No description available.

Armstrong, L. & Bajramovic, S. (2024). Vad kompenserar vi för? En studie om ämneslärares uppfattningar om skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta skolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Skolverkets (2023) och Skolinspektionens (2021) senaste granskningar visar att grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet har allt svårare att klara skolans kompensatoriska uppdrag och möjligheten att erbjuda utbildning av likvärdig kvalité (Skolverket, 2023). Skolans kompensatoriska uppdrag syftar till att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (Skollagen, 1 § 4). Skolverkets lägesrapport 2023 belyser särskilt den ojämna fördelningen av resurser för skolor att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag, det vill säga att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Rapporten framhåller särskilt de utmaningar på skolor där en större andel av eleverna kommer från hem med lägre utbildningsnivå hos föräldrarna, i kontrast till skolor där föräldrarna har en högre utbildningsbakgrund. Vidare lyfts att betydelsen av elevers sociala bakgrund har ökat det senaste decenniet. Rapporten har identifierat bland annat pedagogisk segregation och socioekonomisk bakgrund som orsaker, vilket innebär att elever ur mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund får mindre lärarstöd pga att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till dessa skolor, till skillnad från skolor med mer socioekonomiskt gynnsamma förhållanden. 2010 och 2023 genomförs två skollagsändringar som har i syfte att stärka elevhälsans roll i skolans löpande arbete, bland annat genom att göra elevhälsan (EHT) mer tillgänglig och praktiknära. Detta innebär att specialpedagoger och övrig EHT personal ska involveras i ett tidigt skede för att stötta lärare i deras övergripande arbete vare sig det gäller undervisningen eller elever i svårigheter. Skolledare och huvudmän får också en tydligare roll eftersom det är de som behöver se till att förutsättningarna finns för att kunna genomföra intentionerna i skollagen (Skott, 2023). Utifrån denna bakgrund ville vi undersöka hur ämneslärare på socioekonomiskt utsatta skolor uppfattar skolans kompensatoriska uppdrag och hur de arbetar med uppdraget i relation till styrdokumenten samt hur samarbetet mellan specialpedagog och skolledning ser ut.Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer baserat på en intervjuguide, med ett flertal öppna frågor. I analysen har vi utgått från ett organisationsteoretiskt ramverk för att undersöka lärarnas uppfattningar av skolans kompensatoriska uppdrag. Vi har även valt attutgå från ett fenomenografiskt förhållningssätt i vår metod. Fenomenografi undersöker människors olika sätt att uppfatta ett fenomen. Studiens resultat visar att majoriteten av lärarna, fem av sex respodenter, upplever svårigheter i att känna sig framgångsrika och tillräckliga i sitt arbete med skolans kompensatoriska uppdrag. Detta trots att de har tillgång till extra resurser och högre löner. Respondenterna lyfter att samarbetet med specialpedagog inte är tillräckligt bra för att de ska känna av stödet i sitt fortlöpande arbete. Dessutom visar studien att skolledarna saknar struktur och tydlighet i sina riktlinjer för hur lärarna ska organisera och arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag. Vi hoppas att föreliggande studie ska kunna bidra till att öka förståelsen för skolans kompensatoriska uppdrag ur lärarnas perspektiv. Resultatet visar att arbetet med skolans kompensatoriska uppdrag kräver hänsyn till flera aspekter från lärare som arbetar på socioekonomiskt utsatta skolor; bland annat ett relationellt förhållningssätt, organisatoriskt stöd och ett bättre samarbete med EHT, i synnerhet specialpedagogen. Styrdokumenten behöver även förtydligas för att omvandla arbetet i praktiken på ett likvärdigt sätt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är det viktigt att förstå den här komplexiteten och kunna bidra med specialpedagogisk kompetens, handledning och analys så att stödet blir lokalt anpassat till den berörda elevgruppen.

I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka nio sva-lärares, speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att identifiera och utreda språkintroduktionselever med kognitiva funktionsnedsättningar, samt vilka anpassningar och stöd som erbjuds på språkintroduktion. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med under hösten 2023. Resultatet visar att många faktorer spelar in. Såväl hur skolan arbetar mellan elevhälsoteam och övrig skolpersonal som samarbetet med den överlämnande skolan gällande att vidarebefordra all kartläggning gällande eleven påverkar identifiering och utredning. Stoffträngsel på utbildningarna skapar brist mellan sva-lärare och speciallärare/specialpedagoger, professionerna har liten förståelse för varandras kunskapsområde. Eleven gagnas av att skolan har nära och god kontakt med vårdnadshavare eftersom en relation präglad av misstanke och motstånd kan göra att eleven inte får tillgång till det stöd och utredning den har rätt till då en vårdnadshavare till omyndig elev kan säga nej. Eleven drar även fördelar av att få tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet. Dels kan detta ge indikationer om eleven har samma svårigheter på modersmålet eller om problematiken är andraspråksrelaterad, dels kan ett stärkt modersmål göra det lättare för eleven att även lära sig det andra språket. Uppsatsen bidrar till förståelse för dessa elevers utbildningsutmaningar.

Syftet med studien var att utreda hur matematiklärare i årskurs 4-6 kan arbeta kompensatoriskt i sin undervisning med hjälp av digitala matematikspel och plattformar, då de påverkas av ramfaktorer. För att utforska syftet undersökte vi hur digitala matematikspel och plattformar kan stödja matematiklärare i deras kompensatoriska uppdrag samt hur lärarens kompetens påverkar deras förmåga att arbeta kompensatoriskt med digitala matematikspel och plattformar. Dessutom ville vi få reda på hur digitala matematikspel och plattformar kan användas gentemot elever som har olika typer av funktionsnedsättningar och matematikångest i ett kompensatoriskt syfte.  Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fem deltagande respondenter, alla verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Empirin från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där vi utifrån ramfaktorerna personramar, tidsramar, fysiska ramar och ekonomiska resurser och citaten från lärarna identifierade fem teman. De teman vi fann var lärares kompetens, individuella lösningar, ständigt tillgänglig assistent, brister och tillgångar.  Resultaten från studien visade att ramfaktorer spelade en dubbel roll genom att belysa både fördelar och utmaningar för lärare när de arbetar med digitala matematikspel och plattformar i kompensatoriskt syfte. Det visade sig att digitala matematikspel och plattformar kan assistera lärare på flera sätt, till exempel genom att på individnivå anpassa hur elever arbetar i matematikämnet. Lärarens kompetens var en avgörande faktor för hur det utnyttjas i undervisningen då flera lärare flaggade för att deras kunskap om digitala matematikspel och plattformar var begränsande. Studien nådde också slutsatsen att elever med funktionsnedsättningar och matematikångest kan gynnas av att använda digitala matematikspel och plattformar men att det inte alltid förhåller sig så.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.