Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of the link between attitudes and actions to influencers’ undercover marketing in social media from a consumer perspective, as this is lacking in today's research. Theoretical reference frame: The study uses theories, concepts and previous research that are within the field of the study. These include: Attitudes to Advertising -The Attitude Model, The Functional Attitude Theory and Word-of-Mouth. Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The interviews consisted of four different themes based on seven questions. Respondents have been selected using an non-probability selection. A total of 14 respondents participated in the survey. Results: The results indicate that respondents either have a negative or a positive attitude towards influencers’ undercover marketing in social media. The actions the respondents make when they come into contact with the phenomenon is that they either buy or do not buy the product that is presented. Further actions respondents make is seeking information about the products, stop following the influencers and spreading negative or positive information to other consumers. Conclusion: The conclusion is that consumers have different attitudes towards influencers undercover marketing in social media and depending on their preconceptions of undercover marketing, their actions differ. Consumers with a positive attitude to the concept usually buy the product and spread positive Word-of-Mouth to other consumers. Consumers who on the other hand have a negative attitude towards influencers undercover marketing in social media tend to refrain entirely from a purchase and spread negative Word-of-Mouth to other consumers. / Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för kopplingen mellan attityder och ageranden till influencers dolda marknadsföring på sociala medier utifrån ett konsumentperspektiv, då detta saknas i dagens forskning. Teoretisk referensram: Studien använder sig av teorier, begrepp och tidigare forskning som behandlarundersökningsområdet. Dessa innefattar: Attityder till reklam -Attitydmodellen, Teorin om funktionella attityder och Word-of-Mouth. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna består av fyra olika teman baserat på sju frågor. Respondenterna har valts ut med hjälp av ett icke sannolikhetsurval. Sammanlagt deltog 14 respondenter till undersökningen. Resultat: Resultaten visar att respondenterna antingen hade en negativ eller positiv attityd till influencers dolda marknadsföring på sociala medier. De ageranden respondenter gör efter de kommit i kontakt med fenomenet är att antingen köpa de produkter som presenteras eller att avstå från köp. Ytterligare ageranden är att söka information om produkterna, sluta följa influencers konton samt sprida positiv eller negativ information till andra människor. Slutsats: Slutsatsen är att konsumenter har varierande attityder till influencers dolda marknadsföring på sociala medier och att man beroende på vilken attityd man har agerar utifrån det. Konsumenter med en positiv attityd till konceptet brukar vanligtvis köpa produkten och sprida positiv Word-of-Mouth till andra konsumenter. Konsumenter som däremot har en negativ attityd till influencers dolda marknadsföring på sociala medier tenderar att avstå helt från ett köp och sprider negativ Word-of-Mouth till andra konsumenter.

Svenskar slänger över 7,5 kg kläder per år i hushållsavfall och 60 procent av dessa plagg är hela och skulle kunna återanvändas. Det nuvarande linjära systemet som utnyttjar jordens resurser och producerar produkter som sedan kasseras, bidrar till bland annat stora mängder avfall och utarmning av naturresurser. Detta är en ohållbar resurshantering. Med den cirkulära ekonomin kan redan använda resurser återanvändas fler gånger istället för att kasseras. Konsumenter visar idag på ett allt större intresse för miljön och hur deras köp kan påverka miljön. Trots detta visar rapporter på att svenskars klädkonsumtion ökar och att unga människor är aktiva konsumenter som sällan tänker på miljön när de handlar. För att skapa en medvetenhet och beteendeförändring krävs kunskap och förståelse. Den cirkulära ekonomin tar inte hänsyn till den bakomliggande orsaken till den ökande resursanvändningen, vilket är människors konsumtionsbeteende. För att kunna övergå till den cirkulära modellen måste man därför undersöka människan och dess roll samt konsumtionsbeteende.   Denna uppsats utgår från den cirkulära ekonomins 3R-princip och konsumtionsbeteende. Syftet med studien är att undersöka unga konsumenters kunskaper och beteende inom 3Rprincipen genom en kvalitativ forskningsmetod. Empirin har samlats in genom åtta djupintervjuer med unga konsumenter i åldern 23-27 år som studerar på universitet eller högskola. Resultatet visar på att unga konsumenter som studerat 3R-principen i sin utbildning har kunskaper inom området, men finner inte dessa tillräckliga för att kunna göra hållbara val. Resultatet visar även på en positiv inställning till återvinning och återanvändning av kläder men inte prioriteten att agera hållbart. Slutsatsen är att unga konsumenter har kunskaper inom 3R-principen men dessa är inte tillräckliga för att ändra sitt konsumtionsbeteendet. Unga konsumenter har även intresse och vilja att agera mer hållbart men inte prioriteten att faktiskt göra det. / Swedes throw over 7.5 kg of clothing a year in the garbage and 60 percent of these garments are whole and could be reused. The current linear system, which exploits the Earth's resources and produces products that are later discarded, contribute to both large amounts of waste and depletion of natural resources. This is an unsustainable resource management. With the circular economy, already used resources can be reused multiple times instead of being discarded. Consumers today show an increasing interest in the environment and how their purchases can affect the environment. Nevertheless, reports show that Sweden's clothing consumption is increasing and that young people are active consumers who rarely think about the environment when shopping. To create awareness and behavioral change requires knowledge and understanding. The circular economy doesn’t take into account the underlying cause of increasing resource use, which is human consumption. Therefore, in order to switch to the circular model, one must examine humans and their role as well as consumption behavior.   This essay is based on the circular economy's 3R principle and consumption behavior. The aim of the study is to investigate young consumers' knowledge and behavior within the 3R principle through a qualitative research method. The empirical material has been collected through eight in-depth interviews with young consumers aged 23-27, studying at university or college. The result shows that young consumers who studied the 3R principle in their education have knowledge in the field, but do not find these sufficient to make sustainable choices. The result also shows a positive attitude towards recycling and reuse of clothing, but not the priority to act sustainable. The conclusion is that young consumers have knowledge within the 3R principle, but these are not enough to change their consumption behavior. Young consumers also have an interest and willingness to act more sustainable, but not the priority to actually do so.

This study is about how older people are portrayed in TV- commercials, and what those images are saying about senior citizens as consumers. I’ve chosen two of Sweden’s most popular TV channels that are broadcasting commercials and from those two channels recorded commercials in a period of one week, three times a day (morning, afternoon and evening/night). My purpose with this study was to see when older people stared in commercials, which kind of merchandises they were marketing, in which manor they acted out their roles, and (if possible) say something about the elderly people as consumers.

Marknadsföring genomgår en kontinuerlig utvecklingsfas i samma takt som samhället rör sig framåt. Det uppkommer därför ständigt nya former av reklam att analysera och förstå. Native advertising är ett reklamformat som de flesta medier idag använder sig av och podcasts är ett av medierna som anammat detta. Native advertising syftar till att låna trovärdighet från det redaktionella innehållet och kallas även för redaktionellt förklädd reklam. Syftet med den här studien är att få djupare förståelse för hur lyssnare till podcast upplever sig påverkas av native advertising som reklamformat. Mycket studier har utförts huruvida konsumenter förhåller sig samt upplever redaktionellt förklädd reklam vid skriftliga media. Däremot är det mindre utforskat hur lyssnare till podcasts upplever detta. Studien undersöker konsumenters upplevda påverkan från reklam i podcast av formen “native advertising”, med Fredagspodden som empiriskt exempel då de var den första svenska podcasten att presentera sin reklam av detta format. För att få djupare förståelse i ämnet har en kvalitativ ansats valts där 10st semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av teorierna “Psykologisk reaktans” samt reklam som påverkan och informationsmedel. Av resultatet framgick det att placeringen av reklam kunde upplevas manipulerande när den förekom i mitten av podcastprogrammet, då det inte alltid tydligt framgick att det var ett sponsrat innehåll. Det upptäcktes även att lyssnarna dels upplevde den redaktionella reklamen som underhållande och informativ, men samtidigt förlöjligad vilket sänkte dess trovärdighet. Välriktad och anpassad reklam som blir relevant för lyssnarna, visade sig vara vital för en positiv upplevelse. Därmed kunde de båda valda teorierna användas för att förklara problematiken. / Marketing is undergoing a continuous developing phase, in the same phase as the society is moving forward. Hence, there will always be new marketing formats to analyze and understand. Native advertising is a way of advertising that most media today use and podcasts are one of the media channels that has embraced this. Native advertising aims to lend credibility from editorial content and is also known as editorially disguised advertising.The purpose of this study is to attain a deeper understanding of how listeners to podcasts perceive that they are being influenced by native advertising as an advertising format. A lot of studies have been conducted of how consumers relate and experiencing native advertising in written medias such as newspapers. However, how listeners to podcasts experience this is significantly less explored. This study investigates consumers' perceptions of native advertising in podcast, with “Fredagspodden” as an empirical example as it was the first Swedish podcast to present their advertising in this format. To create a deeper understanding of the matter, a qualitative approach has been chosen, where 10 semi structured interviews have been conducted. The respondents' answers were then analyzed using the theory "Psychological Reactance" as well as advertising as influence and information tool. By the results of the study, it was found that the placement of advertising could be experienced as manipulative when it occurred in the middle of the podcast program, as it was not always clear that it was sponsored content. It was also discovered that the listeners partly perceived the editorial advertisement as entertaining and informative, but at the same time ridiculed which lowered its credibility. Well-targeted and customized advertising that becomes relevant to the listeners, proved vital for a positive response. Thus, the two chosen theories could be used to explain the problematization of the matter.

No description available.

Syftet med den här studien är att skapa en förståelse kring hur kvinnor inom generation Z:s attityder till mode och kläder påverkas av influencer marketing som marknadsföringsstrategi. Det grundar sig i att det har identifierats ett antal kunskapsgap som att det saknas forskning på generation Z som konsumenter och även inom fenomenet influencer marketing. Dessutom på förändrade digitala konsumentbeteenden i och med pandemin Covid-19. Vidare har en framtidsanalys presenterats för att försöka täcka upp för de kunskapsgap som identifierats. Resultaten från studien visar att kvinnorna inom generation Z:s attityder till mode och kläder i högsta grad påverkas av influencer marketing. Då de dagligen använder sig av sociala medier och det faktum att det har kommit att bli en normalitet inom generationen att söka efter inspiration till mode och kläder via influencers på sociala medier. Attityder gentemot företag och influencers inom klädbranschen och således mot mode samt kläder påverkas också av faktorer som en influencers tillit och expertis. Det vill säga, generationen följer influencers de anser som pålitliga och de med tillräckligt hög genomslagskraft ses då även som pålitliga även i andra områden. Vilket innebär att företag som samarbetar med “rätt” influencers hamnar inom konsumenternas radar och i och med det kan påverka attityderna åt sin fördel.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka djupare förståelse kring hur företag agerar vid företagskriser, vilka strategier de tar till sig. Vidare syftar studien till att bidra till djupare förståelse kring hur kriskommunikation tas emot av konsumenter på sociala medier. Metod: En kvalitativ fallstudie har tillämpats på fyra företag som har genomgått en publik företagskris. Den samlade empirin grundar sig på sekundärdata som har framställts genom en E-forskningsmetod. För att undersöka konsumentresponsen har 100 slumpmässiga kommentarer valts från respektive kommentarsfält för att sedan presenteras i ett ordmoln där de mest kommenterade orden illustreras. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar teorierna: Corporate Apologia, Image Repair Theory och Situational Crisis Communication Theory. Slutsats: Studiens slutsats ger indikationer på att företag ber om ursäkt för händelsen och kommunicerar ut alla beslut som tas rörande den. Det går att antyda att konsumenter reagerar varierande på kriskommunikation där företag enbart ber om ursäkt för den händelsen. Det går även att antyda att konsumenterna till största del har en generellt positiv bild av kriskommunikation där företag kommunicerar ut en handlingsplan, i samband med att företaget tidigare har bett om ursäkt för händelsen. / Purpose: The purpose of the study is to examine how companies use external communication, through different communication strategies during a corporate crisis. Furthermore how customers respond to the company's crisis communication.   Methodology: A qualitative case study was applied to four companies that have undergone a corporate crisis. The empirical data is based on secondary data that have been collected through an E-science methodology. To examine the customer response on the crisis communication, 100 random comments were selected from each comment section. The response is presented in a wordcloud where the most frequently used words are illustrated in the cloud. Theoretical framework: The theoretical framework includes the theories: Corporate Apologia, Image Repair Theory and Situational Crisis Communication Theory. Conclusion: The conclusion provides indications that companies apologize for the incident and communicate all decisions made regarding it. It can be suggested that consumers react differently to crisis communication where companies only apologize for that event. It can also be suggested that consumers for the most part have a generally positive image of crisis communication where companies communicate an action plan, in addition to that the company previously has apologized for the incident.

Titel: Digitala marknadsföringsstrategier med sociala medier för nystartade företag inom streetwear-klädbranschen.   Författare: Kenan Omeragic   Handledare: Christine Tidåsen   Nyckelord: Startupföretag, sociala medier, digital marknadsföring, strategi, konsumenter.   Problemformulering: Vilka marknadsföringsstrategier använder nystartade företag inom klädbranschen för att få attraktion till sitt klädmärke?   Syfte: Syftet med denna studie är att förstå och beskriva hur klädmärken skapar och utför marknadsföringsstrategier.   Avgränsning: Denna studie begränsades till streetwear-märken i Sverige.   Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskning har genomförts för denna studie. Det teoretiska ramverket har utvecklats genom att granska tidigare forskningsstudier och böcker. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt sju deltagare som representerade olika streetwear-företag. Slutsats: Sammanfattningsvis belyser resultaten den transformerande kraften hos sociala medieplattformar när det gäller att nå och engagera målgrupper, öka varumärkesmedvetenheten och öka försäljningen. Effektiv implementering av sociala mediestrategier kan ge startupföretag en konkurrensfördel, vilket gör att de kan etablera sin närvaro, bygga varumärkeslojalitet och få kontakt med sin målgrupp. Ett heltäckande tillvägagångssätt som kombinerar influenser-samarbeten, engagerande innehållsskapande, riktad annonsering och datadriven analys är avgörande för framgångsrik marknadsföring. Nystartade företag måste förbli smidiga och anpassningsbara inför utvecklande plattformar och konsumentpreferenser. Genom att utnyttja sociala medier-analyser och spårningsverktyg kan företag få värdefulla insikter, förfina sina strategier och uppnå högre konverteringsfrekvens. Att anamma revolutionen av sociala medier och utnyttja möjligheter kan driva nystartade företag inom streetwear-klädesindustrin till nya höjder av framgång. / Title: Digital marketing strategies with social media for startup companies in the streetwear clothing-industry. Author: Kenan Omeragic   Supervisor: Christine Tidåsen   Keywords: Startup companies, social media, digital marketing, strategy, consumers.   Problem formulation: What marketing strategies do startup companies use in the clothing industry to gain attraction to their brand?   Purpose: The purpose of this study is to understand and describe how clothing brands create and perform marketing strategies.   Delimitation: This study was limited to streetwear brands in Sweden.   Method: A qualitative study with an abductive research has been carried out for this study. The theoretical framework was developed by reviewing previous research studies and books. The empirical data was gathered through semi-structured interviews with a total of seven participants representing various streetwear companies.   Conclusion: In conclusion, the findings highlighted the transformative power of social media platforms in reaching and engaging target audiences, enhancing brand awareness, and driving sales. Effective implementation of social media strategies can provide startups with a competitive edge, allowing them to establish their presence, build brand loyalty, and connect with their target customers. A comprehensive approach combining influencer collaborations, engaging content creation, targeted advertising, and data-driven analysis is essential for successful marketing. Startups must remain agile and adaptable in the face of evolving platforms and consumer preferences. By leveraging social media analytics and tracking tools, companies can gain valuable insights, refine their strategies, and achieve higher conversion rates. Embracing the social media revolution and capitalizing on opportunities can propel startup companies in the streetwear clothing industry to new heights of success.

No description available.

No description available.