Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort.

My purpose with this paper was to examine how four of the administrative managers at health and care, at the municipality perceive their communicative roles and how that affects the municipality. I also wanted to examine how a communicative leadership can be expressed and what kind of support a communicative leader needs. I used a qualitative method and semi structured interview to perform my study. I have chosen to analyze my results from the study with the help of theories about the difference between information and communication, how the perception of communication and information has changed over time, how different ideal types of communicative leadership is experienced and what the requirements are for a good communicative leadership. The results of the study show that the perceptioncommunication in relation to information differs between the administrative managers. The managers mainly communicate with the employees in group. If the communication concerns the daily job, the managers choose to handle it themselves. They all think that a consistent and professional communication favors the municipality in whole.The budget and annual report are mentioned as fundamentatools to communicate goals and visions to employees.

Abstrakt Syftet med studien är att vi vill bidra till fördjupade kunskaper kring pedagogers arbete i förskoleverksamheten. För att barn med cochleaimplantat ska känna delaktighet samt utvecklas utifrån sina förutsättningar med tanke på den sociala och kommunikativa utvecklingen i lärandet.        Metod som använts är semistruktuerade, kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex respondenter där samtliga arbetar på förskolan. Respondenterna har eller har haft barn på sin avdelning som har cochleaimplantat inopererat. Cochleaimplantat är ett hjälpmedel som stimulerar hörselnerven genom elektronik och som ger döva och gravt hörselskadade barn och vuxna förmågan att uppfatta tal och ljud (Danermark 2005). Resultatet visar att det behövs pedagoger som har kunskap och är engagerade för att barn med cochleaimplantat på ett bra sätt ska känna delaktighet samt utvecklas socialt och kommunikativt. Det kom även fram att det är bra att barnen vistas i små barngrupper, att en vuxen är med barnet och stöttar i både den fria leken samt under aktiviteter. Tecken som stöd eller teckenspråk och bildstöd hjälper barnen att få förståelse samt att det är bara en i taget som talar och att ljuskällorna är goda i miljön så läppavläsning kan ske.        Ytterligare ett resultat vi kommit fram till är att ljudmiljön på förskolan bör vara anpassad för barn med cochleaimplantat och det finns många både stora och små åtgärden som ger positiva effekter så som absorbentplattor i taket, ljuddämpande möbler, tassar under stolar, ljudanpassade golv och ljuddämpande leksaker samt förvaringslådor.

No description available.

Syftet med denna studie är att kritiskt analysera skillnaden, såsom det beskrivs av lärare, mellan kooperativ undervisning och undervisning där enskilt räknande undervisning utgör en större del av arbetet. Denna studie utförs ur en kvalitativ ansats där åtta lärare i årskurs 1-6 har intervjuats. Den data som samlats in tolkas med hjälp av kategorikoder som visar att kooperativ undervisning används i stor del av matematikundervisningen, vilket även synliggörs tydligare i resultatet med hjälp av de tidigare kategorikoderna. Resultatet synliggör även hur dessa lärare kan arbeta med kooperativt lärande och hur lärarna menar att arbetssätt påverkar elevernas matematiska utveckling.

AbstraktFredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010)Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster)Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskolaSyftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll. Det var dock omöjligt att bortse från yrkesrollen, då resultat visade att rektors syn på denna är avgörande för såväl samtalets innehåll som genomförande. Sammanfattningsvis har vi i vår studie nått slutsatsen att anledningen till att specialpedagog och rektor samtalar, beror på vilken funktion specialpedagogerna har på sin arbetsplats samt rektors syn på det specialpedagogiska uppdraget. Nyckelord: fenomenologi, giltighetsanspråk, Habermas, intentionalitet, intervju, kommunikativt handlande, rektor, samtal, specialpedagog, uppfattning, yrkesroll

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om läromedlen inom ämnet samhällskunskap. Nio intervjuer gjordes på en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys där elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mångkulturella bakgrund i sitt lärande upplevde läromedel som mer tillgängliga. Samtidigt lyftes språkbruk i läromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna på det problemet var att nyansera läromedel.

Arbetsmiljöverket (2023) skriver att ca 3000 människor varje år dör en förtidig död på grund av hälsorisker i sitt arbete, där den arbetsrelaterade stressen skördar ca 700 liv varje år. Gruvarbetare utsätts för ett flertal hälsorisker som skiftarbete, ensamarbete, buller och damm och behöver inte ytterligare risker i sitt arbete. Något som visat sig kunna ha en positiv inverkan på arbetsmiljön är ledarskap. Kommunikativt ledarskap har visat sig korrelera med kvalitetsledingsvärderingarna engagerat ledarskap och allas delaktighet, vilka i sig korrelerar med hälsa (Bäckström 2009; Bäckström et al., 2014). Denna studie har fokuserat på hur kommunikativt ledarskap upplevdes påverka medarbetares hälsa, utifrån både medarbetares och arbetsledares perspektiv. Insamlingen av empirin skedde via kvalitativa intervjuer. Resultatet från den här studien visade på att kommunikativa arbetsledare kan reducera stressnivåerna för medarbetarna och också främja medarbetarnas möjlighet till att hantera stress och andra påfrestningar. Genom att kommunikativa arbetsledare är tydliga, närvarande och möjliggörare gör de arbetet begripligt, hanterbart och meningsfullt för medarbetarna. Något som ökade medarbetarnas känsla av sammanhang (KASAM) och på så vis även deras hälsa. Kommunikativt ledarskap upplevdes således av medarbetarna som något som påverkade deras mentala, sociala och fysiska hälsa i en positiv riktning. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för hur elever i årskurs 9 upplever och serpå bildundervisningen i skolan. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökningsom besvarats av 10 elever från årskurs 9. Det som framkom i denna studie är att de flestaeleverna upplever och ser på bildämnet som ett kreativt ämne, då det begreppet oftaförekom i elevernas svar. Eleverna ser och upplever ämnet som ett praktiskt ämne och detnämns ofta i elevsvaren att de därför vill arbeta mer med händerna och inte skriva elleranalysera så mycket. Däremot finns det en önskan om att arbeta mer digitalt men som enkombination med andra former av skapande. Elevsvaren i enkätundersökningen harjämförts med läro- och kursplanerna för bildämnet för att få syn på om syftet medbildämnet synliggörs i elevsvaren. Att bildämnet är ett kommunikativt och analytiskt ämnesom beskrivs i styrdokument är inte något som majoriteten av eleverna beskriver i sina svar.Bildämnets potential tas även upp ur olika synvinklar baserad på forskning och kopplas tillett elevperspektiv.

Denna uppsats undersöker hur debatten såg ut i media kring Sveriges implementering av Folkhälsomyndighetens strategi för att hindra smittspridningen av Covid-19, varför debatten blev så infekterad och vilka breda diskurser debatten har präglats av genom tillämpning av en diskursanalys. Urvalet utgjordes av 52 artiklar från samtliga tidningar som innehåller utvalda sökord som publicerats i Sverige under tidsperioden 1 februari 2020 till 1 april 2022, då Covid-19 betecknades som samhällsfarlig. Uppsatsen behandlar Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och belyser även relevant tidigare forskning från både det nationella och det internationella fältet rörande politisk kommunikation. De diskursiva argumenten härleds till de giltighetsanspråk som Habermas redogör för och utgjorde en central del av analysen. Utöver detta kan debatten generellt relateras till det som Habermas benämner som “den offentliga sfären”. Vidare ​utifrån materialet kunde tre huvudsakliga diskurser utvinnas för analys; en vetenskaplig diskurs, en politisk diskurs och en politiserande vetenskapsdiskurs. Den vetenskapliga diskursen behandlar giltighetsanspråket om sanning där materialet visar på hur experterna i debatten argumenterar mot varandra om vilken vetenskaplig sanning som stämmer. Den politiska diskursen kunde förklara hur politikerna argumenterar för att man borde gjort annorlunda utan att gå in på vilket tillvägagångssätt som borde ha tillämpats, och där giltighetsanspråket om normativ riktighet kunde bidra till förklaringen. Den politiserande vetenskapsdiskursen beskriver hur politiker i debatten använt vetenskapen för politiska ändamål och där giltighetsanspråket om uppriktighet applicerades. Vidare har förklaring funnits till hur den officiella debatten sett ut kring implementeringen av coronastrategin. Dessutom härleder studien det infekterade i debatten till att det kommunikativa handlandet i slutändan har misslyckats. Slutligen förs en diskussion om vad som händer med samtalet när talaren inte uppfattas som sann, normativt riktig eller uppriktig av lyssnaren.