Denna uppsats ämnar öka förståelsen för individers identitetsskapande på den sociala medie-plattformen Instagram. Som digital kanal fyller den en viktig funktion för marknadskommunikation i dagens samhälle. Vem som helst kan numera driva marknadsföring online, privatpersoner som företag. I denna studie kommer vi att se till hur utvalda profiler använder sig av Instagram för att kommunicera sina personliga varumärken. Studien är avgränsad till att undersöka fyra kända svenska profilers Instagramkonton: Fredrik Eklunds, Zara Larssons, Kenza Zouitens och Zlatan Ibrahimovics. Då studien utfördes hade de tillsammans över tolv miljoner följare. I uppsatsen undersöker vi studieobjektens publicerade bildmaterial och utifrån materialet utförs en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa analysen undersöker vi trender i det publicerade bildmaterialet och i den kvalitativa utförs en semiotisk bildanalys med syfte att på ett djupare plan kunna besvara studiens frågeställning. Uppsatsens teoretiska ramverk behandlar vetenskapliga artiklar och forskningslitteratur om sociala medier, personliga varumärken, självpresentation och kommunikationsstrategier. Utifrån vår analys kan vi utläsa trender i profilernas bildpublicering som visar på att de främst fotograferar i arbetsrelaterade miljöer med sig själva i fokus för att inspirera sina följare. Vi kan också se att individerna strategiskt arbetar för att kommunicera den mest förmånliga sidan av sig själva till sina mottagare. Dessa olika komponenter är det som driver studieobjektens framgångsrika personliga varumärken på Instagram. / This paper intends to increase the understanding of the individual’s identity on the social medium Instagram. As a digital channel it fills an important function of marketing in today's society. Anyone can now operate online marketing, both individuals and companies. In this study we will investigate how selected profiles use Instagram to communicate their personal brands. The study is restricted to examining the Instagram accounts of four known Swedish profiles: Fredrik Eklund, Zara Larsson, Kenza Zouiten and Zlatan Ibrahimovic. When this study was conducted they had over twelve million followers together. In this paper we will investigate the study objects’ published footage, and based on the material we will conduct a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. In the quantitative analysis we intend to examine trends in the published photo material, and in the qualitative we will conduct a semiotic analysis to gain a deeper level of understanding of what the strategic communication behind the photos looks like. The theoretical framework is based on scientific articles and research literature on social media, personal branding, self-presentation and communication strategies. Based on our analysis we can identify trends in the profiles’ publications of images showing that they mostly shoot photos in working environments with focus on themselves, to inspire their followers. We can also see that the individuals are strategically working to communicate the most favorable side of themselves to their followers. These different components are what run the study objects’ successful personal branding on Instagram.

No description available.

No description available.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna. Den enda grupp som nästan uteslutande talar på målspråket och som i störst utsträckning använder sig av kommunikationsstrategier är den grupp analfabeter som observerats, trots att alla elever utom en i gruppen delar modersmål. Vi kan, i jämförelserna av våra intervjuer och observationer, se att det som observerats inte alltid stämmer överens med hur lärarna själva reflekterar över sin undervisning och inte heller med den språkforskning vi tagit del av. I vår slutsats har vi kommit fram till att en attitydförändring måste ske för att målspråksanvändningen ska få en större plats i språkundervisningen och att den ska användas på ett mer medvetet sätt av såväl lärare som elever.

Vi lever i ett åldrande samhälle där demenssjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen innebär en rad förluster av både intellektuell och känslomässig art för den som drabbas. Kort efter sjukdomens debut uppstår kommunikationssvårigheter som försvårar relationen med personen i fråga och gör omvårdnaden komplicerad.Genom denna litteraturstudie, som grundar sig på nio artiklar, samlades befintlig forskning inom ämnet för att få övergripande kunskap om kommunikation inom demensvården. I studiens resultat kom det fram bland annat att kunskapen hos vårdarna var bristfällig och skapade ofta oro i mötet med patienten. Verbal och icke-verbal kommunikation är det som genomsyrar alla analyserade artiklar, där icke-verbal kommunikation lyfts upp som det vanligaste kommunikationssättet. Beröring är också ett sätt att kommunicera som kan påverka vårdrelationen positivt. Genom olika typer av beröring kan man förmedla det man vill ha sagt samt få den sjuke till att uttrycka det han/hon vill. Genom rätt förhållningssätt samt att stödja, vägleda, bekräfta och klargöra kan den verbala kommunikationen underlättas. Att använda sig av ”ja-nej” frågor samt ställa frågor som kräver ett svarsalternativ i taget gynnar också den verbala kommunikationen. Sjukdomen kan inte botas idag men god omvårdnad kan hjälpa patienten att uppleva bättre livskvalitet. Det finns fortfarande för lite kunskap om sjukdomen i samhället som kan förbättras om mer forskning görs.

No description available.

Afasi är en vanlig följd av stroke och sannolikheten för att vårdpersonal träffar på en patient med afasi under sin yrkeskarriär är stor. Det är därför viktigt att känna till kommunikationsstrategier som finns tillgängliga för att kunna möta patientens livsvärld, vårda utifrån ett patientperspektiv och ge vård på lika villkor. Syftet är att belysa vårdpersonalens möjligheter till att underlätta kommunikation i vården av patienter med afasi. Studien är en översiktlig litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderats och sammanställts för att få en bredare överblick. Sökord som använts är conversation, supported conversation, nurs*, people with aphasia och caring. Resultatet baseras på sju vetenskapliga studier där följande områden identifierats: stöttning av patientens autonomi/delaktighet, struktur, samtalsmiljö, verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation samt visuella och skriftliga hjälpmedel. De kommunikationsstrategier som framkommit i resultatet fungerar olika på olika patienter. Det är därför viktigt att lära känna varje enskild patient för att tillsammans komma fram till de strategier som fungerar bäst för denne.

Med syftet att öka kunskapen om bedömningen inom ämnet svenska som andraspråk undersöks nationella prov-texter i årskurs 6 och 9 med fokus på det språkliga betygskriteriet, vilket operationaliseras i form av Manfred Pienemanns processbarhetsanalys. Processbarhetsnivå jämförs med provbetyg i en korrelationsanalys, för att söka eventuella samband mellan processbarhetsnivå och provbetyg. Resultatet av processbarhetsanalys och korrelationsanalys tolkas utifrån betygskriterierna till det nationella provet samt kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning. Studien finner inga starka samband mellan processbarhetsnivå och betyg, vilket inte överensstämmer med tidigare forskning, utan enbart ett visst samband mellan syntaktisk processbarhetsnivå och provbetyg, och inga samband mellan morfologisk processbarhetsnivå och provbetyg. Sambandsanalysens resultat talar för att lärare tar hänsyn till kommunikationsstrategier typiska för andraspråksinlärning i sin bedömning. Detta stärks ytterligare av processbarhetsanalysens resultat, som talar för att kommunikationsstrategier som förenkling, undvikande och överanvändande förekommer på alla betygssteg.

Problemformulering och syfte: I slutet av 2020 drabbades organisationen CD Projekt Red (CDPR) av en förtroendekris i samband med lanseringen av den nya produkten Cyberpunk 2077. Två år senare är produkten bästsäljande och CDPR har stor ekonomisk vinst, vilket tyder på att krisen bemästrades. Denna studie grundar sig i intresse för strategier som tillämpas av organisationer vidonline-kriskommunikation i det nuvarande medielandskapet. Studiens övergripande syfte eftersträvar kunskaper om vilka kvalifikationer som krävs för att bemästra en krissituation. Metod och material: I studien undersöks inlägg på Twitterunder utvalda tidsperioder genom kvantitativ innehållsanalys och i metoddelen redogörs tillämpning av metoden. Huvudresultat: Resultatet visar att online-kriskommunikation bidrar till framgångsrik krishantering när den överensstämmer med korrigerande handlingar.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan.