No description available.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. Vi behöver kommunicera för att fungera i samhället som individer och det finns olika modeller för det hos män och kvinnor. Redan i tidig ålder lägger vi grunden för hur vi kommunicerar olika för att sen utveckla det till typiskt kvinnlig och manlig kommunikation. Det handlar också om hur ledares kommunikativa förmåga bör vara till sina medarbetare. Intervju har skett med en kvinnlig och en manlig ledare för att få fram just deras upplevelse i kommunikationen till sina medarbetare och vad de lärt sig i sin kommunikation. Det som framkom var att kommunikation är viktig och att det finns en tydlighet. Att informera, att kunna lära av varandra och att kommunicera på ett positivt sätt tycker ledarna är viktiga lärdomar som de har tagit med sig under sitt yrkesverksamma liv. Men för att kunna kommunicera rätt behöver du som ledare vara med klara med vad du själv menar innan du kan förmedla dig till andra.

<p>C-uppsatsen baseras på en fallstudie över ABB Communication Centers internkommunikation, den övergripande kommunikativa enheten på ABB Sverige AB. Syftet är att beskriva informationsdesignens roll i såväl den dagliga verksamheten som den övergripande inställningen till det internkommunikativa arbetet. Samt jämföra teorier inom organisations- och kommunikationsvetenskap samt informationsdesign och resultaten från den empiriska undersökningen.</p> / <p>This thesis is based on a case study carried out at ABB Communication Center, the comprehensive department for communication within ABB Sweden AB. The purpose of the work is to describe how internal communications are accomplished in a real organisation and which role information design has in the process, and then to compare this with the theories within communications, organisation and information design and to evaluate the results.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker gymnasielärares inställning till begriplighet i engelskundervisning och bedömning utifrån styrdokumentens skrivning om uttal. Förhållningssätt till standarder och styrdokumentens framhållande av engelskämnets kommunikativa funktion diskuteras dels i ljuset av att engelskan har blivit ett kontaktspråk mellan talare vars modersmål inte är engelska, dels genom att fokusera på uttal generellt och på frågeintonation specifikt. Eftersom antalet icke infödda engelsktalande är vida fler än infödda och det är mycket svårt att nå upp till idealet att tala som en infödd, problematiserar forskare detta ideal, och framhåller strategier som effektiviserar kommunikation. Skolans styrdokument föreskriver en varierad internationell input och tydlig, ledig output. Därmed kan lärarens preferenser inverka på bedömningen av begriplighet så, att inföddlikt uttal ges högre betyg än uttal som färgats av elevens förstaspråk. Studien antyder att gymnasielärare som intervjuats föredrar ett inföddlikt uttal och att talängslan är ett problem. En mer pluralistisk syn på uttal skulle dels kunna sänka garden hos inlärare, dels förbereda dem på faktiska språksituationer och realistiska mål.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Karlstads kommuns chefer ser på chefsbrevet, ett månatligt nyhetsbrev som sänds ut till dem. Brevet innehåller information som ska underlätta för kommunens chefer att bedriva ett kommunikativt ledarskap med fokus på meningsskapande och delaktighet. Karlstads kommun är emellertid en stor och fragmenterad organisation och som chef är det en utmaning att ha ett helhetsperspektiv. Studiens frågeställningar baserar sig dels på om det finns en samsyn mellan cheferna på de olika delarna av kommunen gällande organisationens identitet och dels på hur de beskriver sitt ledarskap. Chefsbrevets relation till dessa båda fenomen ingår också i frågeställningarna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar arbetades ett ramverk fram där kärnan bestod av teoribildningar kring meningsskapande, organisationsidentitet och kommunikativt ledarskap. Det gemensamma meningsskapandet utgör en central del i både studerandet av organisationsidentiteten och det kommunikativa ledarskapet. Metoden som valdes för att genomföra studien var kvalitativa intervjuer. Detta eftersom att frågeställningarna var av den art att de krävde djupare och mer utförliga svar. En intervjuguide arbetades fram med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och personer att intervjua kontaktades. Totalt genomfördes nio stycken intervjuer med mottagare av chefsbrevet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes och analyserades sedan utifrån de tidigare uppställda teorierna. Resultatet visade att intervjupersonerna i stor utsträckning hade en samsyn gällande de egenskaper som de såg som centrala och kännetecknande för Karlstads kommun. Värt att notera var också att dessa egenskaper låg väldigt nära kommunens varumärkeslöften. Ett av de kommunala bolagen visade sig dock ha en stark egen identitet som skiljde sig från den övriga kommunens. Resultatet pekade också på att intervjupersonerna på flera sätt arbetade enligt kriterierna för ett kommunikativt ledarskap. Utifrån resultatet så presenterades sedan slutsatserna där det gick att utläsa att de forum för gemensamt meningsskapande som finns inom kommunen lyfts fram som särskilt viktiga när det handlar om att skapa en enad organisationsidentitet och en sammanhållning. Chefsbrevets roll som identitetsskapare får ses som tämligen begränsad även om det har en funktion i att bidra så att kommunens samtliga chefer får samma information. Gällande det kommunikativa ledarskapet så bidrar det till viss del med hjälp att sortera ut vad som är viktigt men den kommunikativa utmaningen att rama in och kontextualisera budskapen ligger fortfarande på den enskilda chefen. / The purpose of this essay was to study how the managers of Karlstad municipality views the managerial letter, a monthly newsletter which is sent to them. The letter contains information that will facilitate for the municipal managers to engage in communicative leadership with a focus on sensemaking and participation. The questions of the study are based partly on whether there is a consensus between the managers of the various parts of the municipality regarding the organization's identity and partly on how they describe their leadership. The managerial letter related to these two phenomena are also worked into the questions. A framwork was brought together based on the study's purpose where the core consisted of theories of sensemaking, organizational identity and communicative leadership. Collective sensemaking is a central part of both the study of organizational identity and communicative leadership. The method selected for the study was qualitative interviews. Because of the fact that the questions required deeper and more detailed answers. An interview guide was developed based on the theoretical framework and the people to interview were contacted. A total of nine interviews were conducted with recipients of the managerial letter. The results of the interviews were compiled and then analyzed on the basis of the previously established theories. The results showed that the respondents shared a consensus regarding the characteristics they viewed as central and distinctive of the municipality of Karlstad. Worth noting was that the findings shared similar charachteristics to those of the municipality's brand promise. One of the municipal companies however proved to have a strong identity of its own, distinct from the rest of the municipality. The findings also indicated that the interviewees in several ways worked under the criteria of the communicative leadership. A conclusion was presented based on the results and it was possible to deduce that the forums for collective senemaking within the municipality were highlighted as particularly important in relation to create a unified organizational identity and cohesion. The role of the managerial letter however has to be seen as quite limited in that sense although it has some function in contributing to that the managers of the municipality all receive the same information. The managerial letter helps to some extent in regards to the communicative leadership with the task sort out important information, but the communicative challenge to frame and contextualize the messages is still up to the managers.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. På 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 år) med minst tvååriga högskoleutbildningar med utländsk bakgrund. Många av dessa utländska akademiker har valt att komplettera sina utländska högskoleutbildningar på olika lärosäten. Arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda än bland högutbildade inrikesfödda, och arbetslösheten är störst bland personer från Afrika, Asien och Latinamerika.Syftet med studien är att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgår från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgår från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”.Resultatet visar att utländska akademiker uppskattar studierna i högskolemiljö med det unika grupparbetet och möjligheterna till stöd. Studenterna efterlyste flexibla insatser/metoder för målgruppen, när det gäller språkinlärning och ämneskompetens. Svårigheterna handlar om utanförskap, arbetslöshet och diskriminering inom arbetslivet och samhället. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

<p>Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.</p>

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med fyra stycken pedagoger från dessa två verksamheter. En naturlig del i arbetet blev att granska huruvida det är möjligt med en skola för alla och alla barns rätt till likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. Resultatet visar att såväl litteraturen som pedagogerna ställer sig tämligen positivt till inkludering, men att de kritiska aspekter som framkommer är bland annat brist på resurser och kompetens. Det finns många delar som ska fogas samman i pedagogers yrke när det handlar om inkludering av barn med funktionsnedsättningar. De aspekter som visade sig extra tydligt i studien med koppling till förutsättningar att genomföra en likvärdig utbildning är bland annat specialpedagogisk kompetens, tid och föräldrasamverkan. Vidare visar studien på en skillnad mellan förskola och grundskola gällande inkludering.

Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen. Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.