Syftet med studien var att undersöka kompetensutvecklingen inom restaurangbranschen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där sju respondenter intervjuats från sju olika restauranger beläget i en medelstor svensk stad. En kvalitativ innehållsanalys användes där teman identifierades från respondenternas svar och utgjorde grunden för vad som skulle presenteras i resultatet. Resultatet uppmärksammade att det var ledningens bristande kunskap, ekonomiska hinder samt de anställdas attityder för restaurangyrket som ansågs vara hinder för att implementera kompetensutveckling. Satsningar för kompetensutveckling är små då ekonomiska resurser är nödvändigt men som inom branschen upplevs vara en bristvara. Interna utbildningar av leverantörer är dominerande insatser för kompetensutveckling då de oftast är gratis, vilket är en ekonomisk fördel. Kompetensutveckling anses av både respondenter samt tidigare forskning som en bristvara inom restaurangbranschen och bör förbättras för att dels överleva på marknaden, dels för att eftersträva ett bättre utvecklingsklimat för de anställda.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida.

AbstraktUppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de själva ser på sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig på tio intervjuer med mellanchefer, genomförda på Trioplast AB i Smålandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanställda- och tjänstemannasidan vad gäller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen är de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sårbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, då målet är att samtliga anställda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning är säkerhetsaspekten, då ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt. Arbetet med kompetensutveckling är till stor del integrerat med det dagliga arbetet, i form av arbetsrotation och genom att nyanställda lärs upp på plats, snarare än genom lektionsledd undervisning. På tjänstmannasidan är behovet av specialister större, och det efterfrågas djup snarare än bredd. Även på tjänstemannasidan sker mycket av utbildningen på plats, och medarbetarna utvecklas genom att tilldelas ett större ansvar och nya arbetsuppgifter. Samtliga chefer i undersökningen ser på den egna chefsrollen som stödjande och coachande, snarare än att ”peka med hela handen”. De menar också att arbetet med kompetensutveckling utgör en viktig del av deras arbetsuppgifter.Uppsatsens teoretiska del behandlar ledarskap ur två olika synvinklar. Det handlar dels om det pedagogiska ledarskapet som i dagens debatt är idealet, och dels om den tayloristiska ledningsfilosofin, som trots hård kritik lever kvar i dagens arbetsliv. Vidare kan kompetensutveckling i de två olika ledningstraditionerna ses ur ett utvecklingsperspektiv, respektive anpassningsperspektiv. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Den här uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen på träningsföretaget SATS. Syftet är att undersöka synen på kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anställda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anställda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks är vilka kompetenser som är viktiga inom SATS, hur synen på kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning från 2009 skiljer sig åt gällande kompetensutveckling mellan två center i Stockholm. Jag tillämpar en kvalitativ metod med åtta intervjupersoner, fyra på respektive center. Uppsatsen visar att synen på kompetensutveckling till stor del överensstämmer mellan intervjupersonerna, att den både sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket även är i linje med SATS syn. Ledarskapets påverkan betonas dock starkare av intervjupersonerna än av företaget. Framkommer gör även att företagskulturen på SATS är en integrerad del av kompetensutvecklingen. Företagskulturen består av företagets värderingar vilka präglar hela verksamheten och är kopplade till den emotionella kompetensen. Då företagets värderingar utgår från personliga egenskaper blir den emotionella kompetensen den mest betydelsefulla inom SATS.</p>

<p>Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser. Resultat visade att kompetensutveckling och lärande i arbetet som anses vara informell kompetensutveckling var signifikant relaterat med och predicerade båda konsekvenserna. Detta tyder på att företaget tillvaratar nya kompetenser genom att de anställda får förändrade arbetsuppgifter samt att företaget tjänar på kompetensutvecklingen genom att det leder till arbetstrivsel. Eftersom dessa samband bara gäller informell kompetensutveckling anses det viktigt för företag att satsa på kompetensutveckling i arbetet snarare än kurser och liknande.</p>

<p>Protean career är en av de nya karriärerna och en ny syn på karriär. Den bygger på att individen själv i hög grad styr över sin karriär och dennes utveckling och baserar denna främst utifrån sina värderingar. För att undersöka förekomsten av Protean career orientation och dennes eventuella samband med kompetensutveckling genomfördes en enkätundersökning på en arbetsplats som resulterade i 134 deltagare. Korrelations- och regressionsberäkningar utfördes på insamlad data. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan Protean career orientation och kompetensutveckling och att det förstnämnda var en stark prediktor för kompetensutveckling. Vidare erhölls resultat för att det fanns en måttligt hög grad av Protean career orientation och att det således finns en ny syn på karriär även i Sverige. Det banar väg för vidare forskning angående ämnet och att detta även belyses ur andra perspektiv.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med arbetet är att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill även förmedla medarbetarna på Swedbank i Gävles uppfattning av begreppen för att kunna förstå hur de speglas i verkligheten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Synsätt och metod: </strong>Vi har val att arbeta med vår studie utifrån det synsätt som benämns aktörssynsättet. Synsättet menar att det är aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet.<strong> </strong>Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebär att det blir svårt att med olika uppfattningar finna en sanning. Istället har vi i och med vår studie försökt bilda oss en uppfattning av ämnet vi studerat och låtit vår slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv.<strong></strong></p><p> </p><p>Vårt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts på Swedbank i Gävle. Vi har valt att arbeta empirinära utan att i förväg ha valt några teoretiska referensramar. Att arbeta på det sättet har varit tufft men vi valde att arbeta på det sättet för att det enligt oss tillåter flera aspekter att komma fram.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning eftersom det kräver en närhet till objektet som informationen ska hämtas ifrån. Arbetssättet handlar om att förstå hur människor upplever sig själva, sin tillvaro och sin omgivning. I och med vårt kvalitativa arbetssätt har vi valt att genomföra intervjuer för att samla data.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>Genom vår fallstudie har vi sett att Swedbank i Gävle har ett mer traditionellt resurssynsätt. De fokuserar på individprestationer som internutbildning och försäljningssiffror. Det är detta det talas om och det är där mätningar görs, följs upp och åtgärder vidtas vid behov. Däremot är fokus på interaktion och samspel mellan människor för liten. Här återfinns brister enligt medarbetarna och dessa komponenter är ingenting de pratar kring på kontoret. Vilket styrker litteraturen kring att det som syns finns, det som synliggörs är lättare att besluta och ta i.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier: </strong>Våra förslag till fortsatta studier är att inrikta sig på en av komponenterna vi funnit påverkas av kompetens i verksamheten. Det för att kunna göra en djupare undersökning och undersöka omständigheter kring exempelvis social kompetens. Viktiga bitar som har påverkan på kompetensen och dess utveckling är kommunikation och motivation. Motivation har vi inte gått in på i denna studie varför det skulle vara intressant att studera hur motivationen påverkar kompetensutvecklingen samt hur kompetensutvecklingen i sin tur kan tänkas påverka motivationen.</p><p> </p><p>Kompetensutveckling genom aktion och interaktion skulle vara intressant att titta närmare på i verksamheten. Med det menar vi att genom att göra studiebesök och observationer se hur människor i möten och genom utbyten mellan varandra utvecklar kompetens. Vi har under studiens gång sätt att hur stor påverkan motivation har på kompetensutveckling. Denna koppling skulle vara intressant att titta närmare på. Kommunikation har visat sig vara av stor betydelse i verksamheten och det är ett brett ämne som skulle vara intressant att titta på i organisationen.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Förhoppningarna är att vårt arbete ska kunna väcka nya infallsvinklar kring ämnet kompetens och kompetensutveckling. Vårt arbete har bidragit till att starta en dialog på kontoret och vi hoppas att vår studie ska kunna medföra att de fortsätter att diskutera ämnet. Vi vill att vår studie ska kunna bidra till en ökad medvetenhet kring deras arbete kring kompetens och kompetensutveckling.</p><p>Vi hoppas att vår undersökning har hjälp medarbetarna att kunna kommunicera deras åsikter till ledningen. Därav hoppas vi även att ledningen ska kunna ha nytta av medarbetarnas åsikter i sitt arbete.</p>

<p>Undersökningen tar avstamp i SOU 2002:115. Här påvisas behovet av kompetensutveckling inom byggsektorn. Ett problem är om aktörerna definierar kompetensutveckling olika vid samarbete i frågan. En teoretisk bakgrund beskriver forskningsområdet. Frågeställningar utifrån syfte och problem är: Hur definierar de olika aktörerna i vår undersökning kompetensutveckling? Vad anser aktörerna vara viktiga aspekter på kompetensutveckling? Hur arbetar man inom byggsektorn med kompetensutveckling? Undersökningen bygger på intervjuer och har en kvalitativ ansatts där förståelse söks. Urvalet, sju respondenter från olika aktörer sker med ändamålsurval. Begränsningar görs geografiskt och storleksmässigt pga. tidsram och ekonomi. Analys görs med hjälp av en modell, Lund & Sundberg (2004), för en djupare förståelse av sammanhang och skillnader. Resultat och diskussion visar skillnader och likheter i de olika aktörernas uppfattning av kompetensutveckling. En bild av hur det arbetas med kompetensutveckling inom det begränsade området för vår undersökning ges. Diskussionen ger även förslag på vidare forskning.</p>

<p>Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.</p>

<p>Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.</p>