Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Resultaten visar att inga respondenter, vare sig flickor eller pojkar, är helt nöjda med det stöd de har fått och att respondenterna saknar individualisering vad gäller sina läs- och skrivsvårigheter och/eller sina koncentrationssvårigheter. De saknar samtal med lärare gällande sina svårigheter och vilket stöd de behöver. De saknar struktur i form av genomgångar som kännetecknas av en röd tråd, anteckningar på tavlan och utdelade anteckningar på papper. För att kunna ta till sig kunskap söker de en arbetsmiljö som kännetecknas av lugn och ro. De söker motivation i att kursmoment är ”på riktigt”. De vill se funktion och syfte med sina studier, ha en jämn arbetsbörda och möjlighet att själva påverka när de ska få arbeta hos specialpedagogerna. Respondenter med läs- och skrivsvårigheter har lättare att föreslå vilken sorts stöd de behöver jämfört med respondenten med koncentrationssvårigheter. Skillnader beroende på genus kunde inte fastställas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna söker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet genom individualisering och inkludering.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse. Pedagogerna använder sig av arbetsmetoder som hjälper till att lyfta det positiva hos barnet och genom det kan de stärka och motivera barnet. Vi konstaterar att resultaten visar på att individen skapas i samspelet mellan människor och att barnet behöver ett socialt samspel för att kunna koncentrera sig. / Syftet med vår rapport är att kartlägga och granska vilka förhållningssätt och arbetsmetoder pedagoger i förskola och skola använder sig av, i mötet med barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna upplever att det finns i detta arbete. Våra frågeställningar är : Hur definierar pedagoger begreppet koncentrationssvårigheter? När är det svårt att vara pedagog till ett barn med koncentrationssvårigheter? Vilka möjligheter upplever pedagoger i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter? Hur påverkar pedagogers förhållningssätt barnets vardag? Vilka tankar har pedagoger om arbetsmetoder? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där tio pedagoger från förskola/skola beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete med "barnet som alla talar om"

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter. / A study based on teachers´ attitudes to girls and boys with concentration difficulties.

Syftet med denna undersökning var att försöka ta reda på olika pedagogers uppfattning om begreppet koncentrationssvårigheter. Vad begreppet betyder och vilka metoder/hanteringssätt som lämpar sig bäst för att hjälpa dessa barn. Syftet var även att ta reda på om man behandlar förskolebarn med koncentrationssvårigheter annorlunda än andra förskolebarn och om man behöver ta reda på orsaken till svårigheterna för att kunna hjälpa barnet. Två förskollärare och en specialpedagog har intervjuats, varav alla har erfarenheter av barn med koncentrations- svårigheter. Intervjuerna har kompletterats med 25 enkäter av olika pedagoger. Det visade sig att begreppet kan tolkas på många olika sätt och att det finns många olika hanteringssätt för att hjälpa dessa barn. Vuxna har en viktig roll i processen, som måste finnas till för barnet genom att hjälpa och stötta det på vägen. Dessa barn behandlas annorlunda än andra barn, men å andra sidan behandlas alla barn olika, utifrån sina egna förutsättningar och behov. Det är även viktigt att ta reda på vad svårigheter beror på för att kunna hjälpa barnet på bästa sätt. För vet man inte vad som är fel eller vad som orsaker svårigheterna, kan man inte hjälpa barnet på rätt sätt.

Med vårt arbete vill vi belysa det pedagogiska tänkande och förhållningssätt som ligger till grundför pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hurpedagogerna anpassar miljön för att främja elevernas optimala lärande, dels vilka didaktiska valpedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stödi undersökningen använder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier där Lev Vygotskij ochJerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer är nödvändiga för att utvecklatänkandet och problemlösning. Val av metoder är observationer och kvalitativa intervjuer medpedagoger på en gymnasieskola i södra Skåne. Slutsatsen av arbetet är att miljön, didaktiska valoch kunskap är centrala begrepp i mötet med elever med ADHD. / The aim of our study is to illustrate the pedagogical considerations and attitudes that are the basisfor the pedagogue’s decisions when working with pupils with ADHD. We will examine howpedagogues adapt the environment to enable optimal learning, which didactical choices pedagoguesmake, and also where pedagogues search and find the knowledge they need when dealingwith pupils with ADHD. The theoretical framework of our study is based on the works of Vygotskyand Bruner who state that communication and scaffolding are necessary to the development ofthought and problem solving. Our choice of methods is observations and interviews with pedagoguesat an upper secondary school in the south of Sweden. Our conclusion is that environment,didactical choices and knowledge are central when working with pupils with ADHD.

Syftet med arbetet är att beskriva ett antal pedagogers uppfattningar om lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter samt vilket stöd de önskar av specialpedagogen. Undersökningen bygger på tio intervjuer med pedagoger från två kommuner. I detta arbete vill vi ge en bild av hur dessa pedagoger tänker kring lärandemiljöns betydelse för barn i koncentrationssvårigheter, hur de arbetar samt vilket specialpedagogiskt stöd de anser sig behöva. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt den teori som vi tror är aktuell för vårt arbete.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att pedagoger är medvetna om att lärandemiljöns utformning är av stor betydelse för barn i koncentrationssvårigheter. Samtliga pedagoger upplever att de stora barngrupperna påverkar problematiken för barn i koncentrationssvårigheter. Vi har fått ta del av många strategier som pedagogerna använder sig av i arbetet med barnen. Det stöd som pedagogerna efterfrågar från specialpedagogen är framförallt handledning och konsultation.

AbstractExamensarbetet handlar om lärares tankar kring koncentrationssvårigheter och om miljön eleverna vistades i har någon betydelse för elevernas koncentrationsförmåga. Vi ville även se om lärarna ansåg att det hade någon betydelse för eleverna med koncentrationssvårigheter, var de befann sig, om koncentrationssvårigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrågor användes för att försöka ta reda på lärarnas syn kring ämnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lärarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvårigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lärarna betydelse för hur koncentrationssvårigheter kan yttra sig? Vilka är lärarnas uppfattningar om på vilka olika sätt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvårar koncentration? Den metod vi använt oss av är kvalitativ intervju där vi intervjuat lärare som har olika lärarkategorier och jobbar på samma skola. Vårt resultat har visat att lärarna trots olika yrkeskategorier har ungefär samma definition av vad koncentrationssvårigheter är. Alla lärare var överens om att både den fysiska och pedagogiska miljön hade betydelse för hur koncentrationssvårigheter yttrar sig. Alla lärare tog bl.a. upp lokalerna som ett problem.

AbstraktSamhällets föränderliga struktur gör att inom förskolan måste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gällande de behov barn med koncentrationssvårigheter har, och deras plats i samlingen. Vårt syfte är att lyfta fram hur pedagoger hanterar och ställer sig till den problematik det innebär att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i särskilda behov. De frågeställningar som vi vill få svar på blir:•Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande?•Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? När vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat på vikten av just samlingen och gruppgemenskapen. Pedagogiska teorier om vikten av samspel är våra utgångspunkter. Vi har använt oss av Vygotskijs, Dysthes och Säljös teorier om samspel. Nio intervjuer har gjorts på åtta olika förskolor, dessa åtta representerade olika förskoleformer. Vi har undersökt respondenternas olika erfarenheter och upplevelser för att få en bild av hur man arbetar idag ute i förskoleverksamheten. I vår studie har vi utgått ifrån ett kvalitativt arbetssätt samt använt oss av semistrukturerad intervjumetod. Vår slutsats är att pedagogers bemötande av barn i särskilda behov vid större förskolesamlingar kan uppmärksammas och lyftas ytterligare. Studien visar också på vikten av samstämmighet i arbetslagen och konkreta, förberedda arbetssätt för lyckade samlingar. Studien har för oss också väckt tanken på hur fördelaktiga dessa konkreta förslag kan vara för alla barn. Det handlar alltså om en slags anpassning, såväl för gruppens individer som för hela barngruppen i sig.En förståelse för vad som praktiseras och används samt en blick på resultatet kan lägga en grund för förändring i framtiden. Förståelse är början till kunskap och kunskap är en grund för förändring. Nyckelbegrepp: Bemötande, förskola, helsamling, koncentrationssvårigheter, specialpedagogik.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?

<p>In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities?</p><p>The method I used to examine my question was qualitative interview.</p><p>The teachers’ I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers.</p><p>Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school.</p><p>Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate.</p><p>The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows.</p><p>My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children.</p><p>Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Jag har i min uppsats valt att undersöka frågan: Vilket värde har diagnosen för den pedagogiska planeringen kring elever med koncentrationssvårigheter?</p><p>För att undersöka min fråga valde jag att som metod använda mig av kvalitativa intervjuer.</p><p>De pedagoger som medverkat i min undersökning undervisar elever i grundskolan( F-6).</p><p>De flesta av pedagogerna har anammat nya metoder som Komet och SET i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>I min undersökning kom jag fram till att de tror att de här metoderna kan vara till hjälp i ett förebyggande syfte.</p><p>Både pedagogerna och litteraturen säger att det är mycket viktigt med fasta regler, tydlighet och struktur i arbetet med de barn som har koncentrationssvårigheter.</p><p>Pedagogerna känner precis som jag själv en kluvenhet till diagnoser och många gånger bekräftar diagnos det som pedagogen redan vet.</p><p>Mitt syfte med undersökningen var att få en djupare förståelse för vad det kan innebära att ha koncentrationssvårigheter samt att få en inblick i vad pedagogen kan göra för att underlätta skolgången för elever med dessa svårigheter.</p><p>Nyckelord: Koncentrationssvårigheter, pedagoger, diagnos, pedagogisk planering</p>