Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan som kommunikation har på tillit, utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom offentlig sektor. Följande frågeställningar har formulerats: Hur kan ledarskapet främja tillit via intern och extern kommunikation? Vilka organisatoriska hinder kan motverka tillit via kommunikation? Vilka organisatoriska förutsättningar främjar tillit via kommunikation? Studien utgår från kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiriska data. Totalt 8 respondenter har deltagit i studien, 4 medarbetare och 4 personer i arbetsledande funktion. Respondenterna är yrkesverksamma inom två olika kommunala verksamheter, där den ena verksamheten har implementerat ett tillitsbaserat ledarskap medan den andra saknar implementerad styrmodell. Resultatet visar att stöd från ledningen har en signifikant betydelse för medarbetarnas möjlighet att kunna lösa de kommunikativa problem som uppstår inom organisationen. Den tillitsbaserade styrningen vidmakthålls genom att den faktiska styrningen är överensstämmande, vilket innebär att tillit syns i både ord och handling inom organisationen, den tillitsbaserade styrningen genererar en mer närvarande ledning. Gemensamt för verksamheterna är att kommunikationen i de egna arbetsgrupperna upplevs fungera bra och kännetecknas av tillit och ett öppet kommunikationsklimat. Däremot utgör den horisontella kommunikationen en utmaning, där det uppstår svårigheter i kommunikationen mellan olika personalgrupper. Pandemin har påverkat sättet att kommunicera där vikten av fungerande kommunikationskanaler inom organisationen och ut till medborgarna är centrala. Det finns vissa personliga preferenser som är särskilt tillitsfrämjande, att ha ett förhållningssätt gentemot andra människor som präglas av en generell tillit, det vill säga att andra människor i grund och botten går att lita på, vilket kan tyckas vara självklart men har betydelse för skapandet av god kommunikation. Slutligen har det blivit påtagligt att tillit och kommunikation är två begrepp som samspelar med varandra och är beroende av den kontext som finns. Kommunikationens betydelse för tillit är centralt och tillit behöver synas i både ord och handling för att bli trovärdig.

Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka den interpersonella kommunikationen på Mittuniversitetet mellan sex programansvariga och deras studenter som går andra året för att se om den påverkar studenternas trivsel. Studien syftar också till att identifiera eventuella variationer i kommunikationen beroende på vilket program man studerar. Detta ämne är relevant ur ett forskningsperspektiv dels för att det inte gjorts någon tidigare studie på svenska universitet i detta ämne. Och dels för att belysa vikten av effektiv kommunikation inom utbildningskontexten för att förbättra den akademiska kvaliteten och arbetsmiljön. För att besvara studiens två frågeställningar användes en mixadmetod. En kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet på studien visar utifrån det teoretiska ramverket att det finns tydlig skillnad i kvaliteten på den interpersonella kommunikationen mellan programansvariga och studenter beroende på vilket program de studerar. De programansvariga som uppvisar fler egenskaper tillhörande kommunikativtledarskap har en bättre fungerande interpersonell kommunikation. Utifrån de teoretiska ramverket visar resultaten också att effektiv intern och interpersonell kommunikation från de programansvariga bidrar till studenternas trivsel.

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research. A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

Den här uppsatsen behandlar det kommunikativa klassrummet och vad det har för eventuella fördelar. Uppsatsen utreder begreppen bundet och fritt tal och hur de påverkar elevers lärande. En annan punkt som utreds är talångest och vilken påverkan det kan ha på eleverna i det kommunikativa klassrummet. Resultatet visar vilka fördelar ett kommunikativt klassrum har. Genom det kommunikativa klassrummet blir eleverna mer aktiva och motiverade. Fokus ligger på eleverna eftersom klassrummet blir mer elevstyrt. Det fria talet, som låte releverna styra talet, är bättre för elevers lärande än det bundna där läraren styr. Ett problem som kan förhindra elevers lärande i det kommunikativa klassrummet är elevers talångest. Talångest påverkas av olika faktorer såsom rädslan att göra fel, dåligt självförtroende, kulturella faktorer och lärarens påverkan på eleverna. Detta kan motarbetas genom att läraren inte hakar upp sig på elevers misstag och att läraren kan skapa ett tryggt klassrum för eleverna.Genom att arbeta med ett kommunikativt klassrum öppnas nya vägar upp för eleven och fokus läggs mer på elevernas tal än på att läsa och skriva.

<p>Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.</p>

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Abstract It is valuable in large organization with multiple hierarchical levels that the general goals are communicated at all levels of the organization. Organizations usually have an overall business plan, which should serve as a guide and indicate the organization’s direction. Middle managers have an important part in communicating the overall business plan since they are a link between upper management and employees.   The purpose of this study was to examine how middle managers, in their role as a link between upper management and employees, communicate the overall business plan. The study was conducted at the County council in Värmland, which represents a large hierarchical organization. The overall business plan was landstingplanen. The theoretical framework used was primarily theories and previous research in organizational communication, communicative leadership and communication and structure. Eight middle managers were selected through a variety selection. The eight respondents were interviewed to examine in what way they are communicating and establishing the County council's overall business plan.   The results showed that the overall business plan is established and communicated in the different levels of the organization since it is broken down in two steps. The overall business plan functions as a support and gives guidance in how to accomplish the goals that are conveyed. The balanced scorecard that is a part of the overall business plan fills an important role in what middle management choose to priorities and communicate to their employees. However, the results indicated that the general formulation in the overall business plan resulted in a relatively free interpretation among the middle managers. Furthermore, the results showed that the attitudes against the County council’s vision among the respondents were fairly negative. The results also indicated that the middle managers are operating from a communicative leadership in communicating the overall business plan to their employees, but for this to be realized there must be a communicative empowerment.  The results also showed that discrepancy between the upper management and the employees was perceived as large, which may obstruct the middle managers to establish the overall business plan.

Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.

Den här studien undersöker kommunikation under organisationsförändring. Syftet att är ta reda på hur chefer och medarbetare ser på och använder kommunikation. Dels hur de vanligtvis kommunicerar, genom vilka kanaler, samt vilken typ av kommunikation de föredrar för ändamålet förändring. Detta leder fram till studiens mest centrala frågor, hur kommunikation påverkar förändring och om det kan bidra till minskat motstånd. För att söka dessa svar har en kvalitativ metod använts, med 17 semistrukturerade intervjuer samt 18 respondenter. Av dessa är 11 chefer, varav 2 inom HR, samt 7 medarbetare, 3 av dem inom HR. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori om kommunikation, diffusion och meningsskapande. Samt en modell skapad utifrån frågorna; vad, med koppling till kommunikationsteori. Hur, diffusion och varför, meningsskapande. Dessutom med begreppet hinder varigenom kommunikationsvägar har analyserats utifrån en så kallad gatekeeper-teori. Som resultat har det bland annat framkommit att flera chefer behandlar förändring på ett noggrant och varsamt sätt. Kommunikationsplaner är vanliga, vidare diskuteras vilka praktiker och tillvägagångssätt som de olika ledarna har. Som slutsats återfinns ett antal av de metoder vilka anses fungera väl och därmed kan rekommenderas för andra som genomgår förändring. Här besvaras även studiens frågeställning, samt ges förslag på studier som kan ta reda på mer inom ämnet och vidare hjälpa både chefer och medarbetare att bättre och enklare hantera förändringar. / This thesis investigates communication during organizational change. The purpose has been to find out how managers and co-workers perceives communication. How they usually communicate, basically through which channels, and what type of communication they prefer for the subject of change. Which leads to the most central questions of this study, how communication affects change, and if it may contribute to decreased resistance. To seek these answers, a qualitative method has been deployed. Including semi-structured interviews. 17 interviews have been carried out with 18 respondents. Among these 11 managers, 2 from HR. 7 are co-workers, 3 of them within HR. This empirical material has then been analyzed with theory about communication, diffusion and sense making. A model is used, created by the questions; what, how and why. Those are related to the theories of communication, diffusion and sense making respectively. The model also includes the term obstacles, with which communication was analyzed through the so-called gatekeeper theory. Among the studies results it was found that many managers treat change carefully. Communication plans are common. Further discussion concerns the practices of different leaders. Among the conclusions some good practices are highlighted, which can be recommended for others who are in a process of change. This also allows the research questions to be answered, and some suggestions for future studies to be given. An aim of the study is to, by these insights, help leaders and co-workers manage change even better.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.