In  this  Bachelor  thesis  the  writer  aims  to  do  a  comparative  analysis  between  Swedish  and Danish textbooks. The analysis examines textbooks in the civics field, and how these textbooks in represent the area of equality between men and women. The two countries in this essay are in many ways similar to each other but in  the area of equality the two differ. The politics in Sweden has more structural focused program while Denmark are more individual focused. The purpose of this essay is to see how the presentation of equality in the civics textbooks looks. To examine this area rigorously the essay does a qualitative and quantitative analysis with three different part studies. The quantitative method includes studies of both images and words that are  connected  to  equality.  The  second  part  compares  the  two  countries  politics  and  school guidance in the area of equality. The last part of the analysis is the main one, where the text in is studied and analysed  with a qualitative method.  The essay takes  a standpoint in feminist theory such as Yvonne Hirdman, Sandra Harding and Carol Lee Bacchi. The conclusion in this bachelor thesis reveals that there are a big difference between the textbooks from Sweden and Denmark. The Danish textbooks has a more individualistic approach and has the opinion that equality  is  already  reached  in  the  Danish  society.  While  the  swedish  has  the  opinion  that equality hasn´t been reached yet and it´s quite clear in the analsysis that the Swedish textbooks are  influenced  by it.  The  structural  expectations  are  not  seen  as  problematic  in  the  Danish textbooks, and traditional gender roles are symbolised. The symbolic gender is most prominent in the Danish textbooks, and the Swedish textbooks has a more problematic view on equality. This Bachelor thesis show that, when it comes to equality, the representation in the Swedish and Danish textbooks are totally different.

Den här uppsatsen är en komparativ studie, vilken behandlar ungdomsromanen Divergent skriven av Veronica Roth 2011 och dess filmatisering. Syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter mellan boken och filmen, med fokus på framställningen av två huvudkaraktärer. Utöver den komparativa analysen av karaktärerna förs en diskussion kring vikten av att belysa likheter och skillnader mellan karaktärer i två medier och dess relevans för den pedagogiska verksamheten. Detta för att barn ska bli medvetna om förändringar som kan ske då en berättelse byter medium. Uppsatsens resultat visar att karaktärernas framställning till stor del liknar varandra. De ändringar som gjorts anses vara till förmån för det nya mediet adaptionen anpassas till.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

In this comparative analysis of three kinds of traditional Swedish 3/4-measure music, three different tunes, representing three groups of tunes within the genre respectively (the groups bodapolska, slängpolska and finnskogspols), are analysed in two ways. First, a quantitative analysis of the song's beat, which is discussed in relation to the concept of asymmetrical beat, measure, tempo, and the subjective experience. Second, a listening analysis that takes point in the experience of the music, and the “musical landscape” it creates. This musical landscape is examined using the metaphor theory of musical forces described by Steve Larsson, combined with the three-dimensional model applicable to Swedish traditional music, developed by David Kaminsky. These two parts are then synthesised and the advantages of the use of metaphor theory for discussing phenomena in Swedish traditional music is presented.

Studiens huvudsakliga syfte var att genom ett främst diskursanalytisk tillvägagångssätt ta sig an och jämföra Djungelbokens tre mest kända versioner och svara på frågan vad som skiljer verken åt. Utifrån den teoretiska bakgrunden bestående av en diskurs-, epik- och adaptionsanalys nyansera ämnet och ge ett perspektiv att analysera verken ur för att kunna besvara frågeställningarna. De tre olika versionerna resumerades eller refererades och analyserades utifrån den teoretiska bakgrunden och svar på frågeställningarna gavs. Svaren gav en bild att berättelserna har med tiden blivit mer komplexa och nyansrika, karaktärer har gått från platta till runda och tittarna/läsarna speglas som mer kompetenta. Kompetensen återspeglas även i människosynen och framför allt barnsynen i de olika versionerna. Mowgli, huduvdkaraktären, får representera barnet och går från ett barn med potentiella kunskaper till ett barn med specifika barnegenskaper för att till slut vara det kompetenta barnet med färdiga kunskaper. Konsekvenser för undervisningen kan vara att använda Djungelböckerna (1894, 1967, 2016) till att iscensätta ett möte mellan barn och vuxna och diskutera skillnader i olika berättelsers förhållningssätt i uttryckssätt, historia, tid och rum.

Uppsatsen analyserar E.T.A Hoffmanns konstsaga Nötknäpparen, översatt av Ingrid Windisch (1989), mot två andra upplagor av Nötknäpparen, dessa två i bilderboksformat. Den ena bilderboken är återberättad av Anthea Bell men svensk översatt av Gun-Britt Sundström (1987) och den senaste upplagan av Nötknäpparen är återberättad av Rachel Elliot men svenskt översatt av Annika Meijer (2016). Syftet med denna analys är att främst undersöka vilka adaptioner som gjorts ifrån originalberättelsen till de två bilderboksupplagorna. Fokus kommer vara på karaktärer och intrigen i samtliga böcker med stort fokus på vad som bland annat adapterats från den översatta originalberättelsens otäcka innehåll till bilderböckerna. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk och komparativ analys där även begrepp som konstsaga, bilderbok, karaktär, intrig samt adaption kommer ligga till grund för att besvara syfte och frågeställningar. Analysen visar att mycket är lika i de karakteristiska dragen men att det betonas olika mycket i varje bok. Intrigen i Hoffmanns berättelse och bilderboken från 1987 är till stor del densamma dock är bilderboken förkortad och innehåller illustrationer. Bilderboken från 2016 innehåller till viss del samma delar i intrigen men har exempelvis tagit bort delen om prinsessan Pirlipat och nöten Krakatuk. Bilderboken (2016) är mer anpassad efter yngre barn i åldern 3-6 år vilket märks både i karaktärer och i intrig. Det framkommer även i analysen att Hoffmanns berättelse har ett mer detaljerat skrämmande innehåll än övriga bilderböcker även om bilderboken (1987) är relativt mycket mer skrämmande än bilderboken (2016) både i text och illustrationer.

En analys och jämförelse mellan tre fiktiva karaktärer.

Earlier research of the historical change of format, language and power in Swedish political debates is non existent. The general attitude is that the political debates have gotten more aggresive and rough.The purpose with this thesis was to examine in what way the swedish political debates have changed. The main focus was on the interpersonal structure, which laguage they use to create power relations. The analyzing method was a critical discourse analysis and a comparative analysis of four different parliament debates; two older ones and two newer ones. The thesis result showed that the debate climate in swedish political debates have become more kindhearted and with more positive language use. On the other hand have the political debates increased in the matter of tempo and format, this gives people the perception of an more aggresive and negative debate.The conclusion is that the swedish political debates of today is more positive in form of building relations, though further research is necessary. / Det finns ingen tidigare forskning på den historiska förändringen i format, språk och makt i den svenska politiska debatten. Den generella attityden gentemot den svenska politiska debatten är att den har blivit mer aggressiv och hård. Syftet med studien var att undersöka på vilka sätt som den svenska politiska debatten har förändrats. Det huvudsakliga fokuset låg på den interpersonella strukturen, vilket språk de använder för att skapa maktförhållanden. Analysmetoden var en kritisk diskursanalys samt en komparativ analys av fyra olika partiledardebatter; två äldre och två nyare. Studien visade på att den svenska politiska debattens klimat blivit mer godhjärtad och innehåller mer positivt språkbruk. Å andra sidan så har dagens politiska debatter ökat i fråga om tempo och format, det bidrar till den generella uppfattningen som folk har; en aggressivare och mer negativ debatt. Slutsatsen är att dagens svenska politiska debatt har blivit mer positiv när det gäller relationsbyggande, det krävs dock mer omfattande forskning på ämnet.

[Material:] Uppsatsen analyserar Gun-Britt Sundströms svensköversättning av Charlotte Brontës roman Jane Eyre (1999) och två filmatiseringar från år 1997 och 2011.[Syfte:] Att studera och jämföra vilka gotiska grepp som används i romanen Jane Eyre och filmatiseringarna från 1997 och 2011, och vilka gotiska effekter som dominerar samt om effekterna påverkas när texten blir film?[Teori/Metod:] Uppsatsen utgår ifrån valda gotiska begrepp som: det sublima, terror, horror och spänning (suspense).[Resultat:] Analysens resultat visade att samtliga valda gotiska begrepp och dess effekter finns i samtliga verk. Det sublima och terror är de effekter som visade sig dominera i romanen och filmatiseringarna. Avslutningsvis visade det sig att de gotiska effekterna minskade på grund av filmatiseringarnas komprimerade handling.

Harry Potter-serien har kommit att bli en väldigt populär serie både hos barn och vuxna över hela världen. I både böckernas originalform och de adapterade filmerna har människor förälskat sig i berättelserna om Harry Potter och hans magiska värld. Det har gjorts flertalet studier om Harry Potter, där olika perspektiv behandlas utefter böckerna och/eller filmerna. I denna studie är syftet att jämföra den tredje boken respektive filmen i serien, Harry Potter och fången från Azkaban (2001; 2004), för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan boken och den adapterade filmen.Studien tar hjälp av två analysmetoder: narrativanalys och komparativ analys. Med hjälp av dessa analysmetoder har en resumé skrivits som behandlar både boken och filmen i sin helhet. Analysmetoderna har även använts till att redogöra för och jämföra bokens respektive filmens uppbyggnad och genre, men också tre av de viktigare karaktärerna i de olika medierna.Analysen visar att karaktärernas viktigare egenskaper inte påverkas i adaptionen, detsamma gäller för berättelsens handling och genre. Vissa händelser och egenskaper som finns med i boken finns inte med i den adapterade filmen, vilket kan förklaras av att filmskaparna var tvungna att göra flera val i produceringen av filmen för att behålla kärnan i berättelsen.Uppbyggnaden påverkas i adaptionen genom att de olika medierna för berättelsen vidare genom skilda sätt, men berättelsens kärna hålls intakt. I undervisningssyfte går det att dra slutsatsen att denna berättelse, både som bok och film, går att arbeta med i undervisningen i årskurs 1-3.