The purpose has been to investigate leisure-time centers actual work on children with attention deficit disorder. In addition, the study strives to make leisure-time centers way of working, in relation to their assignments, visible. The study has also compared how the leisure-time centers work and what the research says. The survey was conducted with the help of three exploratory interviews with pedagogues and three-piece observations at the leisure-time centers. It was carried out at three different schools in two counties in Sweden.The results of the survey show that the schools are trying to create clear procedures, though the centers succeed with this in varied degrees. Likewise, pedagogues at the centers have the theoretical knowledge of how they can help children with difficulties, but the working methods that is designed to work for all children is diverse. Practical things to consider in work concerning children with attention difficulties is to always have well-planned activities and it is important to have a good approach to these children. / Syftet har varit att undersöka fritidshemmets faktiska arbete kring barn med koncentrationssvårigheter. Dessutom har syftet varit att synliggöra fritidshemmets arbete i relation till deras uppdrag, samt studera hur fritidshemmet arbetar kring dessa barn i jämförelse med vad forskningen rekommenderar. Undersökningen har genomförts med hjälp av tre stycken explorativa intervjuer med fritidspedagoger, och tre stycken observationer på fritidshem på tre olika skolor fördelat på två län.Resultatet av undersökningen visar att skolorna försöker skapa tydliga rutiner, men att de lyckas i varierad grad. Likaså har pedagogerna teoretiska kunskaper i hur de kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter, men att fritidshemmens arbetsmetoder som är utarbetade för att fungera för alla barn på fritidshemmet är varierande. Praktiska saker att tänka på i arbetet kring barn med koncentrationssvårigheter är att alltid ha en välplanerad verksamhet, samt att det är viktigt med ett bra förhållningssätt till dessa barn.

Tidigare forskning visar att lärare uppfattar många hinder i att undervisa i HBTQ samtidigt som undervisningen i större utsträckning är begränsad till skönlitteratur. HBTQ-elever är emellertid ofta måltavlor för våld och kränkningar. Syftet med studien är att undersöka vad lärare i fritidshem har för syn på de nya formuleringarna i 2022 års läroplan och hur undervisning med HBTQ-relaterat innehåll bedrivs i fritidshemmet. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är genomförd med semistrukturerade intervjuer med fem intervjudeltagare. Resultatet visar att lärare i fritidshem är positivt inställda till de nya formuleringarna i läroplanen som rör HBTQ. Resultatet visar även att HBTQ-undervisning främst utförs i informella sammanhang eller undervisning genom olika medier som filmer och tv-serier.

The purpose of the study is to investigate how play is affected by the physical indoor environment in leisure-time centers with a focus on promotional and inhibitory factors. The survey is based on qualitative interviews with five educators who shared their perceptions and experiences within the subject. The study's results show a large agreement on enabling and limiting factors where variation, flexibility and students' participation in the environmental design are crucial for the stimulus of play. When these factors are missing, play is considered to be inhibited because the environment is not perceived to meet what is needed to be a rewarding play environment for the students. The result is related to environmental psychological theory and analyzed using an affordance perspective to understand how the students' different experiences of the environment affect the environmental offering for play.

Begreppet inkludering är inte något som lyfts ordagrant i läroplanen. Trots detta kan man förstå läroplanens formuleringar som att personalen i skolan ska utgå från ett förhållningssätt som syftar till att inkludera alla elever. Denna fallstudies syfte är att undersöka fritidshemmets arbete med elever i behov av stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att genomföra en kvalitativ fallstudie på en skola med hjälp utav metoderna intervjuer och observationer har vi kunnat undersöka fritidshemmets arbete med elever i behov av stöd utifrån detta helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet i vår studie innebär att vi undersökt olika professioners tankar, erfarenheter och upplevelser. Den tidigare forskning vi valt att använda oss utav är forskning som lyfter förutsättningar, relationer samt begreppet inkludering ur olika perspektiv. Forskningen bidrar bland annat med att belysa innebörden av det breda begreppet inkludering ur olika synvinklar. Genom det relationella- och det psykosociala perspektivet fick vi en möjlighet att genomföra en djupare analys utifrån våra frågeformuleringar. Tillsammans ger perspektiven ett brett synsätt på hur relationer, kommunikation och miljö påverkar elever i behov av stöd. Analysen av vårt resultat har visat en genomgående röd tråd av hur relationer spelar en viktig roll i arbetet med elever i behov av stöd. Den genomgående röda tråden har bestått av att olika professioner, på olika sätt betonat vikten av att bygga relationer med elever för att gynna en inkluderande verksamhet. Resultatet har även visat att fritidspersonalens förutsättningar påverkas av ledningens förståelse för fritids huvudsakliga uppdrag. I vår diskussion har delar av resultaten blivit bekräftade av den tidigare forskningen. Men det har även påvisats att det krävs en vidareutveckling utav personalens strukturer och arbetssätt på skolorganisationsnivå. / The concept of inclusion is not something that is raised verbatim in the curriculum. Despite this, the curriculum’s wording can be understood as meaning that the staff at the school should start from an approach that aims to include all students. The purpose of this case study is to research the leisure-time center’s work with students in need of support from a holistic perspective. By carrying out a qualitative case study at one school using the methods of interviews and observations, we have been able to examine the leisure-time center’s work with students in need of support from this holistic perspective. The holistic perspective in our research means that we researched the thoughts and experiences of different professionals. The previous research we have chosen to use are research that highlight the conditions, relationships and the concept of inclusion from different perspectives. Among other things, the research contributes by elucidating the meaning of the broad concept of inclusion from different points of view. Through the relational and psychosocial perspective, we were given an opportunity to carry out a deeper analysis based on our question formulations. Together, the perspectives provide a broad view of how relationships, communication and the environment impact students in need of support. The analysis of our results has shown a consistent red thread of how relations play an important role in working with students in need of support. The consistent red thread has consisted of different professions, in different ways, emphasizing the importance of building relationships with students in order to favor an inclusive activity. The results have also shown that the leisure staff’s conditions are affected by management’s understanding of leisure’s main mission. In our discussion, parts of the results have been confirmed by the previous research. But it has also been shown that a further development of the staff’s structures and working methods at the school organization level is required.

Bakgrund: Digitaliseringen i samhället har pågått under lång tid och tempot på utvecklingen är påtaglig. Skolan står mitt i centrum av denna digitala våg av utveckling och alla yrkesverksamma i skolan påverkas dagligen i det de gör av digitaliseringen. År 2017 reviderades läroplanen och lärares uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens förstärktes. Sveriges nationella digitaliseringsstrategi har lagt en grund för att Sverige ska bli världsledande inom digitalisering. Även lärarutbildningen har anpassats till de nya nationella riktlinjerna och har idag en större digital grund i utbildningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar alla yrkesverksammas självförtroende till deras digitala arbete och upplevda kompetens. Dessutom vill vi också undersöka vilka faktorer som påverkar deras sätt att arbeta med digitala verktyg inom fritidshemmet. Med stöd av syftet har vi formulerat två frågeställningar: Vad karaktäriserar yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit till digitala verktyg? Hur påverkar andra faktorer yrkesverksammas sätt att arbeta med digitala verktyg? Metod: Vi använde oss av en digital webbenkät som vi skapade med hjälp av Google forms där vi hade 160 respondenter som svarade. Sammanställningen av data och analys samt gruppindelning av alla respondenter har gjorts i Excel. I diskussionen resonerar vi kring vårt resultat återkopplat till tidigare forskning, styrdokument och rapporter.  Resultat: Resultatet pekar på ett antal olika karaktärsdrag hos yrkesverksamma inom fritidshemmet med hög självskattad självtillit kopplat till digitala verktyg. Ålder, personligt intresse, digital kompetens, vidareutbildning samt motivation till vidare lärande är meriter och egenskaper som återfinns hos respondenter med hög självtillit till digitala verktyg. Vidare visar resultatet att lärarutbildning och framförallt modern lärarutbildning leder till mer lärarledd digital undervisning samt mer frekvent utvärdering av digitala undervisningsmoment.

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av ineffektiv och effektiv digital kommunikation mellan fritidshem och vårdnadshavare. Syftet är att få insikt i vårdnadshavarnas upplevelser av att ta emot och förstå digital kommunikation. Påverkansfaktorer som teknologi, tydlighet, återkoppling, anpassning, förväntningar och erfarenheter undersöks i syfte att analysera deras inverkan på kommunikationens effektivitet eller ineffektivitet. Resultaten tyder på att vårdnadshavarna generellt sett har goda möjligheter att ta emot och förstå digital kommunikation, trots vissa problem. Identifierade negativa kommunikativa faktorer inkluderar bristfälliga plattformar, otydlig och begränsad information samt brist på regelbunden och relevant kommunikation. Slutsatsen är att ökad kunskap och medvetenhet om vårdnadshavares upplevelser av digital kommunikation och dess påverkansfaktorer är önskvärt för att gynna både vårdnadshavare, deras barn och fritidshemmet som organisation. / The study examines legal guardians' experiences of ineffective and effective digital communication between leisure-time centers and guardians. The aim is to gain insight into guardians' experiences of receiving and understanding digital communication. Factors of influence such as technology, clarity, feedback, adaptation, expectations, and experiences are examined in order to analyze their impact on the effectiveness or ineffectiveness of communication. The results indicate that guardians generally have good opportunities to receive and understand digital communication, despite some challenges. Identified negative communicative factors include inadequate platforms, unclear and limited information, and a lack of regular and relevant communication. The conclusion is that increased knowledge and awareness of guardians' experiences of digital communication and its influencing factors are desirable to benefit both guardians, their children, and the leisure-time centers as an organization.

I vår vetenskapliga essä har vi gestaltat två berättelser inspirerade från verkliga händelser. Elenors berättelse har sin grund från en arbetsplats och Aylas berättelse från en praktikplats under sin lärarutbildning.  Vi kommer att dra paralleller i form av skillnader och likheter mellan våra berättelser och reflektera över dem gemensamt utifrån skolan och fritidshemmets demokratiuppdrag ur ett jämställdhetsperspektiv.  Syftet med essän är att undersöka dilemman som vi upplever i gestaltningarna och hur vi kan förstå yrkeserfarenheterna i ett annat ljus idag med hjälp av Aristoteles kunskapsformer, episteme, techne och fronesis, samt genom gemensam reflektion lära oss något. Vi vill med essän bidra med en fördjupad förståelse för lärarprofessionens demokratiuppdrag och visa på den komplexitet som det kan innebära i det praktiska arbetet när vi möter elever i lekar och aktiviteter inom fritidshemmet.  Vi har valt att komplettera vår essä med en kvalitativ metod i form av deltagande observationer och som på olika sätt har utvidgat våra förståelsehorisonter eftersom det uppstått fler gemensamma reflektioner kopplat till dilemman i gestaltningarna och till litteratur som behandlar demokrati och jämställdhet. Trots att vi har teoretiska kunskaper om demokrati och jämställdhet, samt praktiska erfarenheter inom fritidshemmet har vi konstaterat att vi kan uppleva utmaningar i arbetet med elever när det gäller hur vi genomför demokratiska procedurer och behandlar orättvisefrågor. Vi fritidshemslärare kan aldrig sluta vara nyfikna på vårt arbete och måste därför ha en vilja att utvecklas och kritiskt granska oss själva, både i vår personliga och professionella syn på demokrati och jämställdhet. En av våra slutsatser är att vår individuella syn på verksamhetens möjligheter och utmaningar kan påverka det praktiska arbetet med eleverna i en positiv eller negativ riktning och få en inverkan på elevernas upplevelse av delaktighet på fritidshemmet. / In our scientific essay we have portrayed two stories inspired by real events. Elenor's story is based on a workplace and Ayla's story from an internship during her teacher training.  We will draw parallels in the form of differences and similarities between these two stories and reflect on them together based on the school's and leisure-time center's democratic mission from a gender equality perspective.  The purpose of this essay is to examine the dilemmas that we experience with our portrayed stories and how we can understand our professional experiences today in a different light, for example with support of Aristotle's knowledge forms called episteme, techne and phronesis, and through common reflections learn something of what we have experienced. With this essay we want to contribute to a deeper understanding of the teaching profession's democratic mission and show the complexity that it can have in practice when we meet pupils in games and activities within the leisure-time center.  We have also chosen to complete the essay with a qualitative method in the form of participatory observations, which in various ways have broadened our horizons of understanding, as more joint reflections have arisen linked to dilemmas in the portrayals and to literature that deals with democracy and gender equality. Despite the fact that we have a solid theoretical knowledge of democracy and gender equality, as well as practical experience from working in leisure-time centers, we have found that we can experience major challenges in the close work with pupils when it comes to how we actually implement democratic procedures and deal with unfair issues. We leisure-time center teachers can never stop being curious about our work and therefore must constantly have willingness to develop and critically examine ourselves, both in our personal and professional view of democracy and gender equality. One of our conclusions is that our individual view of possibilities and challenges in leisure-time centers can influence the practical work with the pupils in a positive or negative direction and therefore have an impact on pupil's experience of participation.