrande politiker i kommunen för att få en större inblick i kommunens miljöpolitiska mål. Det insamlade materialet jämfördes och kopplades sedan samman med teori om styrning, en modell över effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv samt teorier om miljöredovisning och hållbarhetsredovisning.</p><p>I vår undersökning kom vi fram till att när det gäller användandet av Karlstad kommuns miljöredovisning i utvärderingssyfte så kan vissa brister skönjas, många gånger används miljöredovisningen enbart som uppslagsverk och inte speciellt mycket för uppföljning och styrning. Vi tror även att det kan vara svårt att arbeta med miljön i Karlstad kommun då det finns så många mål och på olika nivåer. En avsaknad av dialog har även kunnat skönjas inom kommunen, både mellan politiker och tjänstemän samt tjänstemän sinsemellan. Då dialogen är en viktig del i styrningen finns risk att ett effektivt miljöarbete inte kan bedrivas fullt ut. Det har många gånger upplevts som svårt att få en bra bild över hur det ser ut, och en förståelse över att det inte alltid är så lätt att veta vad som bör prioriteras för dem som jobbar med miljöfrågor har uppstått under undersökningens gång.</p>

Avsikten med uppsatsen var att undersöka arbetet med ensamkommande asylsökande barn i Östersunds kommun med inriktning på hur de verksamhetsaktiva uppfattar insatserna. Hur, menar de verksamhetsaktiva, har barnen mottagits, vilka är deras behov och hur har dessa behov tillgodosetts? Undersökningen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Studiens informantgrupp bestod av en områdesansvarig, en pedagog, en vägledare, en särskild förordnad vårdnadshavare och en fritidspedagog som alla var verksamma i arbetet med de ensamkommande asylsökande barnen. Ett viktigt resultat handlar om att de verksamhetsaktiva omdefinierat målgruppen och att de inte längre betraktar de ensamkommande flyktingbarnen som en extremt utsatt grupp. Denna omdefiniering tycks ha haft konsekvenser för hur verksamheten inriktats och bland annat för tillämpningen av den kontroversiella ansvarspedagogiken.

I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år. Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning. Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete. Vidare utfördes en av intervjuerna med en styrande politiker i kommunen för att få en större inblick i kommunens miljöpolitiska mål. Det insamlade materialet jämfördes och kopplades sedan samman med teori om styrning, en modell över effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv samt teorier om miljöredovisning och hållbarhetsredovisning. I vår undersökning kom vi fram till att när det gäller användandet av Karlstad kommuns miljöredovisning i utvärderingssyfte så kan vissa brister skönjas, många gånger används miljöredovisningen enbart som uppslagsverk och inte speciellt mycket för uppföljning och styrning. Vi tror även att det kan vara svårt att arbeta med miljön i Karlstad kommun då det finns så många mål och på olika nivåer. En avsaknad av dialog har även kunnat skönjas inom kommunen, både mellan politiker och tjänstemän samt tjänstemän sinsemellan. Då dialogen är en viktig del i styrningen finns risk att ett effektivt miljöarbete inte kan bedrivas fullt ut. Det har många gånger upplevts som svårt att få en bra bild över hur det ser ut, och en förståelse över att det inte alltid är så lätt att veta vad som bör prioriteras för dem som jobbar med miljöfrågor har uppstått under undersökningens gång.

No description available.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka. Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom. Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet. Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen. För att få en balans i kommunikationen måste det finnas ett tydligt samarbete mellan kommun och skolledning samt att ungdomarna behöver en budbärare som står på deras sida för att stödja och lotsa. För att kommunen ska kunna tillvarata ungas åsikter, tankar och idéer ligger det i deras intresse att göra en ekonomisk prioritering beträffande arenor där ungdomar kan få uttrycka sig. Det handlar om att se ungdomar som en investering samt en kraft för samhället. Utifrån valda teorier är ungdomsfulläktige, Alby ungdomsråd och barnombudsmannen kommunikationsstrategier och beroendevariabler för att kommunikationen ska fungera mellan kommun och ungdom.

No description available.

No description available.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

Växjö kommuns mål är att minska sin miljöpåverkan från fossila bränslen och ett steg i detta är den samordnade varudistributionen. Rapportens fokus är inriktat på returhanteringen av SRS-backar som ingår i den samordnade varudistributionen.  Rapporten redogör för hur processen för returhanteringen av SRS-backar ser ut vid en samordnad varudistribution i Växjö kommun. Underlag för en processkartläggning insamlades genom semi-strukturerade intervjuer och kartläggningen genomfördes i analysen.  I en samordnad varudistribution där flera olika aktörer ingår och vill få sin röster hörda uppstår det problem. Rapporten ämnar utöver att beskriva processens utseende, även att redogöra för dessa problem. Problemen som upplevs i nuläget för respektive aktör är säkerhetsrisker på grund av kvarlämnade SRS-backar på de kommunala enheternas lastkajar enligt logistikhandläggaren vid Växjö kommun, extra transport samt lagerhållningskostnader för Växjö Partiaffär, identifikationssvårigheter för Scandinavian Supply Chain. För att skapa en problembild utfördes semi-strukturerade intervjuer samt mejlintervjuer.  Rapporten avslutas med att behandla olika förbättringsmöjligheter för att lösa aktörernas upplevda problemen genom analys av litteraturstudier samt empirisk insamlat underlag. De förbättringsmöjligheter som analyserats är RFID, olika metoder inom ruttplanering samt nyckeltal för uppföljning.