This study is about Swedish consumers' travel behavior and how they approach travel during the ongoing pandemic COVID-19. The study examines how COVID-19 has affected Swedish consumers thoughts about travel, what factors affect Swedish consumers travel behavior during a pandemic and what attitudes Swedish consumers have to travel during COVID-19. In order to get answers to the present purpose and question, this study has been based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with 12 respondents who have some kind of connection to travel. The theoretical framework of the study is based on the Theory of planned behavior and concepts as crises and risks, risk perception, the role of the media in crises. The results showed that swedish consumers follow authorities recommendations and restrictions to avoid risks that may arise in connection with COVID-19. The results also show that swedish consumers perceive risk as something negative and that COVID-19 is more or less is perceived as a risk. Consumers feel that media and news updates causes concern through scary headlines. But at the same time, they have helped consumers to form their own perceptions. The swedish consumers travel behavior has changed as the results also show that swedish consumers follow the travel advice of the authorities. / Denna studie handlar om svenska konsumenters resebeteenden och hur de ställer sig till resande under den pågående pandemin COVID-19. Studien undersöker bland annat hur COVID-19 har påverkat svenska konsumenters tankar kring resande, vilka faktorer det är som påverkar svenska konsumenters resebeteenden vid en pandemi och vilka attityder svenska konsumenter har till resande under COVID-19. För att få svar på föreliggande syfte och frågeställningar har denna studie utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med 11 respondenter som reser regelbundet. Studien tar avstamp i det teoretiska ramverket teorin om planerat beteende samt begreppen risker, riskuppfattning och massmedia. I resultatet framkom det att konsumenterna följer myndigheternas rekommendationer och restriktioner för att undvika risker som kan uppstå i samband med COVID-19. Resultaten visar även att svenska konsumenter uppfattar begreppet risk som något negativt och att COVID-19 mer eller mindre utgör en risk för de. Konsumenter upplever att medier och nyhetsuppdateringar har skapat en oro genom skrämmande rubriker, men att de på samma gång har hjälpt konsumenterna att bilda sin egna uppfattning. Svenska konsumenters resebeteenden har förändrats då resultaten även visar på att svenska konsumenter följer myndigheternas reseavrådan.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur företag kan bidra till en mer hållbar konsumtion. Studien undersöker hur företag kan öka försäljningen av ekologiska livsmedel med hjälp av marknadsföringsstrategier för att påverka konsumenternas köpbeteende.  Metod: Studien grundar sig i en induktiv, kvalitativ metod med ett hermeneutistiskt synsätt. Elva semistrukturerade intervjuer har genomförts och tolkats med hjälp av en Framework-matris. Resultat och slutsats: Studien visar att priset är den viktigaste orsaken till att konsumenter inte väljer att konsumera ekologiskt idag och att ökad kunskap behövs för att konsumenterna ska förstå varfördet är värt att betala mer för ekologiska livsmedel. Genom att använda den utökade gröna marknadsföringsmixen kan företag bidra till en mer välutbildad och hållbar konsument. Dessutom konkluderas det att ansvaret för en hållbar konsumtion inte enbart ligger på konsumenterna.  Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en förståelse för vilka faktorer och drivkrafter som kan användas i företagens marknadsföringsstrategier för att bidra till en mer hållbar konsumtion.  Förslag till fortsatt forskning: Studier kring skillnaden mellan hur konsumenter och producenter uppfattar marknadsföringen av ekologiska produkter, användningen av influencers i marknadsföringen och samverkan mellan aktörer på livsmedelsmarknaden kan bidra till forskningen om hur företag kan öka den hållbara konsumtionen. / Aim: The aim of the study is to create a deeper understanding of how companies can contribute to sustainable consumption. The study aims to investigate how companies can increase sales of organic foods with marketing strategies to influence consumers' buying behavior. Method: The study is based on an inductive, qualitative method with a hermeneutic approach. Eleven semi-structured interviews were conducted and interpreted using a Framework matrix. Results and Conclusion: The study shows that price is the single most important reason why consumers do not consume organic, and that consumers are not sufficiently educated to understand why organic is worth paying for. By using the expanded green marketing mix, companies can contribute to create a more well-educated and sustainable consumer. It is also emphasized that the responsibility for sustainable consumption does not only lie with the consumers. Contribution of the thesis: The study has contributed to an understanding of the factors and driving forces that can be used in companies' marketing strategy in order to contribute to more sustainable consumption. Suggestions for further research: A comparison of how consumers and producers perceive marketing of organic products, the use of influencer marketing and studies on the collaboration between producers, traders and politicians can benefit future research on how to increase sustainable consumption.

Modebilder har länge porträtterat kvinnor genom könsstereotyper och ouppnåeliga ideal men nu sätter konsumenter mer press än någonsin på modeföretag att utveckla mer mångsidighet inom modebilder. Tidigare forskning kring ämnet har främst studerats utifrån hur kvinnor porträtteras i modebilder, vilka könsstereotyper som används och hur det påverkar konsumenter. Studiens syfte genererades ur ett identifierat forskningsgap kring hur kvinnliga konsumenter vill att kvinnlighet ska bli porträtterat i modebilder. Studiens syfte är att identifiera vad kvinnliga konsumenter mellan 20 och 25 år anser vara önskvärda modebilder som speglar mångsidiga kvinnoporträtt. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur målgruppen uppfattar och förhåller sig till modebilder, med särskild fokus på hur kvinnlighet porträtteras och med vilka konsekvenser. Den tidigare forskningen täcker både könsstereotyp och genusprogressiv marknadsföring samt dess påverkan på konsumenter. Studiens teoretiska ramverk utgår från övergripande genusteori samt genusteorier kopplade till bilder och visuella uttryck. Det teoretiska ramverket förklarar vilka könsstereotyper och ideal som kvinnor iscensätts genom i modebilder samt hur bildtolkning och hantering av bildtolkning sker från betraktaren. Studien är av kvalitativ karaktär och som metod för insamling av material utförs semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga konsumenter bosatta i Götaland. Urvalet av respondenter utgår från modeföretaget Weekdays kundbas och bildmaterialet som används under intervjuerna är från Weekdays e-handel. Det empiriska materialet analyseras genom en tematisk analysmetod och kodas genom färgkodning. Resultatet visar att trots modebranschen utvecklat mer mångsidiga porträtt av kvinnor, identifierade respondenterna kvinnliga könsstereotyper i dagens modebilder. De kvinnliga könsstereotyperna reproduceras i modebilder genom poseringar och kameravinklar som lägger fokus på kvinnokroppen och framhäver ideal. Könsstereotyperna påverkar respondenterna känslomässigt och psykologiskt då de bidrar till låg självkänsla och utvecklingen av hanteringsmekanismer. Resultatet visar att kvinnliga konsumenter vill se fler kroppstyper och etniciteter skildras i modebilder. Diskussionen kring resultatet diskuteras utifrån studiens forskningsfrågor, den första delen diskuterar hur kvinnlighet gestaltas i nutida bilder, den andra delen diskuterar den känslomässiga och psykologiska påverkan som de nutida bilder har på kvinnliga konsumenter. Sist diskuteras vad målgruppen anser vara önskvärda porträtt av kvinnor och vad det har för betydelse för praktiken. Studiens centrala slutsats är att porträttera en större ram för kvinnlighet inom modebilder hade gynnat både modeföretag och konsumenter då det värnar för konsumentens välmående och samtidigt ökar köpintentionen. Slutsatsen av studien är att kvinnor i åldrarna 20 till 25 vill kunna relatera till modebilder, inte känna sig exkluderade av dem. Genom att studien är begränsad till få antal respondenter är ett förslag till vidare forskning att utföra en likartad studie på andra konsumentgrupper angående samma ämne för att bredda förståelsen. / Fashion images have for a long time portrayed women through gender stereotypes and unattainable ideals, but consumers have started putting more pressure than ever on fashion companies to develop more versatile fashion images. The relevance of the subject is based on an identified research gap on how female consumers want femininity to be portrayed in fashion images. The purpose of this thesis is to create an understanding of how women between the ages of 20 and 25 perceive and relate to fashion images, with a focus on how women are portrayed and with what consequences. Furthermore, the purpose is to identify what the target group considers to be desirable images that reflect versatile portraits of women. The literature overview shows that previous research has mainly studied the subject based on how women are portrayed in fashion images, which gender stereotypes are used, and how it affects consumers. Previous research also covers gender progressive marketing and its impact on consumers. The study's theoretical framework is based on gender theory and gender theories linked to images and visual expressions. The theoretical framework explains what gender stereotypes and ideals women are portrayed through in fashion images and how the viewer interprets these images and develops coping mechanisms thereafter. The study is of a qualitative nature and the method for collecting material is conducted through semi-structured interviews with female consumers living in Götaland. The sample selection for respondents was based on the fashion company Weekday’s customers and the image material used for the interviews was gathered from Weekday’s e-commerce. The empirical material was analyzed by a thematic analysis method and coded by color coding. The results show that despite the fashion industry developing more versatile portraits of women, respondents identified female gender stereotypes in today's fashion images. The female gender stereotypes are reproduced in fashion images through poses and camera angles that focus on the female body and emphasize ideals. Gender stereotypes affect respondents emotionally and psychologically as they contribute to low self-esteem and the development of coping mechanisms. The results show that female consumers want to see more body types and ethnicities portrayed in fashion images. The discussion about the result is discussed through the study's research questions, the first part discusses how femininity is portrayed in contemporary images, and the second part discusses the emotional and psychological impact that these images have on female consumers. The last part discusses what the target group considers to be desirable portraits of women and what that means for the practice. The study's central conclusion is that portraying a larger framework of femininity in fashion images would benefit both fashion companies and consumers as it assures the consumer's well-being and increases consumers' purchase intentions. The conclusion of the study is that women between the ages of 20 and 25 want to be able to relate to fashion images, not feel excluded by them. Because the study is limited to a small number of respondents, proposals for further research are to carry out a similar study on other consumer groups regarding the same subject in order to broaden the understanding.

Arbetet undersöker vad som påverkar miljömärkningarnas legitimitet ur ettkonsumentperspektiv, om det finns skillnader i förtroende för företagens egnamiljömärkningar och organisationers miljömärkningar samt hur förtroendet förmiljömärkningar påverkar konsumenternas betalningsvilja. Tidigare studier har belyst attförtroende är avgörande för att miljömärkningarna ska tjäna sitt syfte samtidigt som utbudetav miljömärkningar ökar vilket skapar förvirring och osäkerhet bland konsumenter. Ettannat problem är att livsmedel som märkts med miljömärkningar från organisationer harstriktare krav och är tredjepartscertifierade medan företag som märker livsmedel med egnamiljömärkningar kan ändra sina standarder, vilket kan påverka miljömärkningens legitimitet.För att undersöka miljömärkningens legitimitet har studien tillämpat en kvalitativgruppintervjumetod där åtta konsumenter intervjuades. Studien har avgränsats till tvåsvenska miljömärkningar; ICAs egna varumärke I love eco och miljömärket KRAV.Resultatet från undersökningen tyder på att miljömärkningarnas legitimitet har en betydanderoll för konsumenters köpbeslut. En legitim miljömärkning ansågs enligt konsumenternavara när de följer kraven, har tredjepartscertifiering och när priset motsvarar kvaliteten.Faktorerna ovan visade även ha en betydande roll för konsumenternas betalningsvilja.Skillnad i förtroende för varumärket I love eco och KRAV berodde på kunskapsbrist, då Ilove eco ansågs mindre trovärdig trots att den uppfyller EUs förordning och KRAVs reglerför ekologisk produktion. Det som var mest avgörande för miljömärkningarnas legitimitet ärkunskap om miljömärkningarna, då det råder stor kunskapsbrist kring dem. / This bachelor thesis examines what influence the legitimacy of eco-labels from a consumerperspective, if there is a difference in trust in companies' own eco-labels and organizationaleco-labels and how trust in eco-labels affects consumers' willingness to pay. Previous studieshave highlighted that trust is crucial for eco-labels to serve their purpose at the same time asthe number of eco-labels increases and creates confusion and uncertainty among consumers.Another problem is that foods labelled with organizational eco-labels have stricterrequirements and are third-party certified, while companies that label foods with their owneco-labels can regulate their standards, which affect the legitimacy of the eco-label. Toinvestigate the legitimacy of eco-labelling, the study applied a qualitative group interviewmethod in which a total of eight consumers were interviewed. The study has been limited tothe two Swedish eco-labels ICA's own brand I love eco and KRAV. The results from thesurvey indicate that the legitimacy of eco-labels has a significant role to play in consumerpurchasing decisions. According to consumers, a legitimate eco-label was one that complywith the requirements and third-party certification and when the price corresponds to thequality. These factors above also proved to play a significant role in the consumer'swillingness to pay. The difference in trust in I love eco and KRAV was due to a lack ofknowledge, as I love eco was considered less credible despite complying with the EUregulation and KRAV's rules for organic production. What has been noted to be most crucialfor the legitimacy of eco-labels is knowledge within the eco-labels, as there is a great lack ofknowledge among the consumers surveyed.

In the early 19th century the civilian market for maps expanded in Sweden. During previous centuries geographical maps had been confidential, accessible only to those in government office. Circulation of geographical knowledge among civilians was transmitted mainly through written parish descriptions. From 1797, when the first royal privilege for the production of maps was issued, the secrecy laws relaxed: private actors could now publish maps for civilian use. In order for the potential that the producers saw in the civilian map market to be realised, consumers had to want cartographic depictions of geographical information. The demand is evident through the expansion of the civilian market. However, the development raises questions of how and why cartographical depictions of information became prominent.  Through theories of circulation of knowledge, visual culture and consumer practices, this thesis shows in what ways the civilian map market was an arena for the circulation of knowledge. The market was supported by institutions subscribing to different ideals of how knowledge was transmitted, sought to further them by supporting the market. Trust for maps as a medium was built upon claims regarding the scientific methods used in their production, and producers sought to make maps understandable to consumers by adjusting the way cartographic information was presented, based on who the intended users were. Increasingly producers also adjusted to consumer demands, and took over the effort of making practical adjustments to the maps for use, of the kind that consumers previously had done themselves.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.

De senaste tio åren har svenskarnas skuldsättning till följd av konsumtionskrediter tredubblats (Sveriges Konsumenter 2021). Samtidigt lägger kreditbolagen allt mer pengar på marknadsföring. Sedan 2010 har finanssektorns investeringar i marknadsföring ökat med cirka 423 procent enligt Kantar Sifo Reklammätningar (Resumé Insikt 2021). Konsumentverket (2021b:4) menar att marknadsföringen av krediter är ett problem och lyfter den som en potentiellt bidragande faktor till den ökade skuldsättningen. Företag som marknadsför krediter söker sig aktivt till konsumenter med ekonomiska problem (SOU 2018:1:205), dessutom är det vanligt att konsumenter som tidigare visat intresse för krediter nås av marknadsföring av samlingslån. Samlingslån är en lösning som erbjuds av ett flertal kreditinstitut som innebär att konsumenten kan samla ihop sina krediter till ett lån. Kreditinstituten lockar ofta med en lägre månadsränta, men en lägre månadsränta kan också innebära en längre återbetalningstid, vilket i slutändan leder till att den totala summan blir högre (Konsumentverket 2021b:23; Konsumenternas 2021). En redan skuldsatt konsument kan alltså lockas till ytterligare skuldsättning genom marknadsföring. Sociala medier är ett särskilt fördelaktigt verktyg för personifierad direktmarknadsföring eftersom de flesta sociala medieplattformar samlar in stora mängder information om sina användare (Fuchs 2017:195). Idag använder svenskarna sociala medier i mycket hög utsträckning; 84 procent av alla internetanvändare över åtta år använder sociala medier dagligen. Facebook, Instagram och Youtube är de plattformar som används allra mest (Internetstiftelsen 2021:182). Dessa plattformar får merparten av sina intäkter från annonsförsäljning (SOU 2018:1:58; SOU 2016:41:379). Detta innebär att en stor del av Sveriges befolkning exponeras för marknadsföring i sociala medier varje dag. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur yngre konsumenter påverkas av den marknadsföring av krediter och samlingslån som de exponeras för i sociala medier. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer med konsumenter mellan 20 och 37 år. Studien visade att yngre konsumenters inställningar till krediter och samlingslån kan påverkas av marknadsföring i sociala medier, men inte i så pass hög grad att de faktiskt väljer att nyttja de produkter eller tjänster som marknadsförs. / <p>Slutseminariet hölls på distans via Zoom.</p>

This licentiate thesis analyzes preferences among Swedish vacationers during the period of 1938-1959. The aim of the thesis is to closely examine these preferences in order to contribute to a more fully developed understanding of holiday-related consumption during the period. The thesis provides an in-depth analysis of the contents of the preferences and also analyzes the kind of consumption related to those preferences. The material on which this thesis is based consists of written recollections gathered from informants who, in response to a list of questions, described their own, past holiday experiences. An important overall result is that holidaymakers desired change. Informants sought contrast to their everyday lives. The strong desire for change had an impact on all areas of holidaymaking. Informants believed that the best way to relax was through a complete break from their ordinary lives. They appreciated meeting new people, being in new places and seeing different natural surroundings than what they encountered on a daily basis. All this meant that they needed to go away. Consequently, travelling was highly appreciated by the informants. The strong desire for change and the different expressions this took has not been fully understood before, nor has it been known that travelling was of such importance already at this time. That change and travel were such important aspects of holiday life provided strong incentives for consumption. A journey often required several modes of consumption, not only those that were directly travel-related. Travelling promoted consumption in a dynamic manner. / Licentiatuppsatsen gäller semesterfirande svenskars preferenser år 1938-1959. Uppsatsens syfte är att närmare undersöka preferenserna för att på så sätt bidra till en mer ingående förståelse av periodens semesterrelaterade konsumtion. En fördjupad analys görs av preferensernas innehåll. Dessutom analyseras vilken typ av konsumtion som kan knytas till preferenserna. Som material används nedskrivet minnesmaterial där informanter, även kallade meddelare, som svar på en frågelista redogör för egna, tidigare semestrar. Ett viktigt övergripande resultat är att semesterfirarna önskade omväxling. Det starka önskemålet om omväxling slog igenom på semesterns alla områden. Meddelarna ville ha kontrast till sina vardagliga liv. De menade vidare att de bäst fick vila genom att helt koppla av från sin vanliga vardag. De uppskattade att göra nya bekantskaper, att vistas på nya platser och i annan natur än den de såg till vardags. Allt detta innebar att de behövde åka iväg under semestern. Att resa var också mycket uppskattat bland informanterna. Det starka önskemålet om omväxling och de uttryck detta tog sig har inte varit känt tidigare, inte heller att uppskattningen av att resa var så stark redan vid den här tiden. Att omväxling och resa uppfattades som så viktiga i semesterlivet gav dessutom starka incitament till konsumtion. En resa krävde oftast flera slag av konsumtion. Resandet uppmuntrade dessutom till andra former av konsumtion än de direkt reserelaterade. Det är tydligt att det fanns en konsumtionsfrämjande dynamik i resandet. / Konsumtion och livsstilar i Sverige 1900-1965

SammanfattningTitel: AI och tjänster – en kvantitativ studie om konsumenters inställning till AI inom tjänster  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Bremmers och Ellinor LingvallHandledare: Peter EkDatum: 2023 - juni  Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenters inställning till AI inom tjänster utifrån de tre kategorierna: mekanisk AI, tänkande AI och kännande AI. Utifrån kategorierna är syftet att besvara inom vilka tjänster konsumenterna har en positiv inställning till AI och om konsumenternas inställning förändras när AI ger en bättre serviceupplevelse.  Metod: Studien har utförts utifrån en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som förmedlades via sociala medier och läroverk och fick svar från 142 respondenter. Svaren analyserades genom univariat- samt bivariat analys i form av t-test.  Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter är positivt inställda till användandet av AI för tjänster inom mekanisk AI och till viss del inom tänkande AI. Resultatet visar vidare att konsumenter har en negativ inställning till användandet av AI för tjänster inom kännande AI. Studiens resultat visar även att serviceupplevelsen påverkar konsumenters inställning till användandet av AI inom majoriteten av tjänsterna.  Examensarbetets bidrag: Studiens syfte utgick från det forskningsgap som tidigare fanns och som innebar en avsaknad av ett konsumentperspektiv när det kommer till användning av AI inom tjänster. Detta examensarbete bidrar till forskningen genom att fylla detta gap.  Förslag till fortsatt forskning: Studien har identifierat 3 punkter för framtida forskning. 1. Undersöka vilka andra påverkningsfaktorer som finns när det kommer till inställningen till AI. 2. Undersöka om inställningen till AI påverkas av demografi. 3. Genomföra denna studies undersökning igen i framtiden för att se om konsumenters inställning till AI har förändrats.  Nyckelord: Artificiell Intelligens, AI, tjänster, Mekanisk, Tänkande, Kännande, serviceupplevelse, konsumenter. / AbstractTitle: AI and services - a quantitative study of consumer attitudes towards AI in services Level: Bachelor thesis in Business EconomicsAuthor: Lina Bremmers and Ellinor LingvallSupervisor: Peter EkDate: 2023 - june  Aim: The aim of this study is to investigate consumers' attitudes towards AI in services based on the three categories: mechanical AI, thinking AI and knowledge AI. Based on the categories, the aim is to answer within which services consumers have a positive attitude towards AI and whether attitudes change when AI provides a better service experience.  Method: The study has been carried out based on a quantitative research method with a deductive approach. The survey was carried out in the form of a questionnaire that was mediated via social media and the educational institution and received 142 answers. The answers were analyzed by univariate and bivariate analysis in the form of t-tests.  Results and conclusions: The result shows that consumers are positively disposed to the use of AI for services in mechanical AI and to some extent in thinking AI. The result further shows that consumers have a negative attitude towards the use of AI for feeling AI services. The results of the study also show that the service experience affects consumers' attitude towards the use of AI within the majority of services.  Contribution of the thesis: The purpose of the study was based on the research gap that previously existed and which meant a lack of a consumer perspective when it comes to the use of AI in services. This thesis contributes to the research by filling this gap.  Suggestion for future research: The study has identified 3 points for future research. 1. Investigate what other influencing factors exist when it comes to the attitude towards AI. 2. Investigate whether the attitude to AI is influenced by demographics. 3. Conduct this study's survey again in the future to see if consumer attitudes toward AI have changed.  Key words: Artificial Intelligence, AI, services, mechanical, thinking, feeling, service experience, consumers.

Under de senaste åren har svenska hushållens skuldsättning till följd av konsumtionskrediter ökat med 300 procent (Bertoft, 2021). Enligt Konsumentverket kan en möjlig bakomliggande förklaring vara den parallellt ökade marknadsföringen av olika konsumtionskrediter samt att betalningslösningar blir allt mer integrerade i e-handel. Samtidigt har kreditbolagens och kreditförmedlingarnas marknadsföringsstrategier förändrats. Genom verktyg som till exempel algoritmstyrd marknadsföring, sociala medier och ‘influencer marketing’ och individuellt anpassad marknadsföring når företag idag ut till specifika nyckelpersoner vilket möjliggör en konkret och effektiv kundsegmentering (Bertoft, 2021).   En särskilt utmärkande och intresseväckande åldersgrupp vid undersökning av trenden av variabler som berör skuldsättning är unga vuxna. Under det senaste decenniet har det skett en minskning i antalet skuldsatta, men samtidigt har andelen fordringar ökat med 430 miljoner SEK. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa marknadsföringens och digitaliseringens roll i den ökade skuldsättningen hos unga. Undersökningen visar att det idag krävs fler insatser och verktyg för både berörda konsumenter och tillsynsutövande myndigheter. Digitalisering och ökad marknadsföring har en betydande roll i ökningen av skuldbeloppet bland unga, vilket delvis beror på att betalningslösningar för konsumtionslån har utvecklats och integrerats i handel men även utvecklingen i marknadsföringsstrategier vilket optimerar räckhåll och träffsäkerhet.