Under de senaste decennierna har arbetslivet förändrats drastiskt, arbete har blivit mer flexibelt och nya anställningsformer har uppstått vilket har lett till ökad anställningsotrygghet. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett signifikant negativt samband mellan arbetsklimatet med fokus på autonomi, feedback, lärande och kompetensutveckling och upplevd kvantitativ respektive kvalitativ anställningsotrygghet. Studien baseras på en longitudinell datainsamling som genomfördes på en revisionsbyrå med kontor runt om i Sverige (N=404). Resultatet av två multipla regressionsanalyser visade på ett signifikant negativt samband mellan autonomi och kvantitativ anställningsotrygghet. Den visade även på ett signifikant negativt samband mellan autonomi, feedback och lärande och kompetensutveckling och kvalitativ anställningsotrygghet. Inget signifikant samband erhålls mellan feedback, lärande och kompetensutveckling och kvantitativ anställningsotrygghet. Studien bidrar till en ökad förståelse om vikten av att anställda får möjlighet att påverka sin arbetssituation samt får återkoppling, utvecklingsmöjligheter och variation i arbetet för att lindra effekterna av ökad anställningsotrygghet.

<p>Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete. Om formen på utbildningen inte stämde överens med individens behov var detta ett motiv till att avstå. Vårdarna tycktes främst drivas av en inre motivation, något som delvis kan förklaras av omsorgsyrkets beskaffenhet som ett human service yrke.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur två- och flerspråkiga barns olika språk påverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan påverkar de olika språken. Vi vill även undersöka hur pedagogerna kan få kompetens, utbildning och hjälp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie på två olika förskolor, där vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat på barnens flera språk, pedagogernas arbetssätt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar på olika sätt med flerspråkighet, och att det är både en regional och en lokal fråga, som beror på ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har båda ett stort antal flerspråkiga barn, men prioriterar olika när det kommer till hur de arbetar med flerspråkighet. Den ena förskolan har ett väl utvecklat arbetssätt, medan den andra inte arbetar med detta alls.</p>

Syftet med denna studie har varit att studera medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling genom att identifiera möjliga bidragande faktorer. I studien har fem semistrukturerade intervjuer utförts och en intervjuguide har använts som undersökningsinstrument. Problemformuleringen har behandlat faktorer som utifrån ett medarbetarperspektiv påverkar individens motivation till att ta del av kompetensutveckling. I studien presenterades tidigare forskning genom utvalda vetenskapliga artiklar samt teori inom ämnesområdet. Det huvudsakliga resultatet som framkommit var att flertalet faktorer så som exempelvis ledarskap, belöning och tillgång till information tillsammans påverkade medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning och teori. Slutsatsen var att medarbetare motiverades av flertalet varierande faktorer men att faktorer som exempelvis ledarskap påvisades vara mer framträdande än andra.

En stor utmaning för svenska skolor är att förbättra elevernas allt sämre resultat. Forskning visar att formativ bedömning bidrar till att elevers resultat förbättras. Formativ bedömning är ett av flera didaktiska perspektiv som behandlas under kompetensutvecklingsprojektet Matematiklyftet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om några mellanstadielärares uppfattning om, och i så fall på vilka sätt, Matematiklyftet påverkat deras undervisningspraktik avseende formativ bedömning. För att närmare kunna undersöka detta ställdes forskningsfrågorna: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att Matematiklyftet påverkat dem att förändra sin undervisningspraktik avseende formativ bedömning? Vad upplever lärarna som särskilt utmanande vid implementering av formativ bedömning? Vilken typ av stöttning upplever sig lärarna behöva, för att kunna vidareutveckla sitt arbete med formativ bedömning? Studien är en kvalitativ undersökning där empirin samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserats med en kvalitativ metod. Resultaten visar att Matematiklyftet i hög grad har påverkat studiens mellanstadielärare att förändra sin undervisningspraktik avseende formativ bedömning. Det är individuellt vad inom formativ bedömning, som studiens mellanstadielärare upplever som utmanande, men generellt vill de hellre vidareutveckla strategier de anser sig ha talang för, än de som upplevs vara svåra. Studiens mellanstadielärare anger enhälligt, att tid för kollegialt lärande är den stöttning de behöver för att vidareutveckla arbetet med formativ bedömning.

Studiens syfte är att med fenomenologisk forskningsansats undersöka hur förskollärare uppfattar sina kompetenser att möta nyanlända barn i förskoleklass. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilket spelats in med diktafon, med åtta förskollärare, alla verksamma i förskoleklass. Materialet har sedan transkriberats och analyserats för att få fram resultat som har varit relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarnas olika kompetenser har stor betydelse för hur de ska bemöta de nyanlända barnen och skapa relationer tillsammans. Resultatet visar även att förskollärarens förhållningssätt och människosyn präglar deras arbete med nyanlända barn. Det framkommer även i studiens resultat, att förskollärarna efterfrågar konkret kompetensutveckling i form av utbildning, för att bemöta nyanlända barn på bästa sätt.

I dagens samhälle är arbetsmarknaden under ständig förändring. Detta medför att arbetsgivare måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till sina konkurrenter. Kompetensutveckling är ett sätt för arbetsgivare att arbeta med detta genom att säkerställa att medarbetarna innehar rätt kompetens. Vård och omsorgssektorn är en av sektorerna som har stora problem med att anställda inte har rätt kompetens. Vi har därför valt att inrikta oss på Umeå kommun då de bland annat erbjuder vårdbiträden att läsa till undersköterska för att minska kompetensglappet. Det räcker dock inte med att arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling till sina medarbetare för att de ska vilja lära sig nytt. Utifrån den litteratur som studerats har även andra faktorer som påverkar medarbetarens val till att kompetensutvecklas identifierats. Dessa är arbetsmiljöns anpassning till lärande, ledarens roll och hur mycket individen identifierar sig med sitt yrke. Vi har därför valt att undersöka hur de vårdanställda inom kommunen som frivilligt valt att kompetensutvecklas beskriver detta val. Genom semistrukturerade intervjuer var vårt mål att besvara vår frågeställning om vilka omkringliggande omständigheter som kan ha påverkat medarbetarens val till att kompetensutvecklas och få en övergripande bild av detta. Resultatet visade att alla ovanstående faktorer påverkade valet. Det visade sig även att en del medarbetare motiverades av att chanserna till att byta arbete ökade ju mer utbildning de hade. Detta kan dock ställas i relation till den litteratur som menar att kompetensutveckling är ett sätt för organisationer att bli mer konkurrenskraftiga. Försvinner arbetskraften efter utbildning kan man fråga sig hur effektivt detta sätt egentligen är för konkurrenskraften.

Inledning För att lärare ska kunna utveckla elevers lärande är det viktigt att de får genomgå kontinuerlig kompetensutveckling för att utveckla undervisningsmetoderna och sin egen yrkesroll. Det är av vikt att kompetensutvecklingen innefattar utveckling av kunskaperna i ämnet som läraren undervisar i. Det är även av betydelse att kompetensutvecklingen bidrar till att lära sig reflektera kring sin egen undervisning samt att utveckla yrkesspråket kollegor emellan vilket i sin tur kommer leda till en personlig utveckling i den egna yrkesrollen. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om svensklärares inställning till kompetensutveckling samt svensklärares attityd till kompetensutvecklingen som benämns som Läslyftet och svensklärarnas erfarenhet av Läslyftet i undervisning. Metod Metoden som använts för studien är en kvantitativ datainsamling i form av en digital enkätundersökning. Detta valdes för att få in ett så stort underlag som möjligt. Resultat Resultatet av studien visar att svensklärarna har en positiv attityd till kompetensutveckling överlag och Läslyftet i synnerhet. Resultatet visar även att svensklärare som arbetat under en längre tid har större insyn i vilka regler och förordningar som finns inom kompetensutveckling.

Syftet med studien var att få en förståelse för vilka förutsättningar lärarna fått för att undervisa matematikämnets programmering i årskurserna 1–3, och vilka pedagogiska-, ämnesmässiga- och digitala kunskaper lärarna har gällande matematikämnets programmering utifrån ramverket TPACK. Vår empiri byggde på 42 enkätsvar och åtta stycken intervjuer med fem lärare och tre rektorer. Resultatet visade på att lärare känner sig trygga med sin pedagogiska kunskap, medan deras ämnesmässiga och digitala kunskap kopplade till programmeringen behöver utvecklas. Enbart hälften av lärarna i studien har fått förutsättningen att kompetensutvecklas och utveckla kunskapen kring hur programmering kan undervisas. Däremot fanns det ett glapp mellan hur rektorerna och lärarna uppfattade den befintliga kunskapen. Lärare känner en osäkerhet för framtidens undervisning samtidigt som rektorerna anser att tillräckligt med kompetensutveckling har givits.

Syftet med studien är att i uppdrag från Falkenbergs företagshälsovård undersöka hur arbetsplatsen påverkar välbefinnande och kompetensutveckling hos de anställda, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv. Studien utgår från att få de anställdas upplevelser av hur arbetsplatsen påverkas av samarbeten och vad för effekt det ger på välbefinnandet och kompetensutveckling.Undersökningen gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer genomfördes i Falkenberg, där en ergonom, en medicinsk sekreterare, en KBT-terapeut och tre sjuksköterskor var de som blev intervjuade. Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter och det skedde vid tre tillfällen. Metoden inspirerades även av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar om det undersökta fenomenet.Resultatet visade att genom samarbete och delaktighet bidrar det till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen. Samarbetet genererar dessutom i att ett stor utbyte av erfarenheter, vilket i sin tur bidrar till att kompetensen utvecklas i företaget. Informanternas upplevelser av samarbetet var att de kunde hjälpas åt, även fast de var upptagna med egna uppdrag.Slutligen diskuteras resultatet, teorierna och tidigare forskning som ger en subjektiv tolkning av den insamlade empirin. Det ges även förslag till framtida forskning där det anses att fler undersökningar ska göras för samarbetshälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.