Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9.I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska. Det finns strategier som pedagogisk personal kan använda sig av för att kompensera för elever med nedsatt arbetsminne. Det har även tagits fram specifika dataprogram som tränar arbetsminnet. Nyckelord: arbetsminne, inlärningssituation, koncentrationssvårigheter, läsförståelse / In this paper I have studied how students with poor working memory perceive and reflect over their learning situation. The aim is to illustrate how a poor working memory affects learning and what teachers can do to compensate and make it easier for these students. The empirical part is based on a questionnaire I have implemented with 11 students in year 6-9.My study shows that students with poor working memory have difficulties in retrieveing knowledge since their working memory becomes overloaded and therefor they lack resources for the mental processing that takes place in their brain when they learn. A poor working memory has negative effects on reading comprehension and mathematical processes. It becomes more obvious in tasks that contain a lot of text. Deficits in reading comprehension affects most school subjects in particular the theoretical subjects. There are strategies that teachers can use to compensate for student with poor working memory. There are also specific computer programs that can improve working memory. Keywords: difficulties in concentrating, learning situation, reading comprehension, working memory.

Concentration problems have been discussed from a variety of angles and have been problemized in different ways. One approach is to place the major part of the problem on the child independent of its environment. The terms used as an explanatory model are “attention disorder, impulsiveness, difficulty at finding suitable activity levels, difficulty in understanding rules and instructions” (Kadesjö 2007). Others place the root of the problem in the environment prevalent at pre-school and school. In this case the prevailing arguments are aimed at the pedagogical environment and the organisation of time and space (Nordin-Hultman 2005). My experience is that independent of reasons these children struggle, but often feel quite inadequate. The aim of this study is to examine how special pedagogues argue and problemize the concept of concentration difficulties. I also want to examine if there is anyway to reason and act in a way which will aid children with concentration difficulties, what that work would be and how a pedagogue can be a resource. The main result of my study is that the concentration problems found among the individuals I examined are relatively common in pre-school and school. The results regarding attitude and pedagogical methods can be summarized by the concept that pedagogical methods should be adapted to the individual.

Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande. / Genom vår verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primära koncentrations-svårigheter. Då vi är blivande lärare i matematik ville vi ta reda på hur de primära koncentrationssvårigheterna påverkar elevens lärande i matematik samt ta reda på hur vi kan hjälpa eleven. För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallärare och tre klass-lärare från tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vår undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö är betydelsefull, medan åsikterna om matematikboken gick isär. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primära koncentrations-svårigheter oftast har förståelsen trots problem med matematiken. En lugn och strukturerad miljö, där eleven möter acceptans och förståelse, gynnar en elev med primära koncentrations-svårigheter i dennes lärande.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares åsikter och erfarenheter kring barn med koncentrationssvårigheter för att undersöka om det finns möjligheter eller hinder med den kreativa miljön vid grupplärande. Studiens frågeställningar är: Hur utformar pedagogerna verksamheten i Reggio Emilia- inspirerade förskolor för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter i det gemensamma pedagogiska utforskandet? På vilket sätt kan den kreativa miljön stjäla uppmärksamheten från barn med koncentrations- svårigheter när det gäller att arbetar tillsammans med andra barn och vuxna i grupp? Det här är en studie där sju förskollärare på Reggio Emilia- inspirerade förskolor har intervjuats och fyra förskollärare har fått samma frågor via e-post.   Resultatet visar att förskollärarna inte anser att det finns några hinder med miljön för barn med koncentrationssvårigheter när de lär i grupp. De förklarar att Reggio Emilias arbetssätt är tillåtande och genom att de planerar och organiserar verksamheten för att inkludera alla barn leder det till att barnen blir delaktiga utifrån den nivå de befinner sig på. Pedagogerna förklarar att i den förändliga miljön bör det även finnas en tydlighet eftersom det underlättar för alla barn att behålla sin koncentration. Resultatet visar även att pedagogerna inte anser att den kreativa miljön stjäl uppmärksamhet utan tvärtom, den är en tillgång. Genom att erbjuda barnen en variationsrik och kreativ miljö kan alla barn hitta något som intresserar dem vilket leder till att de inte tappar sin koncentration.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter. I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre.

The aim of this study is to illustrate how two teachers working in different environments treat and make adaptations for pupils with concentration difficulties. By using observations and interviews , the teachers’ perceptions of positive and well functioning adaptations have been  clarified.  The results show that the way teachers treat the pupils play a crucial role for a succesful result. The study also shows that teachers by using small means can make many valuable adaptations in the physical learning environment. Many of the good examples that are mentioned aret o a large extent supported by research.  The education kan be performed and adapted in many diferent ways, but there is no certain right or wrong. The education can not be formed in the same way för all pupils, because every single pupil needs adaptations with regards to their specific needs. It is of importance that further research is made in this field because no proof of the main cause of ADHD/concentrations difficulties  have been found.

The aim of this study is to illustrate how two teachers working in different environments treat and make adaptations for pupils with concentration difficulties. By using observations and interviews , the teachers’ perceptions of positive and well functioning adaptations have been  clarified.  The results show that the way teachers treat the pupils play a crucial role for a succesful result. The study also shows that teachers by using small means can make many valuable adaptations in the physical learning environment. Many of the good examples that are mentioned aret o a large extent supported by research.  The education kan be performed and adapted in many diferent ways, but there is no certain right or wrong. The education can not be formed in the same way för all pupils, because every single pupil needs adaptations with regards to their specific needs. It is of importance that further research is made in this field because no proof of the main cause of ADHD/concentrations difficulties  have been found.

Det du håller i din hand är en fenomenologiskt inspirerad studie med syftet att bidra med kunskaper om hur flickor som är i skolsvårigheter upplever sin skolgång. För att begränsa urvalsgruppen ska flickorna även fått en sen ADHD-diagnos. Den semistrukturerade forskningsintervjun har använts som metod. I kombination med fenomenologin blir det en lämplig plattform för att utforska flickornas egna upplevelser. Skolan upptäcker ofta flickorna sent i skolgången, eftersom deras symptom är subtila och svåra att uppmärksamma i tidig ålder. De lyckas dölja sina svårigheter genom att klara sig på godkänd nivå i ämnena, medan de samtidigt har problem med koncentration och relationer till jämnåriga. Konsekvenserna kan bli stora ända in i vuxenlivet. Det är därför av vikt att lyssna till flickornas egna berättelser, så att vi får förståelse för hur det är att vara flicka med skolsvårigheter och ADHD i dagens skola. Resultatdelen visar att studiens flickors upplevelser på flera sätt stämmer överens med tidigare forskningsresultat och frågor om varför vi inte kommit längre i arbetet med dessa flickor väcks. I diskussionen lyfts förändringar i sättet att se på sig själv som flicka med ADHD jämfört med vad tidigare forskning visar.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga samt att utreda om det kan vara bra för barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter att ha mer idrott i skolan. I den teoretiska bakgrunden redogör vi framförallt för begreppen fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga och koncentrationssvårigheter. Vi redovisar för forskning kring ADHD och DAMP, eftersom dessa diagnoser innebär svåra koncentrationssvårigheter. Många forskare anser att fysisk aktivitet eller motorisk träning på olika sätt kan ha en positiv påverkan på koncentrationsförmågan men det verkar råda olika meningar kring hur mycket och vilken typ av fysisk aktivitet som är effektiv. </p><p>För att besvara vårt syfte har vi med hjälp av enkäter frågat elever om fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga under teoretiska lektioner. Vi har även intervjuat en speciallärare om hennes arbete och om hennes syn på fysisk aktivitet och koncentrationsförmåga. Resultatet visar en tendens snarare än ett säkerställt samband för att mer fysisk aktivitet även innebär bättre koncentrationsförmåga, vilket kan bero på komplexiteten i dels begreppet koncentration, dels pålitligheten av enkäterna och dels att det finns så många faktorer som spelar in på koncentrationsförmågan. Läraren som intervjuades påtalade också denna komplexitet men ansåg ändå att fysisk aktivitet bidrar till bättre struktur, fokusering och förmåga att koncentrera sig.</p>

<p>Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter. Lärarna som deltog i enkätstudien besitter kunskaper om hur de bör undervisa elever med koncentrationssvårigheter, men de ser helst att dessa elever går i liten grupp. Detta kan vi koppla till det stöd och resurser som finns att tillgå på skolorna. Det fanns dock lärare som var nöjda med stödet men ändå inte ansåg att dessa elever bör undervisas i normalstorklass.</p><p>The objective is to examine how teachers work to create a functioning class room environment for students with attention deficit disorders in a normal sized class, as well as to investigate how the schools organise the support for those students. We also want to look into how teachers feel about including students with attention deficit disorders when teaching a normal sized class, and how the teachers rate their knowledge and abilities to stimulate students with attention deficit disorders. The study is based on a survey that has been given in two communities south of Stockholm. Of the 100 surveys that were sent out to teachers, 63 were answered. The teachers that partook in the survey feel they have the know-how to teach students with attention deficit disorders, but prefer to have these students in a smaller group. We can see a clear connection between this and the support and resources available at the schools. There were however teachers that were happy with the support but still felt that these students should not be taught in a normal sized class.</p>