<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Likheter som består i att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt, en tydlig struktur med tydliga ramar och rutiner och att de tillrättalägga verksamheten för barn med koncentrationssvårigheter. En skillnad är miljöns betydelse. Det är endast Montessoriförskolans pedagoger som nämner att det är viktigt att anpassa miljön för att underlätta och hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. Alla åtta intervjuade pedagoger anser att de har en bra utbildning för att bemöta barn med koncentrationssvårigheter, men att de behöver kontinuerlig kompetensutveckling.</p><p> </p><p> </p>

<p>Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker. För att komma fram till mitt resultat har jag intervjuat lärare och pedagoger samt observerat elever i olika åldrar på olika skolor. Det har givit mig en bra grund att stå på när jag sedan skrivit mitt arbete. I dagens skolor anser många lärare och pedagoger att det blir fler och fler elever som får koncentrationssvårigheter, frågan är om det verkligen är så? Är det en sådan ökning idag jämfört med hur det var förr eller är problemet bara mer uppmärksammat i dagens skola? Elever behöver inte få en diagnos för att ha koncentrationssvårigheter. För att få en diagnos krävs en viss problematik och detta uppfyller inte alla elever som har svårt att koncentrera sig. Alla elever har olika förutsättningar i skolan därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger kan ge dem den hjälp de behöver.</p>

Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen. Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom. Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ut så noggrant som möjligt för ett tillfredställande resultat. Min uppfattning är att jag har uppnått syftet med uppsatsen tillfredställande och att jag har fått svar på min frågeställning. Skolan måste göra det bästa möjliga för samtliga involverade med de begränsade resurser som faktiskt erbjuds i dag. Medvetenheten finns, medan kunskap och förståelse måste öka. Man måste lära sig att förebygga och hantera problemen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver att de undervisar i läs- och skrivinlärning för elever med koncentrationssvårigheter eller ADHD. Undersökningen är gjord genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där jag fick ta del av fem klasslärares och en speciallärares erfarenheter.Resultatet visar att lärarna använder sig av personligt formgivna metoder både vid läsinlärning och skrivinlärning men att metoderna för skrivinlärning jämfört med läsinlärningsmetoderna är än mer anpassade för de här eleverna. Informanterna beskriver att de använder sig av olika lärverktyg och gemensamt är att de använder sig frekvent av olika sorters bildstöd, både vid läs- och skrivinlärningen. Lärarna beskriver att de anpassningar som görs är en förutsättning för att skolsituationen ska fungera för den här gruppen av elever.Sammanfattningsvis syns att lärarnas kunskaper och förståelse om funktionsnedsättningen är en oerhört viktig faktor för att läs- och skrivinlärningen ska fungera för de här eleverna, vilket stämmer väl överens med den forskning som jag läst.

Den här studien handlar om hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att bemöta och inkludera barn i koncentrationssvårigheter i förskola och förskoleklass. Undersökningen bestod av en kvalitativ intervju där Teresa intervjuade fyra förskollärare och två specialpedagoger i förskoleklass och Moa tre förskollärare och två specialpedagoger med inriktning mot förskolan. Teoretiska utgångspunkter som studien utgick från grundades i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på bemötande, samt ett specialpedagogiskt perspektiv som diskuterades utifrån ett relationellt perspektiv. Centrala begrepp som lyftes under samma rubrik var den proximala utvecklingszonen, scaffolding, inkludering, tydliggörande pedagogik samt lågaffektivt bemötande. Resultatet presenterades utifrån olika delstudier som sedan jämfördes i diskussionen. Studiens huvudsakliga resultat visade att bemötandet handlade om att se och möta varje enskilt barn, att utgå från barnens intressen samt göra anpassningar utifrån dem. Detta bemötande lyfter respondenterna även som ett arbetssätt för att arbeta inkluderande. Vi tolkade att förskollärare och specialpedagoger i såväl förskola som förskoleklass hade liknande svar på hur en ska bemöta och inkludera barn i koncentrationssvårigheter. Det förekom däremot skillnader i hur anpassningar gjordes i vardera skolformen. Resultatet tolkades som att det upplevdes lättare att arbeta inkluderande i förskolan. Enligt vår uppfattning har förskolan inte lika begränsade ramar som skolan, som har en annan uppbyggnad och struktur. Samtliga respondenter lyfte tydliggörande pedagogik som betydelsefulla strategier för barn i koncentrationssvårigheter. Det innebär bland annat att ge tydliga instruktioner, förbereda vad som kommer hända under dagen och vad som förväntas av barnet i olika situationer. Ytterligare strategier som förskollärare i förskoleklass beskrev att de använde var konkreta hjälpmedel, exempelvis hörselkåpor, time timer och bänkskivor för att ge stöd åt alla barn i undervisningen.

Denna studie hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade 16 lärare som undervisar i matematik på låg- och mellanstadiet. Syftet var att öka kunskapen om hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med ämnet matematik för att främja lärande hos elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Våra forskningsfrågor handlade om vilka områden eller moment inom matematik som lärare beskriver som särskilt svåra för elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. I studien söktes även svar på vilka anpassningar som matematiklärare beskriver att de gör i undervisningen för att möta de behov som elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD har och om lärarna beskriver skillnader i anpassningar beroende på om det är pojkar eller flickor med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Slutligen undersökte vi vilka förutsättningar matematiklärare upplever att de har när de utarbetar anpassningar i sin undervisning för att möta de behov som elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD har. Intervjuerna analyserades utifrån begreppen scaffolding och artefakter. Olika specialpedagogiska perspektiv användes för att analysera synen på orsaker till elevernas svårigheter. Områden som lärare beskrev som problematiska för elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD var tabellträning, algoritmer, klockan, textuppgifter och problemlösning. Det framkom att det individuella perspektivet rådde med tanke på hur lärare såg på orsaker till elevernas matematiksvårigheter. Eleven sågs som problembärare. Lärare beskrev att de gjorde många slags anpassningar i sin undervisning på både individ- och gruppnivå. Lärare beskrev att de inte gjorde skillnader i anpassningar utifrån kön men de såg könsskillnader i hur koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD tog sig uttryck. Att utforma anpassningar var till stor del ett ensamarbete för lärare. De upplevde dock att de kunde få stöd vid behov.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket. I resultatet framkom det att förskollärarna hade olika tankar om när någon har koncentrationssvårigheter. De var alla eniga om att koncentrationen var olika från dag till dag och olika tider på dygnet. En av förskollärarna menade att ”Alla har koncentrationssvårigheter i olika situationer.” De var eniga om att det är förskollärarens roll att se till så att barnen har intresse och att motivation finns för att kunna delta i aktiviteterna i förskolan. Både förskollärare och forskning visade att det är viktigt att förskolläraren och barnet måste hitta samma fokus. Det kan annars tolkas som att barnet inte är koncentrerat.

Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor.Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom våra verksamheter.Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön. Skolan kom med mer individuella, konkreta lösningar för varje enskild elev medan förskolan svarade mer grupprelaterat.

Syftet med arbetet är att undersöka vad specialpedagoger, talpedagog och psykolog känner till om begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning. Avsikten är även att klargöra hur vanligt förekommande det är med arbetsminnesträning i skolan samt hur specialpedagogen innefattas av träningen.Resultatet av undersökningen visar att det saknas en entydig begreppsförklaring gällande arbetsminne och arbetsminnesträning.Alla intervjuade har kännedom om ämnet, dock i olika omfattning. Specialpedagogen har en central roll i arbetsminnesträningen. / Working Memory and training of working memory in special education

I litteraturgenomgången har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration är, vad som påverkar koncentrationen och vår huvudfråga som lyder hur lärare ska bemöta elever och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter.Genom intervjuer med lärare och elever på tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi känner att det inte har utvecklats mycket inom området sekundära koncentrationssvårigheter, men tycker ändå att det material vi har funnit och använt oss av, är tillfredsställande. Vårt examensarbete byggde vi på litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar. Våra resultat visar att det flesta lärare var överens om att det är uppväxten, de sociala förhållandena och skolmiljön som ger okoncentration. För att ta reda på problemen skall man ha en kontinuerlig dialog med föräldrar och elever. Att bedriva en tydlig och strukturerad undervisning samt att ge eleverna ett mål att sträva mot är viktigt för att uppnå koncentration. Eleverna upplevde att koncentrationen blir bättre om man sitter avskilt från de andra eleverna.