This paper deals with the subject internal communication. We received this assignment from Region Värmland, an organization formed jointly by the 16 municipalities in the county of Värmland, to take responsibility for regional development, growth issues, culture and adult education in Värmland. The organization consists of a number of geographically dispersed units with specialized working areas. In this type of organization, there are high demands on internal communication as a tool to coordinate the organization’s different units and integrate their work, in order to reach the common goals. The objective of the study is to examine how the internal communication functions, and is perceived, by the employees in Region Värmland. We have based our study on previous research on communication in relation to organizational structure, communication networks- and channels. Three main issues have been focused on to lead us to an answer to our purpose. These questions were formulated based on what can be considered core components of a functioning internal communication. How are the channels of communication used and perceived by the employees? How do the employees perceive the functions of the vertical communication in the organization? How do the employees perceive the functions of the horizontal communications between the various units of the organization? For our study we have implemented a methodological triangulation, through a questionnaire and four qualitative interviews. The study has shown that the most used communication channels among the employees are meetings and informal communication with colleagues. The employees feel that the communication with their immediate manager is well-functioning – that they feel free to express work-related opinions, and that they are involved in decision making processes. However, it turned out that there are gaps in the horizontal communication between the units, and that they are too isolated from each other. The intranet is not as widely used as desirable, and needs to be developed in terms of its communicative qualities, to gain a more significant role in communication and coordination between the units in the organization. Key words: communication channels, horizontal communication, internal communication, vertical communication

Arbetet undersöker kunskapsöverföring mellan projekt inom företag med enbart projektbaserad verksamhet. Forskningen grundar sig i fem fallstudier genomförda på svenska applikationsföretag. För att identifiera samband mellan företagsstorlek och kunskapsöverföring valdes företagen utifrån antal anställda. De studerade företagen har mellan två och tvåhundra medarbetare. Med hjälp av det teoretiska ramverk som presenteras, identifieras tre stycken centrala faktorer som påverkar kunskapsöverföring mellan projekt. Dessa är (1) tillvaratagande av kunskap, (2) val av kommunikationskanaler samt (3) hinder vid kunskapsöverföring. Resultatet visar att det existerar ett samband mellan företagets storlek och hantering av kunskapsöverföring utifrån de tre nämnda faktorerna. Utöver företagets storlek, uppmärksammas även att organisationsstrukturen är något som påverkar kunskapsöverföring. Sambandet som studien upplyser om är att mer fokus och resurser riktas mot tillvaratagande av kunskap och kommunikationskanaler i takt med en ökad företagsstorlek. Uppsatsen visar även att en ökning av de två nämnda faktorerna leder till fler hinder vid kunskapsöverföring mellan projekt. Det visar sig även att de två största företagen använder samma kommunikationskanaler. Däremot identifieras ett större antal hinder i det stora företaget, vilket grundar sig i flera medarbetare och en mer komplex organisationsstruktur.

Sammanfattning Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, har genomgått flera organisa­toriska förändringar under senare år. Dessa pågår fortfarande. Uppsatsens syfte var att, med utgångspunkt i kommunikationsteorier, analysera och förstå hur kommunikationen i Sidas förändringsprocess 2010-2011 uppfattades av olika medarbetarkategorier samt vad man därur kunde lära inför nuvarande och framtida fortsatta förändringar. Teorierna spände över bas­teorier i kommunikationsvetenskap, förändringsteori och teorier om medarbetarskap. Det empiriska materialet till denna begränsade kvalitativa undersökning samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fenomenologiskt förhållnings­sätt. Informanterna kom från Sidas ledning, mellanchefer och andra medarbetare ur flera yrkeskategorier. Som fallstudie gör den inte anspråk på att vara representativ för alla svenska myndigheter i förändring men är tänkt att visa hur förändringskommunikationen upplevdes på en svensk myndighet. Resultaten visade att cheferna var bättre informerade än medarbetarna om målbild och bak­grund för förändringen. Myndigheten fokuserade sin information i förändringen kring en del av bakgrunden, den ekonomiska krisen. Informationen om mål och visioner var begränsad. Cheferna hade en stor och mestadels uppskattad kommunikativ roll i förändringen. Medarbe­tarna upplevde begränsade möjligheter att hinna ta in information, tolka den och ge feedback. Förändringsprocessen upplevdes som relativt toppstyrd i samarbete med personal- och kommunikationsavdelning. En traditionellt stark konsensuskultur kontrasterade mot en förändringsprocess där kommunikationen inte medgav inflytande över den egna arbets­situationen, vilket upplevdes av vissa som kränkande. Slutsatserna blev att information om både målbilder, bakgrunder och visioner framåt är viktiga i en förändringsprocess. Sida hade en plan och kommunicerade väl med sina chefer. Medarbetare och chefer på Sida kände stor lojalitet med verksamheten och hade därför förtjänat respekt i högre grad i kommunikationen. Dialog mellan alla chefer och medarbetare skulle ha gett möjlighet för medarbetarna att reagera och bli lyssnade på, även om beslut redan var tagna. På Sida upplevdes kommunikationen via cheferna mer individberoende än systemberoende. Ryktesspridning blev inte något stort problem trots att ledningen inte hade planerat för hanteringen av rykten inom förändringskommunikationen. Även om fallstudien endast rör Sida kan den tänkas vara relevant för andra svenska myndigheter.

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla medarbetare (Extern employer branding). Men samtliga företag arbetar med att deras befintliga medarbetare skall motiveras och stanna kvar inom organisationen (Intern employer branding). Däremot var det endast en utav de undersökta företagen som medvetet arbetade med att motivera och behålla sina medarbetare som ett steg i processen för att stärka sitt employer branding. Slutsatsen är att majoriteten av de tillfrågade professionella mindre tjänsteföretagen i studien inte arbetar aktivt och medvetet med både stegen i processen för att skapa ett starkt employer branding

Titel: Internkommunikation - en analys av effektiviteten av internkommunikationen på Ängsdals förskola Författare: Johan Hansson och Erik Åkesson Mål: Målet med den här uppsatsen är att studera hur väl internkommunikationen mellan de anställda och ledningen på Ängsdals förskola fungerar väl. Om inte, vad är det som brister? Slutligen kommer ett antal förslag på åtgärder att presenteras. Metod: Vi har använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen har legat till grund för den kvantitativa. 18 enkäter har delats ut på Ängsdals förskola och fyra djupintervjuer har genomförts, två med anställda och två med cheferna. Resultat: Studien visar att internkommunikationen på Ängsdals förskola fungerar tillfredställande i vissa avseenden medan den fungerar otillfredsställande i andra. Framförallt är det en brist i informationen från ledningen till de anställda som måste kritiseras. Detta gäller information om förskolans profilering Reggio Emilia såväl som information om vad som diskuteras på lednings- och styrelsemötena. Samtidigt fungerar kommunikationen uppåt i organisationen mycket väl och de anställda känner att de alltid har möjlighet att tala med någon av cheferna. Sidor: 55 Kurs: Examensarbete MKV05 Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Kristoffer Gansing och Gunnel Petersson Nyckelord: Kommunikation, internkommunikation information, organisation, kommunikationskanaler

As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication. We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication. As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver. We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure. Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too. We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication. Keywords: Internal communication, structure, education, communication channels, continuity

<p>Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät. Under intervjuerna framkom att anställda har störst kännedom om CSR då det är en del av den löpande verksamheten. När CSR tillhör den dagliga verksamheten används främst möten som respondenterna uppskattar mest är de som möjliggör en dialog, exempelvis möten. För att CSR-arbetet ska prioriteras i kommunikationen bör den därför tillhöra den dagliga verksamheten.</p>

<p>As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication.</p><p>We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication.</p><p>As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver.</p><p>We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure.</p><p>Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too.</p><p>We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication.</p><p><strong><p>Keywords:</p>Internal communication, structure, education, communication channels, continuity </strong></p>

<p>I den här C-uppsatsen har vi på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersökt</p><p>deras informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta reda</p><p>på hur bra deras olika informationskanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda på om</p><p>några kanaler kunde tas bort eller om nya kanaler borde användas. Vi ville också få</p><p>en fingervisning på om Eskilstuna Energi och Miljös kärnvärden kommit fram och</p><p>mottagits av kunderna. En ytterligare fråga var vad respondenterna anser är viktigt i</p><p>ett informationsmaterial för att de ska uppmärksamma det.</p><p>Vi valde att använda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, för</p><p>att sedan, med dessa som grund, formulera frågor i en enkät som skickades ut till</p><p>närmare 1 000 kunder. Vi gjorde även egna analyser av Eskilstuna Energi och Miljös</p><p>informationsmaterial, med utgångspunkt i teorier om informationsdesign.</p><p>Våra undersökningar visade att informationskanalerna uppskattas olika av olika</p><p>respondenter och för olika syften. Informationskanalerna kompletterar varandra, men</p><p>i många fall föredrar respondenterna att få informationen via post och lokaltidning.</p><p>Det visade sig också att de kanaler som Eskilstuna Energi och Miljö inte använder</p><p>idag, e-post och SMS är populära bland många. Våra slutsatser är att alla kanaler de</p><p>använder idag behövs, men bör användas på olika sätt och för olika syften.</p><p>Undersökningen visade att Eskilstuna Energi och Miljö har lyckats relativt bra</p><p>med att förmedla sina kärnvärden.</p><p>Informationen fungerar i många fall bra, men i vissa fall har inte budskapet kommit</p><p>fram på ett optimalt sätt. Enligt våra undersökningar beror det på bristande informationsdesign</p><p>gällande bland annat avsändare och innehåll.</p>

<p>Abstract</p><p>Författare: Maria Carlsson och Hanna Eliasson</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Titel: Webb-tv, nästa generations </p><p> kommunikationskanal</p><p>Ämne: Medie- och </p><p> kommunikationsvetenskap</p><p> Högskolan i Halmstad 61-90 poäng.</p><p>År: HT 2007</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur varumärkesarbetet kan effektiviseras och utvecklas genom webb-tv mot nästa generation.</p><p>Metod: Studien innefattar en kvalitativ metod. Det empiriska</p><p>materialet har samlats in genom en tematisk öppen intervju, med personer som ansvarat för den externa kommunikationen, samt varumärkesarbete på medelstora till större företag. Materialet har kompletterats med observationer av annonsering och</p><p>reklam via webb-tv på olika hemsidor</p><p>,samt sekundärmateria, det vill säga olika tidningsurklipp och artiklar där forskningsämnet har tagits upp.</p><p>Slutsatser: Majoriteten av respondenternas idéer och tankar om framtida varumärkeskanaler kretsade kring lätt</p><p>tillgänglighet, det vill säga kommunikationen till den potentiella kunden kommer i större utsträckning att ske över internet. Merparten av respondenterna ansåg</p><p>att internet kommer bli den ledande kommunikationskanalen ut mot nästa generation, tack vare tillgängligheten. Majoriteten av de tillfrågade är medvetna om att webb-tv är en kanal som är mycket aktuell mot nästa generation. Över hälften av respondenterna är även positivt inställda till webb-tv och kan tänka sig att satsa på webb-tv externt ut till målgruppen.</p><p>Annonsering och reklam via webben</p><p>istället för annonsering via tryckta medier var något som många av respondenterna i intervjun var villiga att gå över till och satsa på, men de flesta var okunniga om hur de skulle använda webb-tv som kommunikationskanal, samt hur finansieringen av kanalen ska bedrivas.</p><p>Nyckelord: Webb-tv, Kommunikationskanaler, Varumärkesarbete,</p><p>Nästa generation, SWOT</p><p>-analys.</p>