Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar upplevs inte som ett problem. / This thesis is focused on ambulance staff in a ship environment and the communicationbetween the ambulance staff and the ship’s crew. The purpose is to see if the ambulance staffconsider themselves qualified to make a risk assessment of a ship environment by ownknowledge and to investigate if there is a need to improve the communication between thecrew and the ambulance staff.The background to the study is the accident with the bulk carrier Saga Spray when two of theambulance staff were poisoned by carbon monoxide and one of the ship’s crew memberdeceased.We have chosen a qualitative research method and conducted semi structured interviews withthe ambulance staff, and a document study where accident reports from authorities areexamined.The result of this study shows that the ambulance staff does not consider themselves to haveenough knowledge to identify risks onboard and that they depend on the ship’s crew informingthem. Any communication problem with ship’s crew is not experienced.

Syftet med studien är att belysa på vilket sätt lärares icke - verbala ledarskap kan påverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med två erfarna pedagoger. För att läraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och få med sig eleverna i undervisningen krävs att läraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. Lärarens engagemang, skicklighet i att använda sitt kroppspråk och planering av miljön i klassrummet är faktorer som påverkar elevers lärande. Om eleverna känner förtroende i sin lärandemiljö, att de är en del i den ökar förtroendet för läraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat.

De som arbetar i förskolan har som uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande inom flera områden av ett barns kommande lärande och liv. Betydelsebärande områden i förskolans verksamhet är språklig förmåga och socialt samspel. Dessa två områdens utveckling har visat sig ha stor betydelse för hur barns fortsatta liv kommer att utvecklas och är ett samband som ofta var föremål för diskussion på olika förskolors elevhälsoträffar. I diskussionerna togs olika förmågor och samband upp som visade sig kunna sammanfattas i begreppet social kommunikation. Vid sökande av information och forskning kring begreppet uppdagades att endast andra yrkeskategorier hade beskrivit området. Vid läsning av befintlig litteratur kom det fram att de resultat som presenterades på vissa väsentliga punkter inte stämde med det som förskollärarna såg och beskrev som problemområden. Denna skillnad väckte uppsatsskrivarnas intresse. Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare bearbetar och förstår begreppet social kommunikation. Denna process följdes och dokumenterades. Metoden som användes för analys av arbetet var kvalitativ innehållsanalys. Denna metod valdes eftersom det i studien söktes efter bärande och centrala begrepp som beskrev social kommunikation som förskollärare såg och förklarade det. Dessa begrepp analyserades och indelades efter det i kategorier av uppsatsskrivarna. Trovärdighet i denna indelning eftersöktes. Resultatet visade att tre kategorier gick att finna i förskollärarnas svar angående vilka begrepp de ansåg ingick i den pedagogiska definitionen av social kommunikation. Dessa kategorier blev: miljö som förutsättning för social kommunikation, barns sociala förmåga och förutsättning för social kommunikation och barns språkliga förmåga och förutsättningar för social kommunikation. Frågor som togs upp angående social kommunikation i kollegial handledning visade sig alla ämnesmässigt kunna sorteras in under en av de tre kategorierna. I studien presenterades inte ett slutgiltigt förslag till en pedagogisk definition av begreppet social kommunikation, men ett inledande förslag gjordes. / Social kommunikation ur en pedagogisk synvinkel

I denna studie riktar vi in oss på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och hur det används i förskolans verksamhet. TAKK är inspirerat av det svenska teckenspråket (STS) (Hörselskadades Riksförbund, 2011). Internationella studier (Heister Trygg, 2004; Iverson & Goldin-Meadow, 2004) har visat att TAKK har en gynnsam effekt på barns språkutveckling. Vi undersöker tre olika delar av TAKK-användandet i förskolan: i vilken utsträckning substantiv respektive verb tecknas i småbarnssamlingar, hur förskollärare gör för att uppmuntra barnen att använda TAKK samt vilka svårigheter de anser att det finns med TAKK. Genom kvalitativa undersökningsmetoder får vi fram ett underlag som analyseras. Av resultatet framkommer det att TAKK-användandet under småbarnssamlingarna varierar och att tecken för substantiv dominerar bland samtliga förskolor. Vidare finns det sätt för förskollärare att uppmuntra till att använda TAKK bland annat genom konsekvent användning utifrån barnens behov och intressen. Ett annat sätt att uppmuntra barnen i deras TAKK-användande är att utforma inspirerande TAKK-miljöer. De svårigheter förskollärarna nämner med detta är att TAKK ofta nedprioriteras då annat i verksamheten tar större plats. Även de egna kunskaperna ses som ett hinder bland våra informanter, då många av dem upplever att de saknar utbildning.

Problemformulering och syfte: Det senaste året har Polisen i Sverige jobbat utifrån en ny organisationsstruktur där man gått från 23 olika polismyndigheter till en stor myndighet och organisationsförändringen har fått mycket kritik av både anställda på Polisen och från allmänheten. Därav är det intressant att undersöka om missnöjet kring förändringen hänger ihop med den interna kommunikationen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den interna förändringskommunikationen har hanterats under polismyndighetens omorganisering i Sundsvall med start i januari 2015. Metod och material: Kvalitativ metod med samtalsintervjuer. Sex respondenter intervjuades. Huvudresultat: Huvudresultatet visar att den interna förändringskommunikationen överlag har upplevts som bristfällig. Detta trots att studien visar att det har funnits en strategisk plan för hur det interna förändringskommunikationen ska hanteras samt kommuniceras. Dock har denna information inte tagit sig ända ner i den hierarkiska organisationen, vilket har resulterat i att medarbetarna inte kunnat ta del av informationen under förändringen.

Projects in the construction sector, whether it is of newconstructions or renovations, is a process that includes severaldisciplines that must interact. To facilitate collaborationthere are many different methods and tools for communication. Thisreport aims to create an understanding of the problems thatBjerking, a consulting company in the construction design sector,today has with the internal communication, or if there even isa problem, and to examine solutions to improve communication. Inorder to obtain data, Bjerking employees from Uppsala and Stockholmwere interviewed and a customer who has a far-reaching frameworkagreement with Bjerking. A survey was also sent out to all450 employees at Bjerking. Other secondary data on groupdevelopment, interviewing techniques and more were obtained inliterature through the network library Legimus and the databaseDiva. The results of interviews and the survey show that there isa problem with how communication takes place and that there is adissatisfaction with the handling of documents. The presentedproposals for improvements are based on the shortcomings that existin the communication that emerged in the interview study and thesurvey. These proposals include third-party file management andchatbased communication systems. They will influence how dailycommunication and internal communication within projects take place.This in turn can affect the project’s quality and timeconsumtion.Although Bjerking already has a communication tool, it isprimarily the project that decides on how the work should be done.However, one should be consistent in the choice of communicationtools internally. Proposals for a minor restructuring of thetemplates and control documents presented on Bjerking’s intranetare presented. Proposals concerning project numbering and access todocuments aswell.Finally, recommendations and further studies are presented whereconcrete proposals about which communication system is best suitedto Bjerking and what the next step to increase the efficiency is.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 11.5px 'Times New Roman'} Denna uppsats syftar till att undersöka hur en ideell organisation arbetar med kommunikation gentemot sina intressenter samt vilka utmaningar som de förknippar med detta. Befintlig forskning gällande kommunikationsstrategier fokuserar framförallt på kommersiella organisationer, varför avsikten med studien har varit att bidra med en ökad förståelse för hur ideella organisationer arbetar med kommunikation idag. Undersökningen sker i form av en fallstudie på den svenska ideella organisationen Cradlenet, vars mission grundar sig i den gemensamma övertygelse att övergången från en linjär ekonomi till cirkulär ekonomi är ett måste för en hållbar samhällsutveckling. Det empiriska materialet erhölls genom intervjuer med fem respondenter som är aktiva inom olika delar av Cradlenets nätverk och som har en nyckelroll i organisationens kommunikationsarbete. Undersökningen visar att kommunikationsarbetet skiljer sig något mellan de olika nätverken, varför en gemensam kommunikationsstrategi bör tas fram i syfte att effektivare koordinera organisationens kommunikation. Det är framförallt resursbrist, i form av tid och personal, som begränsar Cradlenets kommunikationsarbete idag. Vidare identifierades en balansgång mellan att värdesätta en bred målgrupp och segmentera sina målgrupper för att effektivare kunna hjälpa sina intressenter att övergå till en cirkulär verksamhet.

Syftet var att undersöka hur förskollärare framför att de använder bildstöd som AKK för att skapa kommunikationsmöjligheter för alla barn i verksamheten, samt hur det kan bidra till alla barns delaktighet. En kvalitativ forskningsmetod var utgångspunkten och utfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv vilket är den teoretiska utgångspunkten. I resultatet framkom förskollärares resonemang där de anser att det finns fördelaktiga skillnader gällande kommunikationsmöjligheter och delaktighet i barngrupper där bildstödsmetoder används. En slutsats är att fördelarna med bildstöd som AKK övervinner svårigheterna, då det leder till att alla barn erbjuds möjligheter till att kommunicera och bli delaktiga i verksamheten.

The purchasing function has become a strategic position for most companies. Activity in an organization cannot be performed without the presence of the information, which means that communication is important for being able to perform a task or activity. Communication related to the purchasing process has been investigated at Gavlegårdarna, a real estate company located in Gävle. In this work, Gavlegårdarna wanted to examine whether there is an opportunity to improve communication and investigate factors that lead to a lack of communication. The purpose of this study was to get a general image and increase understanding of factors that affect communication. The study is based on a case study, where one interview took place in the purchasing department and a questionnaire sent out to people who work daily with purchasing function.

: I dagens samhälle upplever konsumenter ofta att det är en djungel av information men att den trots det i vissa fall är bristfällig. Är det konsumentens uppgift att hämta information hos företagen eller borde företag ta större ansvar och informera sin marknad? Det tillverkas och används idag mer textilier än någonsin vilket har en stor påverkan på samhället då tillverkning sker i flera steg och kemikalier är inblandade i många processer. Kemikalier tillsätts för allt fler ändamål bland annat för att tillföra specifika egenskaper till textilier. Dessvärre kan användningen innebära allvarliga risker för människors hälsa och miljö. Ett problem med dessa kemikalier är att det inte finns tillräcklig kunskap på området och det är svårt att få fram information. Nya vägar måste hittas och lösningar skapas då jordens resurser är begränsade. Vi har i uppsatsen besvarat vår problemställning ”Hur kommunicerar en varumärkesleverantör sina produkters miljö- och funktionsegenskaper till butik?” och ”Hur upplever konsumenten produktinformation vid köp av miljövänliga och funktionella produkter och hur önskar den få information förmedlad?” samt ”Hur viktig är information angående textila produkters miljö- och funktionsegenskaper för konsument?”. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur varumärkesleverantörer i textilbranschen informerar butiker om produkters miljö- och funktionsegenskaper samt undersöka hur konsument upplever informationen. För att kunna uppnå syftet med uppsatsen och besvara problemställningen har vi genomfört intervjuer med butikschefen på Stadium i Knalleland, Borås samt butikschefen på Naturkompaniet i Göteborg. Vi har även genomfört kundundersökningar i dessa butiker. Kommunikation mellan varumärkesleverantör och butik ser olika ut från företag till företag men vi har kunnat konstatera att huvudsaklig kommunikation sker digitalt, men även genom utbildning och leverantörsbesök. Kommunikation och informationsutbyte sker även under anordnade utbildningar och leverantörsbesök samt i ett fåtal fall över telefon. Konsument anser att information angående produkters funktionsegenskaper är väldigt viktigt medan en betydligt mindre del anser information angående miljö väldigt viktigt. Detta avspeglar sig i resultatet av hur konsument upplever information kring funktion och miljö då butikspersonalen förmedlar information om funktion i större utsträckning än information om miljö. Konsumenter föredrar att i första hand få information förmedlad via hangtags eller etiketter och bland övriga poster; att få information via internet, broschyrer och skyltar i butik samt information via butikspersonal är utfallet jämnt. Nyckelord: Funktion, miljövänlig, kommunikation & information. / Program: Butikschef, textil och mode