The development of electronic textiles has increased significantly during the last ten years. By integrating electronic components or using conductive thread you can create textiles with different technical functions. CEVT is a innovation company within the automotive industry who have gained interest in electronic textiles. The department of innovation want to explore the possibility to integrate electronic textiles into future cars. The mission they have assigned us is a sub-goal in a larger end goal in which we will investigate whether one can develope a textile that can charge a phone wirelessly. To do this, a textile transmitter coil must be produced to enable the induction charging, which is what wireless charging really means. The method that was chosen to produce the textile transmitter coil was embroidery and the conductive thread that was used was a silver plated polyamide thread (HC12) from Sheildex. The thread had a resistance of <100 Ω per meter and some difficulties arose early on, where the resistance of the embroidered coil was to high. To reduce the resistance multiple stitches were sewn together and the conductive thread was also used as a lower thread. The resistance of the final coil had an average of almost 15 Ω which was significantly higher than desired. Tests were made to measure the inductive capability of the embroidered coil. This was done by measuring the power transmission between an embroidered coil and a Samsung Galaxy s8 reciever coil. The results showed that a power transmission was enabled, which means that it works. Though the power transmission was a lot lower when compaired to a commercial transmitter coil that was tested at the same time. The project did not result in a fabric that could wirelessly charge a mobile phone. Nevertheless, the test results showed that it is possible, since a power transmission did occur between the textile coil and the coil from the Samsung. Further research and optimization of the textile coil would be required to realize the induction charging textile. Two interesting ways to go would be by using another embroidery technique called Fibre Tailored Placement (FTP) or by developing a new conductive embroidery thread, with a lower resistance. / The development of electronic textiles has increased significantly during the last ten years. By integrating electronic components or using conductive thread you can create textiles with different technical functions. CEVT is a innovation company within the automotive industry who have gained interest in electronic textiles. The department of innovation want to explore the possibility to integrate electronic textiles into future cars. The mission they have assigned us is a sub-goal in a larger end goal in which we will investigate whether one can develope a textile that can charge a phone wirelessly. To do this, a textile transmitter coil must be produced to enable the induction charging, which is what wireless charging really means.The method that was chosen to produce the textile transmitter coil was embroidery and the conductive thread that was used was a silver plated polyamide thread (HC12) from Sheildex. The thread had a resistance of <100 Ω per meter and some difficulties arose early on, where the resistance of the embroidered coil was to high. To reduce the resistance multiple stitches were sewn together and the conductive thread was also used as a lower thread. The resistance of the final coil had an average of almost 15 Ω which was significantly higher than desired.Tests were made to measure the inductive capability of the embroidered coil. This was done by measuring the power transmission between an embroidered coil and a Samsung Galaxy s8 reciever coil. The results showed that a power transmission was enabled, which means that it works. Though the power transmission was a lot lower when compaired to a commercial transmitter coil that was tested at the same time.The project did not result in a fabric that could wirelessly charge a mobile phone. Nevertheless, the test results showed that it is possible, since a power transmission did occur between the textile coil and the coil from the Samsung. Further research and optimization of the textile coil would be required to realize the induction charging textile. Two interesting ways to go would be by using another embroidery technique called Fibre Tailored Placement (FTP) or by developing a new conductive embroidery thread, with a lower resistance.

I nuläget existerar det 85 000 områden i Sverige som är eller misstänks vara kontaminerade. Dessa områden behöver minskas för att miljökvalitetsmålet om en Giftfri miljö ska uppnås. Saneringen kan ske på olika sätt varav schaktsanering är den vanligaste. Det är en ex-situ metod som innebär att föroreningen grävs upp och förflyttas till annan plats där själva reningen sker. En annan metod är termisk in-situ sanering, vilket är när man behandlar föroreningen direkt i marken med hjälp av värme. Inom termisk behandlings brukar metoderna Elektrisk konduktiv uppvärmning (ECH) och Elektrisk resistivitetsuppvärmning (ERH) användas. ECH är en metod som beror på markens elektriska konduktivitet dvs markens förmåga att transportera elektrisk laddning. I behandlingsområdet installeras värmeelement som blir varma och sprider värmen till jorden. På så vis uppnås önskvärd temperatur och föroreningen förångas. Gasen samlas sedan upp vid markytan och renas. ERH är en metod som använder sig av elektrisk resistivitet dvs markens elektriska motståndsförmåga för att alstra värme. Elektroder installeras i behandlingsområdet som skickar ut elektrisk ström till jorden. Marken gör motstånd och värme alstras. Syftet med denna studie är att dels fördjupa sig i hur dessa metoder fungerar och att jämföra dem utifrån tekniska- och ekonomiska aspekter. Kan en av metoderna klassificeras som billigare och effektivare än den andra. En fallstudie genomfördes där sex förorenade områden med klorerande lösningsmedel studerades. Dessutom studerades tidigare undersökningar om metoderna. En statistisk bearbetning genomfördes för att se korrelationen mellan parametrarna. Utvärdering från fallstudien indikerade att det finns en stor skillnad mellan metoderna. Parametrarna: kostnad, energikonsumtion, reningseffektivitet och behandlingstid jämfördes mellan metoderna. Jämförelsen visade på att ERH har en högre kostnad, energikonsumtion och längre behandlingstid än ECH. Reningseffektiviteten är några procent högre för ECH, men båda åstadkommer över 95% rening. Däremot existerar det förutsatta meningar angående vilken metod som har högst energikonsumtion. Enligt tidigare studier påvisas det att ECH kräver mer energi än ERH vilket motsäger denna studie. Det krävs därför ytterligare undersökning för att fastställa det. Slutsatsen är därför att ECH är billigare, effektivare och snabbare än ERH.

Additive manufacturing has recently become an increasingly available, affordable, and versatile technology for industry and enthusiasts alike. One opportunity that this provides is using conductive filament to print electronic sensors and components. This thesis addresses some of the possibilities and limitations of using conductive filament for constructing electronic sensors and components. Using Protopasta Conductive polylactic acid filament, several components were printed and tested. Printed components include resistors, capacitors, strain gauges and touch sensors. To all components connector pad were added to create a uniform interface between filament and metal. Resistors were printed with varying geometry, ranging from lengths 12 mm to 60 mm and height 1 mm to 4 mm. Their resistances were measured and found to range from 250 Ω to 1600 Ω. Circular capacitors were printed with diameters, 2 cm, 3 cm and 4 cm respectively. However, the capacitors showed no capacitance during measurements, indicating that this material with its high resistivity is unsuitable for creating capacitors. Strain gauges and touch sensors were also constructed, showing that there is a potential for using this filament. The strain gauges had a resistance increase that depended heavily on geometry; straight components had a resistance increase up to 15 % for 40° angle bends, where as gauges with bends had close to zero increase. Two proof-of-concept prototypes of touch sensors were also constructed, showing that the material can be used for this purpose. Creating high quality prints with the filament proved difficult; it had a tendency of clogging the printer, printing unevenly, and showed poor layer adhesion. Primary future work is to improve the printing process. / Additiv tillverkning har de senaste decennierna alltmer blivit tillgängligt, billigare och mer mångsidigt, och kan nyttjas av industri och entusiaster. En möjlighet som uppkommit är att additiv tillverkning möjliggör konstruktion med konduktiva filament, för att printa exempelvis sensorer och elektriska komponenenter. Denna rapport behandlar möjligheter och begränsningar av att använda konduktivt filament för sensorer och elektriska komponenter. Med Protopasta Conductive PLA (PolyLactic Acid) filament har flera komponenter printats och testats. Printade komponenter inkluderar resistorer, kondensatorer, töjningsgivare och vidröringssensorer. Till alla komponent har tillagts kontaktytor för att skapa ett enhetligt gränssnitt mellan filament och metall. Resistorer har printats med varierande geometri, från längder mellan 12 mm och 60 mm till tjocklekar mellan 1 mm och 4 mm. Resistanserna mättes och låg mellan 250 Ω och 1600 Ω. Cirkulära kondensatorer printades med diametrarna 2 cm, 3 cm och 4 cm. Däremot visade kondensatorerna ingen kapacitans under mätningar, vilket indikerar att detta material med sin höga resistivitet är olämpligt för att skapa kondensatorer. Töjningsgivare och vidröringssensorer har också konstruerats. Töjningsgivaren har en resistans som beror kraftigt på geometrin; raka komponenter uppvisade en resistansökning på uppemot 15 % för 40° böjningar, medan töjningsgivare med öglor hade en resistansökning nära noll. Två prototyper av vidröringssensorer konstruerades och verifierades, vilket visar att materialet kan användas till detta syfte. Att få högkvalitativa utskrifter med filamentet visade sig vara svårt; filamentet tenderade till att täppa till skrivarens munstycke, ge ojämna utskrifter och uppvisade dålig fästning mellan lagren. Huvudsakligt framtida arbete är att förbättra utskriftsprocessen.

Hur kan livscykelanalyser bistå riskvärderingen vid val av åtgärdsmetod? I det här examensarbetet undersöktes hur resultaten från livscykelanalyser kan användas i beslutstödsverktyget SAMLA för förorenade områden för att bistå val av åtgärdsmetod vid Finspångs centraltvätt. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Structor Miljö Öst AB. Livscykelanalyser har utförts för två olika typer av åtgärdsmetoder in situ, stimulerad anaerob reduktiv deklorering samt elektrisk konduktiv uppvärmning. Tidigare studier har visat att olika livscykelanalysmetoder ger olika resultat. Även den här studien bekräftar det. Därför bör inte resultat från olika metoder jämföras. Livscykelanalyser kompletterar SAMLA för förorenade områden väl. De procentuella förhållandena beräknades mellan åtgärdsmetodernas miljö- och klimatpåverkan. I värderingssteget i SAMLA bedöms åtgärdsalternativens påverkan i jämförelse med nollalternativet. En bedömning gjordes av respektive åtgärdsalternativ och korrigering av förhållandet mellan metoderna utfördes genom att samma procentuella förhållande som beräknats fram för miljöbelastningen respektive klimatpåverkan beräknades för värderingspoängen. Med stöd av livscykelanalyser samt riskvärdering bör efterbehandlingsmetoden stimulerad anaerob reduktiv deklorering väljas för Finspångs centraltvätt. / How can life cycle analyzes assist the risk assessment when choosing a remediation method? In this thesis, it was investigated how the results from life cycle analyzes can be used in the decision support tool SAMLA for contaminated sites to assist in the choice of remediation method at Finspång's Centraltvätt. The thesis has been carried out in collaboration with Structor Miljö Öst AB. Life cycle analyzes have been performed for two different types of in situ remediation methods, Enhanced Reductive Dechlorination and Electrical Conductive Heating. Previous studies have shown that different life cycle analysis methods lead to different results. This study also confirms this. Therefore, results from different methods should not be compared. Life cycle analyzes complement SAMLA for contaminated sites. The percentage ratios were calculated between the remediation methods' environmental and climate impact. In the valuation step in SAMLA, the impact of the remediation alternatives is assessed in comparison with the no action alternative. An assessment was made of the respectively remediation alternatives and a correction of the relationship between the methods was performed by calculating the same percentage ratio that was calculated for the valuation points of the environmental and climate impact. With the support of the life cycle analysis and the risk assessment the remediation method Enhanced Reductive Dechlorination should be chosen for Finspång's Centraltvätt.

Functional and cost effective systems for the full electrification of a bus network are areas of intense research and development. The electrification can be accomplished using different technological solutions, for example using opportunity charging or using an electric road system – ERS. Both opportunity charging and ERS have the potential to be integrated into already existing bus lines. With opportunity charging, the regular dwell time at the end stops is used for the bus to recharge its batteries and with an ERS the bus can charge dynamically along the road. The purpose of this report is to analyze how the existing Alfa- and Beta line at Stockholm Arlanda Airport, in a functional and cost effective way, can be electrified using either opportunity charging or an ERS. The tradeoff between required charging power, battery capacity and the necessity to change the existing running schedule is explained in detail. In addition, the impact on the electrical grid is analyzed based on different load profiles of different charging stations using different power levels. The analysis is based on real data from the Alfa – and Beta line with its existing buses, the electrical grid at Arlanda and data provided by both the leading (electrical) bus manufacturers and the leading charging infrastructure manufacturers.  The outcome of this report suggests that a full electrification of the existing Alfa- and Beta line has the potential to lower CO2-emissions and energy use at a functional and cost effective way.

The transportation sector is a vital part of today’s society and accounts for 20 % of our global total energy consumption. It is also one of the most greenhouse gas emission intensive sectors as almost 95 % of its energy originates from petroleum-based fuels. Due to the possible harmful nature of greenhouse gases, there is a need for a transition to more sustainable transportation alternatives. A possible alternative to the conventional petroleum-based road transportation is implementation of Electric Road Systems (ERS) in combination with electric vehicles (EVs). ERS are systems that enable dynamic power transfer to the EV's from the roads they are driving on. Consequently, by utilizing ERS in combination with EVs, both the cost and weight of the EV-batteries can be kept to a minimum and the requirement for stops for recharging can also be eliminated. This system further enables heavy vehicles to utilize battery solutions. There are currently in principal three proven ERS technologies, namely, conductive power transfer through overhead lines, conductive power transfer from rails in the road and inductive power transfer through the road. The aim of this report is to evaluate and compare the potential of a full-scale implementation of these ERS technologies on a global and local (Sweden) level from predominantly, an economic and environmental perspective. Furthermore, the thesis also aims to explore how an expansion of ERS might look like until the year 2050 in Sweden using different scenarios. To answer these questions two main models (global and Swedish perspective) with accompanying submodels were produced in Excel. The findings show that not all countries are viable for ERS from an economic standpoint, however, a large number of countries in the world do have good prospects for ERS implementation. Findings further indicated that small and/or developed countries are best suited for ERS implementation. From an economic and environmental perspective the conductive road was found to be the most attractive ERS technology followed by overhead conductive and inductive road ERS technologies. The expansion model developed demonstrates that a fast expansion and implementation of an ERS-based transportation sector is the best approach from an economical perspective where the conductive road technology results in largest cost savings until 2050. / Transportsektorn är en viktig del av dagens samhälle och står för 20% av den totala globala energiförbrukningen. Det är också en av de sektorer med mest växthusgasutsläpp, där nästan 95% av energin härstammar från petroleumbaserade bränslen. På grund av växthusgasers potentiellt skadliga karaktär finns det ett behov för en övergång till mer hållbara transportmedel. En möjlig alternativ till den konventionella petroleumbaserade vägtransporten är implementering av elektriska vägsystem (ERS) i kombination med elfordon. Elektriska vägsystem är system som möjliggör dynamisk kraftöverföring till fordon från vägarna de kör på. Sålunda kan man genom att använda ERS i kombination med elbilar, minimera både kostnaden och vikten av batterierna samt även minska eller eliminera antalet stopp för omladdningar. Dessutom möjliggör detta system att även tunga fordon kan använda sig av batterilösningar. Det finns för närvarande i princip tre beprövade ERS-tekniker, nämligen konduktiv kraftöverföring genom luftledningar, konduktiv kraftöverföring från räls i vägen och induktiv kraftöverföring genom vägen. Syftet med denna rapport är att utvärdera och jämföra potentialen för en fullskalig implementering av dessa ERS-teknik på en global och lokal (Sverige) nivå från, framförallt, ett ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. Rapporten syftar också till att undersöka, med hjälp av olika scenarier, hur en utbyggnad av ERS i Sverige skulle kunna se ut fram till år 2050. För att besvara dessa frågor producerades två huvudmodeller (global och lokal perspektiv) med kompletterande undermodeller i Excel. De erhållna resultaten visar att ERS inte är lönsamt ur ett ekonomisk perspektiv i precis alla de undersökta länder, dock har ett stort antal länder i världen visat sig ha goda förutsättningar för ERS. Vidare visar resultaten att små och/eller utvecklade länder är bäst lämpade för ERS. Ur ett ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv har konduktiv kraftöverföring från räls i väg tekniken visat sig vara den mest attraktiva, följt av konduktiv kraftöverföring genom luftledningar och induktiv kraftöverföring genom väg teknikerna. Expansionsmodellen som utvecklats visar att en snabb expansion och implementation av en ERS-baserad vägtransportsektor är det bästa alternativet, där tekniken för konduktiv kraftöverföring från räls i väg ger de största kostnadsbesparingar fram till 2050.