The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

Syftet med    studien var att undersöka hur Leanbaserade/Leaninspirerade verksamheter i    svensk offentlig sektor arbetar för att åstadkomma värdeskapande intern    kommunikation. Utgångspunkten var att dagens demografiska utveckling    parallellt med effektiviseringskrav innebär utmaningar för kommuner att    säkra välfärd och kundnöjdhet samt att detta arbete behöver börja internt    gentemot medarbetarna för att ge effekt utåt till kunderna. Lean    kommunikation och kommunikativt ledarskap har seglat upp som två relativt    nya begrepp som ännu inte utforskats så mycket, men som tar sikte på just    värdeskapande kommunikation. Denna studie fokuserade på dessa begrepp på    teoretisk nivå och utforskade hur de kan användas praktiskt och strategiskt    för att stärka värdeskapande intern kommunikation. Empirin utgjordes av    semistrukturerade intervjuer med 15 chefer/ledare från sex kommuner, som    analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen var att det    fanns ganska stor överensstämmelse mellan respondenterna om vad som ansågs    vara framgångsfaktorer, vad som utmärker en bra kommunikativ ledare samt hur    de arbetade med intern kommunikation i det dagliga arbetet. Tydlighet och    visualisering var de mest frekventa aspekter som lyftes. Likaså var    kopplingen till Lean kommunikation och kommunikativt ledarskap påtaglig –    även om inte samtliga intervjuade kände till eller använde begreppen    arbetade de utifrån dem undermedvetet. Däremot var det få som hade    fungerande strategier för att göra cheferna/ledarna mer kommunikativa och    flera lyfte brister kopplade till uppföljning, utvärdering och feedback.    Utifrån studiens resultat togs en modell för Lean kommunikation fram, med    tillhörande checklista, som kan användas av Lean verksamheter för att stärka    och medvetet arbeta med värdeskapande intern kommunikation. / The    purpose of this study was to explore how Lean based/Lean inspired    enterprises in Swedish public sector acts to attain value-adding internal    communication. The starting point was that the contemporary demographic    development combined with demands for cost-effectiveness entail challenges    for municipalities to safeguard welfare and customer satisfaction, and that    this task needs to start internally towards the employees in order to bring    effects externally towards the customers. Lean communication and    communicative leadership has arisen as two relatively new concepts which    have not yet been extensively explored, but which aim precisely at    value-adding communication. This study focussed on these two concepts at a    theoretical level and explored how they can be utilised practically and    strategically in order to improve value-adding internal communication. The    empirical data consisted of semistructured interviews with 15    managers/leaders from six municipalities, which have been analysed with qualitative    content analysis. The conclusion was that there existed a relatively    substantial congruity between the respondents concerning what was considered    success factors, what distinguishes a good communicative leader and how they    handled internal communication in the daily work. Clarity and visualisation    were the most frequently aspects mentioned. Additionally, the linkage to    Lean communication and communicative leadership was palpable – even though    not all of the respondents were familiar with or used the concepts, they    were utilising them subconsciously. However, only a minority of them had    functioning strategies to facilitate leaders to be more communicative and    several of them acknowledged shortcomings concerning follow-up, evaluation    and feedback. Based on the study’s results, a model for Lean communication    was created – with a checklist attached – which can be deployed by Lean    enterprises in order to strengthen and consciously work with value-adding    internal communication. / <p>2019-0-27</p>

This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research.  A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.

I Varumärkenas fält ställs frågor som: Hur vinner man erkännande i Stockholms reklamvärld? Hur säljer reklamproducenter detta erkännande till sina uppdragsgivare? Vad för slags erkännande är statliga reklamköpare ute efter att vinna genom sitt samarbete med prisbelönta och erkända reklamproducenter? I kontrast till en spridd föreställning att reklamen ”speglar samhället” är grundantagandet i denna studie att reklamen i första hand speglar den värld som skapar den, dvs. reklamvärlden. Det är människorna i detta mikrokosmos vars föreställningar och idéer om samhället som reklamen primärt reflekterar – men först efter att prismatiskt ha brutits genom ett fält. Frågan är därför hur detta fält är socialt och mentalt strukturerat. Utkikspunkten är en globalt verksam amerikansk reklambyrås Stockholmskontor, där dagliga deltagarobservationer utförts under ett års fältarbete. / The Field of Brands asks questions such as: How is recognition awarded in Stockholm's advertising world? How do advertising producers sell this recognition to their clients? What kind of recognition are state-owned buyers of advertising seeking through their collaboration with award-winning elite advertising agencies? Opposed to the popular notion that advertising "mirrors society", a basic assumption in this study is that advertising primarily reflects the social world that creates it, i.e. the advertising world. The argument being that it is the members of this microcosm whose ideas about society advertising primarily reflects – although only after having been refracted through a field. The question is therefore how this field is socially and mentally structured. The vantage point is a globally active U.S. advertising firm’s Stockholm office, where daily participant observations have been conducted during one year of fieldwork.

Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

Delaktighet är en mänsklig rättighet. Genom att ha möjlighet att kommunicera sina behov görs samhället mer tillgängligt vilket är en förutsättning för delaktighet. Kommunikativt och kognitivt stöd är nödvändiga verktyg för att underlätta kommunikation för personer med funktionsnedsättning. Trots det följs Socialstyrelsens rekommendationer kring önskvärd kunskap hos handläggare som arbetar med personer med funktionsnedsättning selektivt. Med utgångspunkt i observationer som gjordes under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) hade syftet i denna studie främst varit att undersöka det individuella ansvaret för fortsatt lärande bland handläggare. För att uppnå syftet användes mixed methods design för social rättvisa med utforskande sekventiell design som grund. Data från fas 1 (VFU-perioden) integrerades i en enkät (fas 2) som sedan användes för datainsamling under den tredje, kvantitativa, fasen för att få en uppfattning om vissa utvalda observationer från fas 1 kunde generaliseras. Ett pedagogiskt mål inom ramen för social rättvisa var att medvetandegöra handläggare om att kognitivt stöd inte nödvändigtvis krävde specialutbildning och därmed främja delaktiggörande av personer med funktionsnedsättning. Resultat bekräftade observationerna att alla brister inte kunde reduceras till organisation. Verkligheten var mångfacetterad och handlingsutrymmet var begränsad i olika grad. Mycket informellt lärande skedde i arbetsgruppen men stort ansvar för egen kunskapsutveckling lades på arbetsgivaren. / Participation is a human right. By being able to communicate one’s needs, society is made more accessible, which is a prerequisite for participation. Communicative and cognitive support are necessary tools in facilitating communication for people with disabilities. Nevertheless, the National Board of Health and Welfare's recommendations on desirable knowledge among disability assistance officers are followed selectively. Based on observations made during work-based learning (WBL) period, the aim of this study had been to examine disability assistance officers’ individual responsibility for their own continuous learning. To achieve the research aim, social justice design with exploratory sequential mixed methods design as a basis was used. Qualitative data collected during phase 1 (WBL period) were integrated into a survey (phase 2) which was then used for data collection during the third, quantitative, phase to explore ​​whether selected observations from phase 1 could be generalized. A pedagogical objective within the framework of social justice was to raise awareness among assistance officers that being able to offer cognitive support did not necessarily require special education, and thus to promote participation of people with disabilities. Results confirmed observations made during phase 1 that not all shortcomings could be reduced to organization. The reality was multifaceted and assistance officers’ discretion was limited to varying degrees. A lot of informal learning took place in working groups, but great responsibility for one’s own knowledge development was placed on the employer.

The implementation of the hybrid work model is increasing within the banking sector. This work model has become valuable to recruit new talent, strengthen competitive advantages and because many bank employees have changed their view of where their work can be conducted. However, studies show that bank managers prefer the banking sectors’ traditional working culture, which is characterized by onsite-work. Since an increased implementation of the hybrid work model in the banking sector poses new challenges for bank manager’s leadership, this study aims to analyze how bank managers adapt their leadership in hybrid work models by examining leadership challenges and how these are managed. This study was conducted using semi-structured interviews with bank managers, analysis based on Goleman’s theory of situational leadership and the theory of communicative leadership as well as previous research. Based on the results of the study the conclusions could be drawn that bank managers experience and manage leadership challenges with availability, participation and communication. The overall conclusion is that leadership challenges and their respective measures show the bank managers’ learning processes and development. This learning process and development is important to eliminate leadership challenges over time and to get bank managers to lead in new ways. / Den hybrida arbetsmodellen förekommer i allt större utsträckning inom banksektorn. Denna arbetsform har blivit värdefull för att dels rekrytera nya talanger och stärka konkurrensfördelar, men även för att många bankanställda förändrat sin syn på var deras arbete kan utföras. Studier har dock visat att bankchefer till största del fortfarande föredrar banksektorns traditionella arbetskultur som karaktäriseras av arbete som utförs på kontoret. Eftersom en ökad satsning på den hybrida arbetsmodellen inom banksektorn innebär nya utmaningar för bankchefernas ledarskap syftar denna studie till att analysera hur bankchefer anpassar sitt ledarskap i hybrida arbetsmodeller genom att undersöka ledarskapsutmaningar och hur dessa hanteras. Denna studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med bankchefer, analys utifrån Golemans teori om situationsanpassat ledarskap och teorin om kommunikativt ledarskap samt tidigare forskning. Baserat på studiens resultat kunde slutsatserna dras att bankchefer upplever ledarskapsutmaningar med tillgänglighet, deltagande och kommunikation samt att de utför åtgärder för att hantera respektive utmaning. Den övergripande slutsatsen i förhållande till studiens resultat är att ledarskapsutmaningarna och dess respektive åtgärder visar på bankchefernas lärandeprocess och utveckling. Denna lärandeprocess och utveckling är viktig för att kunna eliminera ledarskapsutmaningarna över tid samt få bankchefer att leda på nya sätt.

Denna studie undersöker en föreslagen pedagogisk metod, interaktionslärande, med fokus på elevens livsvärld genom en undersökt reell situation baserad på erfarenhet, materialitet och ömsesidighet i olika former. Metodiken appliceras och reflekteras kring i en fortsättningskurs i samhällskunskap på ett svenskt gymnasium, bland annat genom en praktiskt genomförd övning med påföljande intervjuer. Studien använder sig dessutom av en teoretisk metodik där aktionsforskning eller aktionslärande appliceras som metod tillsammans med så kallat kommunikativt handlande och förhållande till systemteori och så kallat lömska problem. Studien utvärderas genom reflektion i förhållande till kontexten utifrån samtal med de medverkande, för att sätta studiens pedagogiska metod i relation till en samtida pedagogisk debatt och därigenom förhålla sig till tankar inom denna, och överväganden också för en övergripande samtida pedagogik. / In this thesis an approach to pedagogy is proposed, Interaction Learning, with an ambition to bring a subject matter closer to the pupils’ life world by focusing on individual experience, materiality and mutuality in different forms. It is further examined through a study in an applied context in an advanced Social Science course in an upper secondary Swedish Gymnasium through an exercise followed by interviews. The study itself uses a theoretical framework based on an action research approach, using reflective experience and communicative action as well as Systems theory thinking that draws on theories on what could be approached as Wicked Problems. The applied practice is further evaluated and reflected on to set the methodological thinking in reference to a current and ongoing Pedagogical debate in Sweden. To evaluate the approach’s possible use and to reflect also on pedagogy on a broader scale for a contemporary current society.

No description available.

During the last decades Recognition of Prior Learning (RPL) has become a more frequently used method to recognise adult’s prior learning. This thesis analyses a process of RPL in health care, where health care assistants are assessed against subjects in the upper-secondary health care program. Prior research on RPL is to a high degree non-theoretical and focus is primarily on policy level research. This thesis adds to the field by progressing a critical social theory perspective on RPL. In the thesis the RPL process is analysed through Jürgen Habermas’ theory of communicative action and Axel Honneth’s Recognition theory. General questions posed are: What are the power issues in the RPL process? What implications does the tension between the lifeworld of work and the system of education have? What consequences does mutual understanding and communication have for the outcome of the RPL process? What part does recognition play for the participants? The results disclose the power relations that emerge in the relationship between participants and teachers. A caring ideology is developed and problematized. Further, the importance of mutual understanding between participant and teachers in the assessment of prior learning is discussed focusing on the consequences a lack of mutual understanding could have for the outcome in such assessments. On a macro level the analysis demonstrates the tension between the participants prior learning and the educational systems demand for formalising prior learning. In addition, analyses of a more developmental character that intends to show the potential for critical learning, change and recognition are progressed. The results suggest that communicative action can be used to develop RPL into processes focusing on critical learning and change. Recognition of traits and abilities could also enhance individual’s positive relations with the self. Such recognition could develop self-confidence and thus RPL could encourage learning and cultivate continuing self-realisation through work. / Validering har under de senaste decennierna blivit en alltmer använd metod för att erkänna vuxnas tidigare lärande. Denna avhandling analyserar en valideringsprocess inom omvårdnadssektorn för vårdbiträden med mångårig erfarenhet. Vårdbiträdena valideras mot ämnen inom omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Tidigare forskning om validering är i hög grad icke-teoretisk och mycket fokus har legat på policynivå. Denna avhandling bidrar till forskningsfältet genom att problematisera validering utifrån ett kritiskt samhällsteoretiskt perspektiv. I avhandlingen analyseras valideringsprocessen utifrån Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och Axel Honneths erkännandeteori. Exempel på mer generella frågor som ställs är: Vilka är maktfaktorerna i valideringsprocessen? Är handlingarna i processen koordinerade mot gemensam förståelse? Hur ser förhållandet mellan system och livsvärld ut? Vilken roll spelar erkännandet i validering för deltagarna? Resultatet synliggör de maktförhållanden som uppstår mellan deltagare och lärare i bedömningsprocessen. En omvårdande ideologi lyfts fram och problematiseras. Därtill diskuteras betydelsen av gemensam förståelse mellan deltagare och lärare vid bedömning, samt vilka konsekvenser brist på gemensam förståelse kan få. På ett makroplan åskådliggör analysen spänningen mellan deltagarnas erfarenheter och utbildningssystemets krav på formalisering. Vidare genomförs mer utvecklingsfokuserade analyser som vill visa på möjligheterna för kritiskt lärande och förändring i validering. Resultatet demonstrerar också, bland annat, betydelsen av att bli erkänd för sina förmågor och hur detta kan utveckla individens självuppskattning och främja lärande. I studien föreslås det att kommunikativt handlande kan utgöra en norm för hur validering kan utvecklas mot mer kritiskt lärande och positiv förändring. Men också att erkännande av tidigare förmågor kan gynna individens positiva relation till sig själv, hur detta främjar lärande, självuppskattning och hur validering därmed kan utgöra en grund för ett vidare självförverkligande genom arbete.