<p>Syftet med följande uppsats är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger, från förskoleklass upptill årskurs fem, har om elever med koncentrationssvårigheter samt hur de ser på sin roll i det pedagogiska arbetet. I litteraturgenomgången ges en överblick kring aktuell litteratur som berör koncentrationssvårigheter. Här lyfts olika faktorers eventuella påverkan fram, samt hur pedagogens förhållningssätt, bemötande och samarbete kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter. För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valdes intervjuer som ger data av kvalitativ art. Urvalet består av fem pedagoger som är verksamma i grundskolan. Utifrån resultatet av de intervjuade pedagogerna samt litteraturen kan det konstateras att pedagogerna uppfattar koncentrationssvårigheter hos elever på olika sätt, men att det samtidigt finns några gemensamma nämnare som samtliga fem pedagoger lyfter såsom att elever med koncentrationssvårigheter har svårt för att fokusera på en uppgift under en längre stund. Sammanfattningsvis anser samtliga fem pedagoger i likhet med litteraturen att deras bemötande samt förhållningssätt har stor betydelse för hur de här eleverna fungerar i skolan.</p>

No description available.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lärare uppges ha koncentrationssvårigheter, att ta reda på hur lärarna hjälper dessa elever samt att se i vilken utsträckning denna hjälp anses vara tillräcklig. Vår undersökning byggde på kvalitativa intervjuer med två lärare och åtta gymnasieelever. Vår studie visade att lärarna och eleverna i vår undersökning har skilda åsikter om huruvida den hjälp eleverna får är tillräcklig. Lärarna kände sig otillräckliga medan eleverna ansåg att lärarna erbjuder bra hjälp, de ansåg dock att undervisningen inte är tillräckligt motiverande. Inställningen till begreppet ”koncentrationssvårigheter” skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna talade mer om skoltrötthet än koncentrationssvårigheter.

Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.

Syftet med följande uppsats är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger, från förskoleklass upptill årskurs fem, har om elever med koncentrationssvårigheter samt hur de ser på sin roll i det pedagogiska arbetet. I litteraturgenomgången ges en överblick kring aktuell litteratur som berör koncentrationssvårigheter. Här lyfts olika faktorers eventuella påverkan fram, samt hur pedagogens förhållningssätt, bemötande och samarbete kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter. För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valdes intervjuer som ger data av kvalitativ art. Urvalet består av fem pedagoger som är verksamma i grundskolan. Utifrån resultatet av de intervjuade pedagogerna samt litteraturen kan det konstateras att pedagogerna uppfattar koncentrationssvårigheter hos elever på olika sätt, men att det samtidigt finns några gemensamma nämnare som samtliga fem pedagoger lyfter såsom att elever med koncentrationssvårigheter har svårt för att fokusera på en uppgift under en längre stund. Sammanfattningsvis anser samtliga fem pedagoger i likhet med litteraturen att deras bemötande samt förhållningssätt har stor betydelse för hur de här eleverna fungerar i skolan.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna. Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning. Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.

The purpose has been to investigate leisure-time centers actual work on children with attention deficit disorder. In addition, the study strives to make leisure-time centers way of working, in relation to their assignments, visible. The study has also compared how the leisure-time centers work and what the research says. The survey was conducted with the help of three exploratory interviews with pedagogues and three-piece observations at the leisure-time centers. It was carried out at three different schools in two counties in Sweden.The results of the survey show that the schools are trying to create clear procedures, though the centers succeed with this in varied degrees. Likewise, pedagogues at the centers have the theoretical knowledge of how they can help children with difficulties, but the working methods that is designed to work for all children is diverse. Practical things to consider in work concerning children with attention difficulties is to always have well-planned activities and it is important to have a good approach to these children. / Syftet har varit att undersöka fritidshemmets faktiska arbete kring barn med koncentrationssvårigheter. Dessutom har syftet varit att synliggöra fritidshemmets arbete i relation till deras uppdrag, samt studera hur fritidshemmet arbetar kring dessa barn i jämförelse med vad forskningen rekommenderar. Undersökningen har genomförts med hjälp av tre stycken explorativa intervjuer med fritidspedagoger, och tre stycken observationer på fritidshem på tre olika skolor fördelat på två län.Resultatet av undersökningen visar att skolorna försöker skapa tydliga rutiner, men att de lyckas i varierad grad. Likaså har pedagogerna teoretiska kunskaper i hur de kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter, men att fritidshemmens arbetsmetoder som är utarbetade för att fungera för alla barn på fritidshemmet är varierande. Praktiska saker att tänka på i arbetet kring barn med koncentrationssvårigheter är att alltid ha en välplanerad verksamhet, samt att det är viktigt med ett bra förhållningssätt till dessa barn.

I skolan har alla elever olika behov och det är skolans uppgift att hjälpa alla elever att nå målen i läroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur två elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter har upplevt sin skolgång och de resurser de fått och även vad olika skolor i en kommun säger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkätstudie och en intervjustudie har genomförts för att få svar på frågeställningar. 40 enkäter skickades ut till lärare, speciallärare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes på fyra personer varav två före detta elever och deras mammor. I enkätstudien uppgav personalen på skolorna att elever med läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter i alla fall får stöd i form av extra personal. Dock visar inte studien om de anser att stödet är tillräckligt. Intervjustudien visar att varken de två elever eller de två föräldrar som intervjuats var helt nöjda med de resurser de fått i skolan. Eleven med läs- och skrivsvårigheter var mer nöjd med resurserna än vad eleven med koncentrationssvårigheter var. Båda föräldrarna som intervjuats upplevde ett dåligt bemötande från skolorna i sin kamp om att få det stöd deras barn behövde.

Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig. För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de. Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt. Det kan märkas genom att barnet har svårt att sitta stilla, blir utåtagerande eller gör något annat än pedagogen har visat. Faktorer som gör att barnet koncentrerar sig var pedagogens förhållningssätt, miljön eller strukturen i verksamheten.