Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus. Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a. på att pedagogiken utomhus skiljer sig från pedagogiken inomhus. I utomhuspedagogiken kan undervisningen bli mer verklighetsanknyten, man får använda hela kroppen och alla ens sinnen i inlärningen. Då barn med koncentrationssvårigheter ofta är praktiskt lagda och har stort rörelsebehov har de lättare för att ta till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever, lärare och föräldrar upplever att elevernas inlärningssituation, med särskilt fokus på koncentrationsförmågan, påverkas vid användningen av ett hörselförstärkande hjälpmedel. Frågeställningarna syftar till att närmare beskriva hur eleverna påverkas av ljud, utan och med det hörselförstärkande hjälpmedlet och hur detta i sin tur påverkar elevernas inlärningssituation och koncentrationsförmåga, för stunden och i det fortsatta skolarbetet. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk och hermeneutisk ansats. Resultatet grundar sig på tio semi-strukturerade intervjuer av tre elever på högstadiet, elevernas mentorer och föräldrar, samt en lärare med tidigare erfarenheter av det hörselförstärkande hjälpmedlet. Eleverna som deltog hade koncentrationssvårigheter och auditiva perceptionssvårigheter, men var normalhörande. Resultatet visade att eleverna är ljudkänsliga och att det är småljud från pennor och sudd, oregelbundna och plötsliga ljud, samt prat i klassrummet som stör mest. Det visade sig också att det hörselförstärkande hjälpmedlet kunde hjälpa eleverna att koncentrera sig bättre, men att det inte passar alla elever. Jag fann också att användningen av hjälpmedlet medförde att läxläsning underlättades, eftersom eleverna kunde lyssna och koncentrera sig under genomgångar i klassen.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass. The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ”erkänt duktiga” klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa. Genom att göra djupintervjuer med tre verksamma lärare har jag undersökt och försökt förstå hur det kommer sig att en del lärare lyckats att göra skolgången ”bra” för barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna var utforskande och genomfördes som en ”livshistoria”. Detta innebär att forskaren tillsammans med den intervjuade diskuterar olika händelser med speciell och central innebörd, som påverkat dennes val i livet. Urvalet av lärare gjordes via rekommendation och personlig kännedom. De lärare som valdes ut för intervju kan sägas vara nyckelpersoner med unika egenskaper. De var kända på sina arbetsplatser för att ”klara av de barn som behöver lite extra”. Genom att genomföra en ”Livshistorie-intervju” med dem hoppades jag, att genom analys, kunna se likheter i deras erfarenheter och undervisningsmetoder som till någon del kan förklara deras framgångar i klassrummet. Efter analys av intervjuerna skrevs tre ”Porträtt” och tre olika temaområden växte fram. Resultatet av undersökningen blev att de tre lärarna visade sig ha flera gemensamma erfarenheter och gemensamma uppfattningar om hur man bäst anpassar skolgången för barn med koncentrations-svårigheter. De reflekterade mycket över hur klassrumsmiljön kunde anpassas och var i rummet elever med koncentrationssvårigheter bäst placeras. De var överens om att dessa elever behöver struktur i undervisningen och under hela sin skoldag. Lärarna sa att de arbetade medvetet med att främja ett accepterande klassrumsklimat genom att medvetandegöra eleverna om att alla människor är olika. De ville låta eleverna känna delaktighet och inflytande. De försökte stärkta elevernas självkänsla genom att ”se alla”. Lärarna lyckades att kombinera struktur med ett bra samspel med eleverna. NYCKELORD: Koncentrationssvårigheter Skola Grundskola Livshistoria ADHD Diagnos Inkludering Teaching children with attention difficulties in an ordinary classroom. An interview study based on the Life Histories of three teachers. Gunilla Windahl Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers with “acknowledged skill” adapt classroom environment, interplay and teaching methods to children with attention difficulties in compulsory school classes. The questions at issue in the study are: Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of the classroom environment, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of interplay and teaching methods, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Data used in this study are qualitative. I have, by conducting deep interviews with three currently active teachers, investigated and tried to understand how some teachers succeed in making school a “good experience” for children with attention difficulties,. The interviews were explorative and were conducted as “Life Histories”. This means that the researcher and the interviewee discuss different events, “critical incidents”, which have affected the respondent’s choices in life. The selection of the teachers was done through recommendations and personal knowledge. The selected teachers can be considered as “key people” with unique qualities. They are known at their schools for being able to “handle children who need a little extra”. By conducting “Life History” interviews I hoped, through analysis, to be able to see similarities in there experiences and teaching methods, which could in some way explain their success in the classroom. I wrote three “Portraits” after analysing the interviews and three different themes developed. The results of the study showed that the teachers had multiple experiences and ideas in common about how to best adapt schooling for children with attention difficulties. They reflected a lot about how to adapt classroom environment and where to best seat children with attention difficulties. They all agreed on the importance of structure for these students both in teaching and throughout the day. The teachers said that they deliberately promote an accepting climate in the classroom by making the students aware of the differences in people. They wanted the students to feel participation and the ability to influence. They tried to strengthen the student’s self-esteem by “seeing them all”. The teachers succeeded in combining structure with a good interplay with the students. Keywords: Attention difficulties, School, Compulsory School, Life History, ADHD, Inclusive Education.

Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv.  För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.

Examensarbetet ger läsaren en inblick i förhållningssättet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jämförs annan forsknings syn på en gynnsam lärandemiljö för barn med koncentrationssvårigheter med Human Dynamics teori. Syftet har varit att undersöka om förhållningssättet är fördelaktigt för elever med koncentrationssvårigheter. Undersökningen, som är baserad på intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel på hur pedagoger använder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvårigheter och deras behov. Respondenterna är positiva till Human Dynamics och menar att förståelsen för olikheter och insikter om sig själv har hjälpt dem att se olika individers behov på ett annat sätt än tidigare. Slutsatsen är att Human Dynamics teori är förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svårigheter utan specialpedagogiska åtgärder är nödvändiga i vissa fall.

No description available.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet. I examensarbetet intervjuas ett antal lärare för att på så sätt utreda vad dessaanser fungera i fråga om pedagogiska metoder. Detta för att presentera tänkbara tips förarbetet i framförallt klassrummet och diskutera dessa i relation till perspektiven.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Vårt syfte är att få fördjupade kunskaper om barn som har det svårt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och åtgärdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frågeställningar vi behandlar är vad koncentrationssvårigheter är, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och åtgärda dem. Metoderna som vi använt oss av är observationer, intervjuer och litteraturstudier. Det vi kommit fram till är att koncentrationssvårigheter kan vara svårigheter med att sitta stilla, lyssna och förstå instruktioner. Koncentrationssvårigheter kan också vara impulsivt beteende och sociala svårigheter. Förebyggande och åtgärdande handlingar som vi kommit fram till är att läraren ska utgå från eleven och dennes förutsättningar. Läraren ska även vara tydlig i sina instruktioner och kunna sätta gränser och regler. Vi tycker att lärare inte alltid ser till elevens bästa utan låter ibland problemet vara.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.