Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut. För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten. Hon gör barnet medvetet om att det stör och varför. Ibland hjälper läraren eleven genom att tala om vad som behövs på bänken och vad som inte behövs. / The purpose with my study is to examine how the teacher works with children that she considers having concentration problems. I want to see how a teacher works with keeping their concentration in the classroom. I would also like to see how the teacher has placed the children with concentration problems in the classroom and what the classrooms environment is like. To find out how the teacher works with this I’ve done observations and complementing conversations. I found out that in order to keep the children’s concentration the teacher gives orders both from a distance and next to the student. The teacher gives direction in a conscious way or sometimes whispers to get the attention. She makes the child conscious that he/she disturbs and why. Sometimes the teacher helps the child by letting it know what it needs and doesn’t need on the desk.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater. För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa. Detta är en strategi som lärare också i huvudsak använder för att hjälpa elever till koncentration. Elever i koncentrationssvårigheter störs av fler faktorer än sina kamrater och den övervägande delen av dem uppger att tråkiga uppgifter stör deras koncentrationsmöjligheter. De har också genomgående fler genomtänkta strategier än sina kamrater för att hålla borta koncentrationsstörande faktorer.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur ambitionerna i skolans styrdokument gällande inkludering praktiseras på en skola i Sverige med fokus på elever med koncentrationssvårigheter. För att kunna besvara mina frågeställningar har litteratur om inkludering och elever med koncentrationssvårigheter gåtts igenom samt att observationer och intervjuer har utförts. Dessa metoder har valts för att kunna få en helhetsbild över hur lärarna jag besökte på den valda skolan praktiserar inkluderingsbegreppet samt hur de hanterar elever med koncentrationssvårigheter. I detta arbete har jag utgått från olika specialpedagogiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Resultaten av mina analyser visar att de lärarna jag valt att intervjua följer många av styrdokumentens ambitioner gällande inkludering och delaktighet men på dels skilda sätt samt i olika stor utsträckning.

Abstract   The purpose of this study is to examine how teachers in primary school reason about and problematize the phenomenon of concentration difficulties. I want to know what the teachers think characterizes concentration difficulties, the situations in which difficulties creates the most problems, and whether the teachers think that these difficulties solely depend on external factors.   To examine this, I chose to do interviews with three teachers in years four to six. I have completed parts of my work with my colleague Elin Preisz. We have used the same purpose and issues in our studies, although Elin has interviewed teachers in preschool. With this we want to be able to compare the reasoning between teachers at different stages in school.   The results of my study shows that the interviewees think that it is hard to describe what characterizes the problems in concentration difficulties because the problems is very individual. The interviewees, however, agree that the most problems occurs in situations without a clear structure. None of the interviewed teachers belive that it is possible to create a school environment were concentration difficulties do not exist, because they belive that the difficulties can be either inborn or a resultat of the environment. But they all agree that we can do much more than what we do today to make the school environment as favourable as possible for these pupils.   　 Keywords: Concentration difficulties, primary school, teacher´s perspective.

No description available.

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig. I vår arbetsprocess har vi gjort en omvärldsundersökning som inneburit insamling och inläsning av tidigare forskning kring högläsning och boksamtal samt tidigare forskning kring specialpedagogiska insatser och metoder. Denna omvärldsundersökning innefattar även intervjuer med barnbibliotekarier. Vi har även gjort en översikt och analys av den befintliga barnlitteraturen som riktar sig till barn i behov av särskilt stöd. Utformningen av vår barnbok har bestått av en skrivande- och bildskapandeprocess där vi har tagit inspiration av barn genom intervjuer. Vi har även skickat utkast till pedagoger för synpunkter på vår barnbok samt inventerat barnlitteratur och forskning om barnlitteratur. Vi har även tagit kontakt med fyra olika förskolor som fått prova boken i barngrupp samt varit med i utvärderingen av vår barnbok. I resultatet av utvärderingen kunde vi utläsa att majoriteten av pedagogerna uttryckte att vi uppnått vårt syfte med barnboken att stärka dessa barns självkänsla och identitetsutveckling. Vi kunde även skönja att en mindre andel deltagare ansåg att vi inte riktigt uppnådde vårt delsyfte att skapa igenkänning och förståelse för barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvårigheter, hur dessa svårigheter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssätt kan få för barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter respektive svårigheter som kan tänkas finnas inom Montessoripedagogiken.Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes på två av sydvästra Sveriges Montessoriskolor, där totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svårigheterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende på situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhållnings- och arbetssätt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det här syn- och förhållningssättet naturligt, då kärnan i Montessoripedagogiken är att utgå från varje individ och anpassa såväl inlärningssituationen som urval av stoff, vilket även anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssätt. De negativa aspekterna av ett sådant arbetssätt är enligt studien att alla barnen inte arbetar med samma moment. De enskilda barnen kan arbeta med olika material under ett och samma arbetspass, vilket enligt pedagogerna kan utgöra svårigheter för barn med koncentrationssvårigheter.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt. Eleverna har, förutom åtgärdsprogram, individuella delvis detaljstyrda scheman där valmöjligheterna är begränsade. Den tydliga strukturen med lärarstyrd planering som medför begränsningar för eleverna att påverka verksamheten väckte min nyfikenhet på frågan om dessa elever upplever att de har inflytande över sin skoldag. Den litteratur, de forskningsrapporter och utvärderingar som jag har tagit del av utgår från ”vanliga” klasser i skolorna. Jag har även varit i kontakt med specialpedagogiska institutet (Lisbeth Ahlkvist, 20060406) men trots det inte lyckats hitta någon rapport eller utvärdering som utgått från en grupp/klass med elever i behov av särskilt stöd för att studera deras upplevelse av inflytande. I Lpo 94, (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994), under rubriken 2.3 Elevernas ansvar och inflytande (Lärarförbundet, s. 15) finns följande att läsa:De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.Redan från skolstart ska grunden för demokratiska värderingar läggas oavsett vilken typ av klass eller gruppkonstellation eleven ingår i. Det känns därför viktigt att höra elevernas egen uppfattning om sina möjligheter att påverka sin skoldag. Min ambition är därför att undersöka om dessa elever, i behov av särskilt stöd, upplever att de har inflytande på sitt skolarbete och utformningen av skolarbetet samt att försöka medvetandegöra och utveckla deras möjlighet till inflytande. Har eleverna ingen erfarenhet av inflytande vet de heller inte vad de ska fråga efter därför ligger det på oss lärare att introducera det. Vi har alla från det vi varit små fostrats till att bli självständiga genom att göra olika val. Min tanke är att alla människor har en upplevelse av vad inflytande, i någon form, kan vara och innebär men det är inte alltid vi kan uttrycka vår vilja till förändring på ett medvetet sätt. Även små barn vill bestämma.Jag kommer att utveckla frågeställningar kring inflytande, samtal och ansvar. Eftersom undersökningsgruppen består av elever i behov av särkskilt stöd kommer jag även att kortfattat ta upp om vad koncentrationssvårigheter kan innebära då det påverkar eleverna i deras vardag. Jag kommer också att nämna det sociokulturella perspektivet vilken är den syn på barns utveckling som vi praktiserar i klassen. Även det behavioristiska synsättet finns med då vi till viss del använder det som komplement i vår undervisning. / Detta arbete handlar om inflytande i skolans undervisning. Jag har undersökt elevers upplevelse av inflytande och gjort utvecklingsarbete på min nuvarande arbetsplats, en grundskola i södra Skåne. Undersökningen är gjord i en särskild undervisningsgrupp med fyra elever i skolår 3-5. Alla eleverna har koncentrationssvårigheter vilket påverkar deras förmåga till planering och organisering av sitt skolarbete.Syftet med denna studie är att förstå elevernas upplevelse av inflytande. Jag önskar även göra eleverna medvetna om vad inflytande kan vara för att öka deras förmåga att påverka sin vardag. Mina frågeställningar är: Vilka uppfattningar har eleverna av delaktighet vid arbetets början? Går det att utveckla elevernas tillit till pedagogerna genom ökad delaktighet? Har upplevelsen av inflytande någon betydelse för motivation och välbefinnande? För att få svar på mina frågor har jag med kvalitativ ansats använt mig av intervjuer och observationer samt gjort ett utvecklingsarbete med eleverna i gruppen. Från att ha haft väldigt vaga uppfattningar om vad inflytande kan vara och därmed ingen större upplevelse av det, säger alla fyra eleverna i de avslutande intervjuerna att:1)de nu upplever att de har inflytande mot att de tidigare inte hade någon sådan upplevelse. 2)de under utvecklingsarbetet har ökat sin kunskap om vad inflytande kan vara och nu kan uttrycka sina idéer och önskemål. 3)det är roligare att arbeta på lektionerna när de får vara med och bestämma över sitt skolarbete. Nyckelord: Inflytande, upplevelse, särskild undervisningsgrupp, koncentrationssvårigheter.

Vad är MTI? Hur påverkar motoriska rörelser koncentrationsförmågan hos barn?”Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna på vad jag säger.” Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med både motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och självförtroende tillsammans med motoriska rörelser så som finmotorik och grovmotorik går hand i hand med inlärning hos barn. MTI, Motorik Tränar Inlärning, är en metod för föräldrar och pedagoger som hjälper barnen med deras motoriska rörelser och som främjar koncentrationen i klassrummet.Syftet med studien är att ta reda på vilken betydelse metoden MTI har för främjandet av barns koncentrationsförmåga. Studien visar hur man utövar MTI med alla de yngre barnen i skolan och hur man sedan i de äldre åldrarna koncentrerar metoden på de barn med koncentrationssvårigheter som orsakas av motorisk nedsatthet. Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer med sju pedagoger. Tidigare forskning har visat ett samband mellan motorik och inlärning samt koncentration.Resultatet visar MTI betydelse för barns självförtroende, hur den främjar deras koncentrationsförmåga och hur metoden har varit ett hjälpmedel. Resultatet har dock visat att det är svårt för pedagogerna att precisera om enbart MTI träningen har förbättrat koncentrationen hos barnen eller om träningen tillsammans med specialundervisningen har hjälpt till. Genom att fördjupa mig i metoden MTI har jag möjlighet att använda mig av metoden i mitt arbete som pedagog för att stödja barn i deras utveckling, i att inhämta ämneskunskaper och i sitt sociala mognande. Med hjälp av min forskning vill jag också kunna utveckla en progessionsplan för att förmedla till skolledning och andra pedagoger att metoden MTI går att använda inom hela barnomsorgen.