Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan. Från en lokal arkitektfirma inhämtades idéer och förslag till en bättre process för nybyggnadskartan. Under examensarbetet upptäcktes bland annat att felaktig information till byggherren på Gävle kommuns hemsida och nybyggnadskartan bidrar till att nybyggnadskartan framställs senare i processen än vad den ursprungliga betydelsen/idén är. Undersökningen visar även att Gävle kommun inte höjdmäter fastigheten inför en nybyggnadskarta som enligt berörda är viktigt. Efter intervjuer i Uppsala och Västerås kommuner sammanställdes informationen och den visar bl.a. att de båda kommunerna inventerar och höjdmäter fastigheten inför framställningen av nybyggnadskartan. Höjdinformationen för en fastighet är viktig vid projektering. I Uppsala kommun ansöks det alltid om en nybyggnadskarta innan bygglov söks, vilket inte sker i Gävle kommun då bygglov och nybyggnadskarta söks samtidigt. Slutsatsen blir att Gävle kommun måste ändra sin process till att nybyggnadskartan beställs före bygglovsansökan och att situationsplanen som skickas in av byggherren grundas på nybyggnadskarta. Fastigheterna måste även inventeras och höjdmätas inför varje nybyggnadskarta.

The purpose of this article is to examine issues concerning quality assurance in the Swedish family counselling. To obtain the purpose following factors have been analysed: what kind of requirements/criteria are put on the companies/practitioners, what the respondents think about the lack of common standards and criteria and their opinions concerning “Lagen om valfrihetssystemet”. Monitoring of criteria, privatisation and increased competition are other factors that have been analyzed. The material was obtained from the family counsellors own association and was analyzed in the light of previous research and theories regarding the quality of family counselling however we also considered theories about quality within social work in general. To get the practitioners' opinions we did a qualitative study with five semi-structured interviews. We constructed an analysis from the material and interviews where the answers and the retrieved data were linked together. The results show that family counsellors wanted common quality standards, local authorities should be better at checking the family counsellors and that privatisation has given unserious practitioners access to the market. / Artikeln syftar till att undersöka kvalitetssäkringsproblematiken i den svenska familjerådgivningen. Vi har sett till tidigare forskning samt gjort en kvalitativ studie med yrkesverksamma.

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde. Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet.   De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan:   Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                     Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken? Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering? Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?         Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt. Att intervjua de personer som arbetar inom både Gävle kommun och ämnet som studien behandlar. Resultatet blev inte som vi hade förväntat oss. De begrepp och metoder som vi fokuserar på inom ämnet marknadsföring och varumärkesorientering är idag inte lika väletablerade inom alla offentliga organisationer och företag. Det märks ganska tydligt att det för Gävle kommun är begrepp och arbetssätt som har blivit bortprioriterade men att kommunen i år, 2012, är redo att prioritera dem igen.

The purpose of this qualitative study was to examine how family members perceive family support, and to gain a deeper understanding of how the relatives' part is affected by the dementia ill person. The result has been produced by semi-structured interviews with five respondents interviewed individually. The respondents who participated in the study, care for the dementia sufferer husband / wife at home, or the husband / wife has moved to a special housing. The result includes the perception of being a relative of a person with dementia, how they experience support from various parties, if there are any differences between men and women as well as the importance of communication and attitude. Overall it was shown that relatives often felt a sense of security and that they were satisfied with the support they received from the various parties. Communications and treatment were considered an important part in meeting with the professional people, if this would not have worked problems would probably emerge in the different situations.

Syftet med denna studie är att undersöka införandet och användandet av materialet TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) i några utvalda förskolor i en kommun. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio pedagoger, som alla arbetar på förskolor med barn i åldrarna ett till fem år, samt en talpedagog. I denna studie framkommer att kommunens mål med användningen av TRAS, var att hitta ett material som kunde hjälpa pedagogerna på förskolorna att identifiera barn som löper risk för att utveckla språksvårigheter. Det har inte framkommit i den här studien om kommunen har gjort någon form av uppföljning av användningen av materialet. Resultatet visade att ett av pedagogernas mål med TRAS, är att använda materialet som ett verktyg i deras arbete på förskolan. Gällande pedagogernas uppföljning av TRAS, har det visat sig att de främst använder det kartlagda materialet till att utveckla sin verksamhet. I denna studie har vi använt oss av ett systemteoretiskt perspektiv när vi analyserat studiens resultat.

Med bakgrund av urbaniseringsproblematiken i Sveriges landsbygdskommuner gjordes en fallstudie utav Eda kommun. Syftet för denna kvantitativa studie var att undersöka ungas uppfattning om Eda kommun samt förstå varför unga migrerar till storstadskommuner. Den teoretiska referensramen innefattar tidigare studier och teorier angående migration, plats och ungdomars rörelsemönster samt föreställningar om landsbygden. Avgångsstudenter år 2015 skrivna i Eda kommun som går sista året på gymnasiet fick svara på en öppen enkät. Deras svar sammanställdes genom att dela in respondenterna i fyra grupper; yrkesförberedande man/kvinna och högskoleförberedande man/kvinna. I analysen möts deras svar med studiens teoretiska referensram och det påvisar att högskoleförberedande män och kvinnor vill migrera medan yrkesförberedande män och kvinnor hellre stannar kvar i kommunen. Anledningen till migration handlar om en hindrad personutvecklig samt försämrad tillgänglighet. Slutsatsen är genom att engagera de ungdomar som stannar kvar på orten igenom det sociala kapitalet i form av nätverk, kan kommunen öka ungdomarnas engagemang och därmed övertyga andra att stanna samt sprida en god anda.

Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ”framgångsrecept”. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters “framgångsrecept” för ett lyckat förändringsarbete? För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget. Brobygget är inspirerat av Lean filosofin och dess verktyg. Uppsatsens teoretiska ramverk kretsar därmed kring forskning om Lean och om organisationsförändring. I kommunen har nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från olika verksamheter genomförts. Resultatet visar att chefernas inställning till förändringsarbetet och dess effekter i stort är positiv. Några av de förbättringar som förändringsarbetet har genererat i chefernas verksamheter är bättre kommunikation, medarbetarnas ansvarstagande och att saker förs upp till ytan och tas itu med direkt. Chefernas ansåg att förändringsmodellen fungerade som ett ramverk och gav en riktning för vart förändringsarbetet ska leda. De ser ökade möjligheter för medarbetarna att ta eget ansvar, att skapa kortsiktiga vinster, att hitta lösningar och att vara reflekterande kring förändringsarbetet, och menar att det är aspekter som Strängnäs kommuns förändringsmodell och verksamhetsstrategi genererar och bidrar till. Slutsatsen är att genomslaget och framgången kan bero på att den strategi och förändringsmodell som Strängnäs kommun arbetar efter är tydligt inspirerad av Lean filosofin och dess verktyg.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar organiserandet av skolverksamheten för asylsökande elever.

Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet. Studien visar på en i huvudsak positiv bild av miljösamverkan inom Östergötlands län samt med de centrala myndigheterna, men belyser även svårigheter för denna samverkan samt implementeringen av  miljölagstiftningen i länet. Svårigheter som identifieras i denna samverkan handlar dels om synkronisering av informationsutbyte mellan myndighetsnivåerna, samt problematiken av att länsstyrelsen i sin myndighetsroll både ska vara tillsynsvägledande och prövande i tillsynsärenden.

Problemområde: Trots att Växjö kommun genomfört flera satsningar som främjar idrottsverksamheter så lyckas de ändå inte nå ut till alla ungdomar. En problematik är att medborgarnas delaktighet och inflytande saknas i kommunens planerings-, genomförande och styrningsfas. Kommunen är intresserad av att utforska i vilken omfattning ungdomar vill vara delaktiga samt vad de har för önskemål gällande fritidsutbudet. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur Växjö kommun kan öka ungdomars delaktighet och inflytande i tätorten Lammhult genom utformningen av idrottsutbudet i deras utemiljöer. I synnerhet kommer studien analysera vilka önskemål de ungdomar som är fysiskt inaktiva idag i åldrarna 13 – 16 har idrottsmässigt i tätorten Lammhult. Metod: Vid genomförandet av vår studie valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod då vi ansåg att den var mest lämpad. Den insamlade data har hämtats in med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Urvalet kom att vara ett populationsurval där tätorten Lammhult valdes ut samt ungdomar efter deras livsstilssituation. Resultat: Studiens resultat påvisar att det finns ett intresse hos ungdomarna i Lammhult att vara delaktiga samt att involveras i idrottsprojekt som berör deras egna fritidsutbud. Resultatet tyder även att ungdomarna i Lammhult inte är fysiskt inaktiva på grund av lathet eller ovilja utan snarare på grund av ett bristfälligt fritidsutbud. I studiens analyskapitel belyses potentiella utvecklingsförslag till Växjö kommun.