Studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som ligger till grund för kundens butiksval samtidigt som det finns ett flertal attribut som påverkar en butiks konkurrenskraft. För att förstå hur en butik kan vara konkurrenskraftig innefattar därför att förstå vad en kund förväntar och värderar i en butik. För att skapa en djupare insikt i hur en matbutik kan vara konkurrenskraftig i mindre samhällen valde vi att genomföra en fallstudie. Fallet som undersöktes var ICA Nära Löttorpshallen som ligger på norra Öland. Vi intervjuade totalt åtta nyckelpersoner samt genomförde en fokusgrupp. Samtliga informanter och respondenter ligger till grund för studiens resultat. Av resultatet framgick att det som kunder i ett mindre samhälle värdesätter mest är ett brett sortiment och ett trevligt bemötande ifrån butikens personal. Butikens prisnivå var anmärkningsvärd men inte av någon större betydelse för butiksvalet. / The study shows that there are several factors underlying the customer's store choice and there are several attributes that affect a store's competitiveness. To understand how a store can be competitive includes understanding what a customer expects and values in a store. In order to create a deeper understanding of how a grocery store can be competitive in smaller communities, we chose to conduct a case study. The case that we investigated was ICA Nära Löttorphallen, located on northern Öland. We interviewed a total of eight key individuals and conducted a focus group. All informants and respondents is the basis for the study's results. The result showed that customers in smaller communities value a wide range of products and a friendly and helpful staff. The store's price level was noteworthy but not of any great importance for the customers store choice.

Förmågan att anpassa sig till omvärlden kan vara avgörande för en organisations framgång. Genom att utnyttja full kapacitet samt bygga sin verksamhet på jämställdhet kan en organisation skapa konkurrensfördelar. Den mansdominerade skogsbranschen utgör ett exempel där behovet av förändring är påtagligt för att följa samhällsutvecklingen. Föreningen Mellanskog har arbetat med en förändringsprocess gällande jämställdhet i ett decennium, utan att nå önskad framgång. Studien syftar följaktligen till att undersöka varför mål inte uppnåtts samt bidra med förbättringsförslag. En fallstudie har utförts och genom intervjuer, rapporter och dokument har en analys, utifrån Kotters förändringsteori, presenterats vilken belyser åtgärder Mellanskog kan vidta i framtiden. Trots att förändringsarbetet går framåt har brister identifierats gällande att kommunicera förändringsvisionen, att planera och skapa snabba resultat samt att befästa framgångarna. Utifrån dessa har sedermera förbättringsförslag tagits fram gällande ansvarsuppdelning och ansvarsutkrävande, kommunikation, utbildning och uppföljning, nätverksskapande samt framförhållning och planering.

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas.</p></p><p><p>Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv.</p><p><p>Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden. Vinstmöjligheten inom industrin är begränsad samtidigt som industrin präglas av hård konkurrens. Vi är av åsikten att företagens framtida tillväxt bör ske genom skapandet av upplevelser för att på så vis stärka produkternas emotionella värde.</p></p></p>

Sammanfattning Den 5 oktober 2011 avled Apples publika personlighet Steve Jobs. Då en publik personlighet kan ha stort inflytande på varumärkesimagen kan denna komma att försämras på grund av denna händelse. En försämrad varumärkesimage leder till ett lägre varumärkeskapital, vilket är negativt för varumärket. Syftet med studien är att undersöka vilka varumärkesassociationer som påverkar Apples varumärkesimage med fokus på den publika personligheten. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och datainsamlingen har skett genom en fokusgruppsintervju och en enkätundersökning för att på så sätt kunna sammanställa och undersöka varumärkesassociationers påverkan på varumärkeskapitalet. Sex komponenter som mäter konsumentbaserat varumärkeskapital, bland annat publika personligheter, har använts tillsammans med utvalda associationer för att besvara syftet. Resultatet visar att den publika personligheten är den starkaste och mest fördelaktiga associationen till Apples varumärke i relation till övriga komponenter, varför Apples varumärkesimage kan komma att påverkas negativt av Steve Jobs bortgång. För att behålla en god varumärkesimage bör Apple stärka övriga associationer för att stabilisera och stärka varumärkesimagen och således varumärkeskapitalet.   Nyckelord: Konkurrenskraft, konsumentbaserat varumärkeskapital, varumärkes-image, varumärkesassociationer, publika personligheter, konsumentperspektiv

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll. Butikmiljöns största uppgift är att generera funktionella förutsättningar samt ge en ökad kundupplevelse och få kunden att stanna längre i butiken (Hernant &amp; Boström 2010). Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre olika butikers butikschefer samt egna observationer. Frågorna vid intervjutillfället behandlade den exteriöra-, interiöra-, och psykosociala butiksmiljön, vilket gav oss en djupare inblick i hur de använde sig av dessa delar för att konkurrera mot de etablerade klädesbutikerna som fanns i samma stad. Det vi kom fram till genom studien var att alla delar i butiksmiljön var viktiga. De enskilda butikerna hade olika sätt att se på miljön och arbeta med den. Men det tydligaste vi kunde se var att den psykosociala butiksmiljön var mest betydelsefull i alla tre butikerna, då detta behandlar känslan och servicen kunderna får när de stiger in i en butik. Den exteriöra miljön var viktig för att få in kunderna i butiken, medan den interiöra och den psykosociala miljön var viktiga faktorer för att hålla kunderna kvar och ge dem en extraordinär upplevelse.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att ur ett tillväxtsperspektiv, analysera vilka möjligheter svenska mikrobryggerier och vinproducenter har för att utvecklas. Vi har för denna uppsats tillämpat en kvalitativ forskningsmetod som präglas av en abduktiv ansats där det skett en alternering mellan teori och empiri. Det empiriska materialet har genom multipel fallstudie samlats in vid intervjuer med åtta företags- samt föreningsrepresentanter som utifrån erfarenhet och kunskap har kunnat belysa ämnet från olika perspektiv. Den kvalitativa forskningsmetoden lämpar sig väl vid undersökning av en del av helheten för att hitta likheter. Genom urvalet av sex svenska mikrobryggerier och vinproducenter samt respektive branschorganisation tolkar vi vår slutsats till att beskriva alla svenska mikrobryggerier och vinproducenter. Vår slutsats är att merparten av företagen drivs av entreprenörskap. Tillväxt av företagen sker genom fokusering kring existerande produkter på befintliga marknader för att skapa en tydligare position på marknaden. Vinstmöjligheten inom industrin är begränsad samtidigt som industrin präglas av hård konkurrens. Vi är av åsikten att företagens framtida tillväxt bör ske genom skapandet av upplevelser för att på så vis stärka produkternas emotionella värde.

Title: “To gain competitiveness by working with CSR” a comparative study of real estate concerns. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Dilan Yildiz, Filip Andric Supervisor: Zahra Ahmadi Date: 2018- may Aim: The aim of the study is to gain knowledge for how real estate concerns work with CSR to strengthen their brand and to gain competitiveness. Method: The study uses a qualitative method with an inductive research approach. The empirical data consists of ten semi- structured interviews conducted with employees of three different real estate concerns.  Result &amp; Conclusions: The study shows that real estate concerns work with three dimensions of CSR but of different perspectives and ranges. Furthermore the study shows that real estate concerns mainly work with the environmental dimension of CSR and that working with environmental certifications is a vital factor for the organizations competitiveness and image. Contribution of the thesis: The thesis has contributed with new knowledge about how real estate concerns work with CSR and how they implement it to gain competitiveness by communicating it through their brand. Suggestions for future research: The thesis was limited to three real estate concerns that were located in the midst of Sweden. Future research could therefore include more companies and also companies that are located in different parts of Sweden for a greater variety.      Key words: CSR, brand, image, competitiveness, sustainability

Vi som är författare är båda födda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har på så vis av erfarenhet sett och under våra år på studie- och yrkesvägledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och förhållningssätt gentemot att flytta ifrån hemstaden för såväl studier som arbete. För ett år sedan skrev vi vår B-uppsats med fokus på ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanför hemstaden. Det framkom där att de ungdomar vi intervjuade själva ansåg att de hade ganska liten eller ingen kunskap om arbetsmarknaden. För att bygga på detta har vi i den här undersökningen intervjuat personer som på olika sätt möter ungdomarna i samband med övergången från skola till arbetsliv.Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med en lärare, en rektor samt två arbetsledare på olika företag i kommunen som anställer många ungdomar på deras första jobb. Detta för att ta reda på vad som å ena sidan efterfrågas av arbetsgivarna och å andra sidan vad skolan förbereder eleverna inför. Vi har med hjälp av dessa intervjuer svarat på frågor som rör hur skolan respektive lokala arbetsgivare upplever ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Vidare har vi sammanställt resultatet och med hjälp av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare analyserat de tidigare nämnda respondenternas berättelser. Vi har med studie- och yrkesvägledarna samtalat om hur de tänker kring övergången och även hur de tror att vi, som yrkesgrupp, kan arbeta med att göra övergången smidigare.Avslutningsvis har vi som författare även utifrån ett par karriärteorier analyserat och diskuterat resultatet. Vi har i den här undersökningen utifrån respondenternas berättelser valt att använda oss av Savickas Theory of Career Construction, Patton & McMahons System Theory of Framework, Krumboltz Happenstance Approach Theory samt Lent med fleras Social Cognitive Career Theory.Det vi har kommit fram till är att det finns ett par vanliga missuppfattningar som uppstår när ungdomarna ska gå över från en individtänkande skola till en kollektivtänkande arbetsmarknad samt att det finns utrymme för oss som studie- och yrkesvägledare att arbeta vidare med överbryggande åtgärder.

Föreliggande studie tar avstamp i gymnasieutredningen En gymnasieutbildning för alla: åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning: betänkande (SOU 2016:77), som föreslog att minst ett estetiskt ämne ska återinföras som obligatoriskt i gymnasieskolan. Syftet med studien var att synliggöra innebörden i politikers argumentation avseende ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan från mars 2016 till och med april 2017. Frågeställningarna för studien löd: Vilka argument framför politiker för ett eventuellt återinförande av estetiska ämnen i gymnasieskolan? och: Vilken syn på kunskap kan synliggöras genom politikers argumentationer avseende ett återinförande av estetiska ämnen? Utifrån Stephen Toulmins argumentationsmodell analyserades sex artiklar med utgångspunkt i teori utifrån Gest Biesta om vad som är god utbildning och vilka önskvärda subjekt som formas i utbildning och utifrån Michel Foucaults teori om disciplinering. Resultatet synliggjorde att politikers argument handlar om att skapa konkurrenskraft i Europa och att elever ska utveckla kreativa förmågor på grund av dess relevans i flertalet yrken. Det fanns även en villkorad hållning från politiker som menade att ett återinförande inte får ske på bekostnad av andra ämnen. Samt att gymnasieskolans nuvarande hållning tvingar elever till att välja bort estetiska ämnen till förmån av de ämnen som är meriterande. Studien kommer fram till att ett eventuellt återinförande präglas av att anpassa elever med vissa förmågor som kreativitet för att upprätthålla konkurrenskraft i Europa. Däri ingår det att elever ska formas till subjekt som passar in i en rådande ordning och att de ska arbetsmarknadsanpassas. Vidare görs det en åtskillnad mellan kunskap och bildning där de estetiska ämnena står för det sistnämnda.