Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft på internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att särskilja varumärket från konkurrenter. Litteraturgenomgången berörde vad forskning tidigare sagt om varumärkes värde och varumärkesidentitet, ”country of origin” samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjälp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO används av Filippa K eftersom det differentierar varumärket och skapar konkurrenskraft. Däremot skiljer sig användningen inom företaget då huvudkontoret anser att det svenska ursprunget genomsyrar alla element som utgör varumärkesidentiteten, något som de internationella verksamheterna inte anser i lika stor utsträckning. Filippa K:s verksamhet karaktäriseras av en koordinerad företagsstruktur där de internationella verksamheterna styrs genom både kontroll och självständighet, något som möjliggjort COO betydelse för de internationella verksamheterna.

Syftet med arbetet är att ge industriellt producerande företag som står inför ett köpa eller tillverka beslut en fördjupad kunskap om möjligheter och problematik rörande denna typ av frågor. Frågan som ska besvaras är vilka aspekter och parametrar som bör beaktas och övervägas vid köpa/tillverka beslut inom små och medelstora industriellt producerande företag. Målet är att leverera ett ekonomiskt underlag för ett köpa/tillverka beslut på ett fallföretag och använda det empiriska underlaget för att ta fram aspekter och parametrar. Resultat och analys redovisas genom en uppdelning av legotillverkning, egentillverkning samt en ekonomisk jämförelse mellan dem. Utifrån resultatet så har ett antal faktorer som påverkar ett köpa/tillverka beslut tagits fram.

Inledning För att minska små aktiebolags administrativa kostnader avskaffades revisionsplikten. Idag råder det delade meningar bland forskare om hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat konkurrensen inom revisionsbranschen. Vissa forskare hävdar att genom avskaffandet av revisionsplikten borde små revisionsbyråers konkurrenskraft blivit svagare jämfört med de stora revisionsbyråernas. Då merparten av små revisionsbyråers klienter består av små aktiebolag. Samtidigt finns studier som stödjer det motsatta, nämligen att intäkterna har ökat för de små revisionsbyråerna efter att revisionsplikten avskaffats. Tidigare undersökningar har visat att det genomsnittliga priset på revisionstjänster har stagnerat sedan 2011, men även antalet auktoriserade revisorer har minskat. Detta ger skäl till att undersöka hur avskaffandet har påverkat utvecklingen av konkurrensen och konkurrenskraften för små och stora revisionsbyråer. Syftet med uppsatsen avser att beskriva och analysera avskaffandet av revisionspliktens påverkan på konkurrensen och konkurrenskraft inom revisionsmarknaden för små och stora revisionsbyråer.Metod Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi som mäter konkurrenskraften genom att analysera lönsamheten och tillväxten. För att mäta revisionsbyråernas lönsamhet och tillväxt använder vi oss utav finansiella nyckeltal. För att samla in data till uppsatsens nyckeltal har vi studerat revisionsbyråernas årsredovisningar. Urvalet av revisionsbyråer som har valts ut för studien har som syfte att skapa en generaliserande bild av små och stora revisionsbyråer. Resultat Denna studies resultat visar att små revisionsbyråer har lyckats anpassa sig bättre efter yttre omständigheter som har påverkat revisionsbranschen. Samtidigt går det konstatera att de stora revisionsbyråerna fortfarande är väldigt dominanta och förhållandet mellan stora och små revisionsbyråer har stått sig förhållandevis sedan avskaffandet av revisionsplikten. Nyckelord Avskaffandet av revisionsplikten, konkurrens, konkurrenskraft, stora och små revisionsbyråer, nyckeltal

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>

Att skapa sammanhängande koncern-, affärs- och funktionsstrategier (strategisk kongruens), samt ett styrsystem med ett samstämmigt informationsflöde i och mellan de centrala styrverktygen (integrerad styrning), har sedan länge hävdats vara centralt för koncerners konkurrenskraft. I den mängd empiriska studier som legat till grund för detta har främst en eller två organisatoriska nivåer fokuserats när relationerna mellan strategier, styrning och konkurrenskraft diskuterats. Studier som tar ett helhetsgrepp om dessa samband efterfrågas därför för att öka kunskapen om och förståelsen av sambanden. Föreliggande avhandling svarar mot den efterfrågan. En longitudinell fallstudie för perioden 1995–2007 har genomförts. Strategier, ekonomistyrning och produktionsstyrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå har studerats inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab AB. Tre affärsenheter har studerats i detalj: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics och Saab Systems. Det empiriska materialet har samlats in genom 74 intervjuer med totalt 54 respondenter samt via både internt och publikt skriftligt material. Avhandlingen visar att strategisk kongruens och integrerad styrning skapas genom ömsesidig anpassning av strategier och styrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå. Genom en sådan ömsesidighet anpassas styrningen till koncernens kritiska framgångsfaktorer och ett integrerat informationsflöde skapas. Inom Saab har detta i sin tur påverkat beteendet på alla nivåer och bidragit till att det förändrats i enlighet med strategierna. De senare har därmed implementerats. Samtidigt som dessa beteendeförändringar skett har Saabs konkurrenskraft varit god. Då implementerade strategier, anpassade utifrån omgivningen, kan antas vara en viktig del i ett företags framgång har Saabs strategiska kongruens och integrerade styrning rimligen haft en väsentlig betydelse för koncernens konkurrenskraft. / For companies, consistency between strategies on corporate, business and functional levels (strategic congruence), in combination with alignment among control systems (integrated control) is considered vital for gaining competitive advantage. Numerous empirical studies have examined these relationships. However, most of them only take one or two organizational levels into consideration. Therefore, there is a need for studies with a holistic approach to further increase the knowledge and understanding about the relationships between strategy, control and competitive advantage. This dissertation sets out to fill that gap. A longitudinal case study was carried out covering the period 1995–2007. Strategies, the management control system and the production control system were studied for the corporate, business and functional levels within the Swedish defense and security company Saab AB. Three business units were studied in detail: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics and Saab Systems. In order to collect empirical data, 74 interviews with 54 respondents were conducted. In addition, annual reports and other written material about the company were used. The main findings in this study suggest that strategic congruence and integrated control is created through mutual adjustment of strategy and control on the corporate, business and functional levels. Such adjustment aligns the control systems with the company’s critical success factors, thereby creating an integrated information flow that stimulates a behavior consonant with strategies on all organizational levels. Within Saab, this has led to extensive behavioral changes and implementation of new strategies. Simultaneously, the competitive advantage has been fairly high. Since implemented strategies, adjusted to the environment, can be seen as an important part of a company’s success, Saab’s strategic congruence and integrated control can be considered a significant factor for the company’s competitive advantage.

Denna uppsats analyserar om det finns ett samband mellan den snabbt växande tyska exporten och produktutveckling. Genom en segmentering av den tyska tillverkningsindustriexporten i relation till olika produktgruppers internationella konkurrenskraft ges en möjlighet att undersöka skillnader mellan produktsegment med olika internationell konkurrenskraft. Analysen visar att i tidsperioden 2000 till 2002 definierades 76 av 240 produktgrupper ha haft en ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning. Detta är fler produktgrupper än i någon annan undersökt tidsperiod. De 76 produktgrupperna motsvarar 29,5 procent av det totala tyska exportvärdet, marginellt högre än i någon annan tidsperiod. Produkter med ökande internationell konkurrenskraft genom en relativ prishöjning är också av ett högre värde per kilo export än andra konkurrenssegment. Analysen visare vidare att den internationella efterfrågan på dessa produktgrupper är signifikant högre än för produktgrupper med minskad internationell konkurrenskraft. Dock kunde inga generella skillnader mellan olika konkurrenssegment i relation till avståndskänslighet, kulturell och språklig affinitet samt EU-medlemskap på importandelen av tyska varor påvisas. / In this thesis the relationship between product development of the German manufacturing industry and the rapid German export growth is analyzed. By a segmentation of the German export according to international competitiveness, differences in characteristics of the different segments are analyzed. Positive for Germany is that in the time-period 2000 to 2002, 76 out of 240 analyzed product groups were defined as experienced increased export competi-tiveness through relative price increase; more than in any other analyzed time-period. These 76 product groups constituted 29.5 percent of Germany’s total export value, marginal higher than in any other time-period. The analysis also shows that German product groups with increasing international competitiveness through relative price increase are of higher value than products in other competitive segments. The international demand for product groups with increasing international competitiveness through relative price increase is also higher than for other competitive segments. However, no general significant differences could be shown between different competitive segments in respect to distance sensitiveness, importance of cultural and linguistic affinity and EU-membership on the import share of German products.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.

Syftet med denna uppsats är att studera hur svenska små- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt påverkas i tider då den svenska valutakursen fluktuerar och förstärks kraftigt. Vidare har målet med uppsatsen varit att studera om, och i så fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier påverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi använt med målet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehålla sin internationella konkurrenskraft. Vidare så har vi försökt finna samband mellan hur dessa förändrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som påverkande faktor. Uppsatsens metodologiska referensram grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt med en deduktiv ansats, för att på det mest lämpliga vis besvara uppsatsen huvudproblem. För att få djupare inblick i ämnet har vi använt oss utav en fallstudie som forskningsstrategi där vi undersökt 5 stycken fallföretag i Kalmar län. Uppsatsens slutsats påvisar att de studerade fallföretagen uppvisar en samlad bild där det hanterar den svenska valutakursens förändringar på ett förhållandevis bra sätt. Fallföretagen hanterar den svenska valutakursens fluktuationer genom en väl definierade positionering som är en stark bidragande faktor till internationell konkurrenskraft.

Kommissionen presenterade år 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag särskilt anpassat för små och medelstora företag. Syftet med förordningen är bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för små och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig på den inre marknaden och därav stärka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrätten på den överstatliga nivån är bolagsrätten i Sverige också föremål för utveckling och förändring. En utredning, SOU 2009:34, tillsattes för att överväga ändringar i bl.a. aktiebolagslagen vilka skulle medföra förenklingar för de privata aktiebolagen och däribland göra det enkelt att etablera och driva privata aktiebolag i Sverige. Syftet med förevarande uppsats är att utreda huruvida SPE-förordningen förväntas få genomslagskraft på privata aktiebolag i Sverige. Vidare är syftet bl.a. att utreda om SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft påverkas av regelförenklingarna i den svenska bolagsrätten? Fyra verktyg för utvärdering ligger till grund för uppsatsens syfte vilka är flexibilitet, enkelhet, effektivitet (bl.a. i ekonomisk betydelse) och modernitet. Verktygens innebörd klarläggs och analyseras i början av framställningen. För att ett regelverk ska vara konkurrenskraftigt och således få framgång krävs att nämnda fyra verktyg är uppfyllda. Förslaget om en SPE-förordning är, med grund i verktygen för utvärdering, ett betydligt bättre regelverk för privata aktiebolag än vad det svenska regelverket är, trots att den har vissa brister. SPE-bolaget kommer således vara mer konkurrenskraftigt än ABL, även efter att utredningens regelförenklingsförslag träder i kraft. Detta eftersom regelförenklingsförslaget anses vara ett ”klent” försök till att stärka de privata aktiebolagens konkurrenskraft.