Ett hållbart agerande har gått från att vara en trend till att bli ett måste för välfärden av framtida generationer. EU har genom sina hållbarhetsmål försökt påverka länder att bli mer klimatsmarta, vilket både företag och konsumenter är eniga om är ett orosmoment som måste förbättras. Den största konsumentgruppen i Sverige är millennials och de har ett attityd- beteende gap gentemot hållbar konsumtion. De tycker det är viktigt att konsumera hållbart men agerar inte enlighet med detta. Genom cause related marketing (CRM), kan företag influera konsumenter att stödja ett gott syfte genom konsumtion samtidigt som de själva tjänar på det. Att arbeta mot ett specifikt syfte är en trend som lär hålla i sig men det är viktigt att företag tänker igenom sin kampanj innan de marknadsför den. Tidigare studier på CRM har nämligen visat att millennials kan vara kritiska mot denna typ av marknadsföringsstrategi, men om företagen använder det på rätt sätt så kan det vara gynnsamt för både konsumenter, företag och syfte. Våra fokusområden i denna studie är hållbar konsumtion, millennials och CRM, vilka vi valt att kombinera till en frågeställningen som lyder: Hur motiveras millennials till hållbar konsumtion genom CRM? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för millennials motiv för hållbar konsumtion och hur CRM kan uppmuntra detta. Studien har utgått från tidigare forskning inom de två ämnesområdena hållbar konsumtion och CRM, för att sedan knytas samman genom konsumenters bakomliggande motiv. Detta sammanställdes i en teoretisk modell för hur CRM spelar in på hållbar konsumtion. Studien har en kvalitativ karaktär där åtta semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes i kombination med projektiva tekniker. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval, och den insamlade datan transkriberades för att senare kodas. En tematisk analys har genomförts för att analysera empirin, och resulterade i fyra globala teman: hållbara influenser, uppmuntran, insikt och autencitet. Resultatet visar att det framförallt är genom egoistiska motiv som millennials motiveras till hållbar konsumtion. De altruistiska motiven har också en betydande roll, men av en indirekt karaktär, medan egoistiska motiv har en direkt påverkan på köpintentionen. Dock måste millennials vara mottagliga för CRM för att överväga att köpa produkter från en CRM kampanj. Vi vill även poängtera vikten av en väl utformad kampanj, då detta kan väga upp för andra bristande faktorer. CRM har således potential att minska attityd-beteende gapet och motivera millennials till hållbar konsumtion. Slutligen diskuteras teoretiskt bidrag, praktiska rekommendationer till företag, direktioner för fortsatt forskning samt samhälleliga och etiska implikationer.

The following study aims to examine how influencer marketing contribute to an increased consumption in today’s society through their communication on social media, as well as how this communication can be seen as an expression of greenwashing. A multimodal critical discourse analysis has been conducted to look into and analyze the relation between how influencers encourage people to buy the products they are advertising and how they use their power to spread awareness about a sustainable lifestyle. The relevance of the study lies in the background of the climate changes and the study will therefore examine how encouragement for consumption becomes contradictory in the context of the study object, Therése Lindgren's, environmentally conscious everyday life and how this becomes an expression of greenwashing.    The result of the study shows that Therése Lindgren’s way of portraying the products she is advertising has a persuasive approach. In the posts that are environmental focused, Lindgren uses statistics and facts to strengthen her opinion to increase credibility and persuade her followers to live a more sustainable life. Furthermore, it can be assumed that Therése Lindgren's communication can give expression to greenwashing and that her posts can be a contributing factor to the increased consumption in today's society.

Nyandlighet har i samtiden kommit att uttrycka sig på flera olika arenor, från populärkultur till vårdsammanhang. Nyandlighetens allomfattande närvaro i det samtida samhället har bland annat beskrivits med hjälp av en marknadsmetafor. I denna marknadsmetafor betonas förekomsten av en nyandlig marknad där försäljning och konsumtion av nyandliga praktiker och föremål sammanträffar.  Det huvudsakliga syftet med förevarande studie har varit att undersöka hur den samtida nyandligheten i Sverige kan förstås med hänsyn till förekomsten av en nyandlig marknad, med särskilt fokus på konsumenterna.  Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning har totalt 169 enkätsvar från konsumenter samlats in och utgör uppsatsens empiri. Från resultatet framkommer det att nyandlighet behandlas antingen som frånkopplat religion eller som del av den samtida uttrycksformen för religion. Därtill framkommer det att konsumtionen av nyandliga produkter motiveras med hälsofrämjande grunder, vilket i sin tur vittnar om en närhet mellan nyandlighet och välmående. Slutligen pekar resultatet på att den samtida nyandligheten, med hänsyn till konsumtionen av nyandliga produkter, kan förstås som något subjektivt och som något placerat i gråzonen mellan det sekulära och sakrala.

Idag eftersträvar allt fler företag mot att vara så miljövänliga som möjligt, detta på grund av att medvetenheten kring miljön har ökat och därmed efterfrågan av miljövänliga produkter. Det är fördelaktigt för miljön att fler företag eftersträvar att vara så miljövänliga som möjligt men samtidigt har det uppkommit problem så som greenwashing. Där företag säger sig vara mer miljövänliga än vad de i själva verket är. Skönhetsindustrin är en av de branscher där greenwashing förekommer mest. Det kan ta sig i uttryck i designen genom vaga påståenden till miljön och genom färgen grön, vårt syfte är att undersöka detta närmare. Som ett resultat av analysen av det empiriska materialet skapade vi en egen design som ska röra sig från de konventionella ramarna av miljövänliga skönhetsprodukter. Utifrån en kvalitativ textanalys undersöker vi tre skönhetsprodukter från tre stora skönhetsvarumärken som säger sig vara miljövänliga med utgångspunkt i teorierna varumärkesbyggande, hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultatet av analysen gav oss en grund att bygga vår design på, hur texterna byggs upp på ett trovärdigt sätt, vilken information som är nödvändig på produkterna och vilka designval som ska undvikas. Den slutgiltiga designlösningen visas upp i en grafisk manual där information om färgval, typsnitt, logotyp och produktdesign finns. Sedan skapades en mock-up av produkten för att få en bild av hur produkten skulle se ut i verkligheten.

Kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning i fysiska butiker är ett relativt nytt och outforskat koncept som vuxit fram delvis på grund av den hårda konkurrensen från e - handeln. Konceptet kläduthyrning innebär att kunderna kan hyra utvalda klädesplagg under en bestämd tidsperiod. Kunden betalar en summa pengar som motsvarar den tiden plagget hyrs. Det nya konceptet faller inom ramen för begreppet kollaborativ konsumtion, och innebär att det nu är möjligt för individer att dela på modevaror. Konceptet kan både gynna företag, konsumenter och samhället ur såväl en ekonomisk som miljömässig aspekt då användningsgraden för varje plagg ökar. Dessutom kan konsumenterna maximera sin nytta för pengarna. En generation som fått lite uppmärksamhet i samband med kollaborativ konsumtion är generation X. Denna generation besitter karaktärsdrag som särskiljer sig från andra generationer och är bland annat en av de mest högutbildade generationen i historien. De kännetecknas av karaktärsdrag såsom självförtroende, individualism och skepsis. Dessa karaktärsdrag gör generationen till en intressant grupp att studera i förhållande till kollaborativ konsumtion.   Syftet med vår studie är att identifiera vilka motiv, hinder och attityder modeintresserade individer i generation X har till deltagande i kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning. Vi vill även ge ett praktiskt bidrag till företag angående huruvida generation X kan vara en potentiell målgrupp för det nya konceptet. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes åtta intervjuer med individer som tillhör generation X, har ett modeintresse och som handlar moderelaterade varor minst var tredje månad. För att uppfylla studiens syfte har även teorierna Theory of reasoned action och Theory of planned behavior använts. Dessutom har även tidigare forskning kring hinder och motiv till deltagande i kollaborativ konsumtion använts. Genom detta har vi kunnat besvara studiens problemformulering:   Vad är det som gör att generation X väljer att delta eller inte delta i kollaborativ konsumtion? Resultatet av studien visar att generationens främsta motiv för att delta i konceptet kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning är att maximera nytta för pengarna samt negativa känslor kring outnyttjade resurser. Det som visade sig kunna hindra generationens deltagande var materiellt ägande, hygien, bekvämlighet samt att det är ett okänt koncept. Företag som vill få generation X att delta i kläduthyrning behöver tänka på att tydliggöra riktlinjerna för konceptet samt kommunicera ut detta på ett sätt som generationen förstår. Dessutom behöver företagen utforma konceptet på ett sätt som gör det enkelt och bekvämt för generationen att delta.

Titel: Hur kan content marketing bidra till hållbar konsumtion?   Nivå: C-uppsats, examensarbete i ämnet företagsekonomi   Författare: Marcus Lindgren och Rasmus Ramström   Handledare: Akmal Hyder och Zahra Ahmadi   Datum: 2020 - Juni   Syfte: Syftet är att utifrån konsumentens perspektiv undersöka vilken utformning av content marketing som leder till hållbar konsumtion.    Metod: Metoden som används i detta arbete är en kvantitativ studie genomförd med en webbaserad enkätundersökning som spreds via sociala medier. Samt genomfördes en kvalitativ förstudie via telefonintervju. Resultatet analyserades i det statistiska programmet SPSS för att därefter analyseras i en deskriptiv analys, korrelationsanalys och en korstabellsanalys.    Resultat och slutsats: Resultatet visar att konsumenter har en positiv attityd till vegetarisk kost och att information om hälsofördelar med denna typ av kost behöver framkomma mer. Utöver detta finns det en vilja hos konsumenterna att få mer information i butiken och på butikens hemsida.   Examensarbete bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse över vilken information konsumenter efterfrågar kring vegetariska produkter. Studien bidrar även till ökad förståelse över hur content marketing uppfattas när det riktas mot hållbar konsumtion.    Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan genomföra studien med ett större antal respondenter, undersökningen kan även genomföras med fler informationsgrenar och kombinationer av olika informationsgrenar. Det skulle även vara intressant att genomföra en studie utifrån producenternas perspektiv av content marketing och marknadsföring av hållbara produkter.   Nyckelord: Content marketing, hållbar konsumtion, vegetariskt

Uppsatsens syfte är att undersöka varför människor i Sverige praktiserar tantra, hur dessa personer förhåller sig till tantra som livsfilosofi och världsåskådning samt till sitt eget praktiserande utav det. Genom att analytiskt ställa frågan Varför sysslar folk i Sverige med tantra? till två olika podcaster, Instagramkonton och en självbiografi som berör just tantrautövande i Sverige så har en längtan efter esoterisk (ny)andlighet och tantra som självförverkligande identitetsmarkör identifierats i den diskurs som dominerar materialet. I uppsatsen urskiljs ett antal diskurser som beskriver hur personerna i det empiriska materialet resonerar kring sitt tantrautövande och hur de hittade till tantran från första början. Vidare identifieras avsaknaden av en given vardagsandlighet i det moderna, sekulariserade samhället samt värdet av att en sådan andlig praktik kan integreras i ens sexualitet, sexuella praktiker samt andra kroppsliga behov och lustar vilket, för västerlänningar, är utmärkande för tantra. Detta diskuteras i termer av banal exotifiering och som självförverkligande praktik i relation till bell hooks teori om konsumtion av andraskap, något som för flera av dem som uttalar sig i det undersökta materialet möjliggjort en karriär inom tantra eller med tantra som karriärmässigt verktyg.

Bakgrund Av maten vi äter importeras 45 % från andra länder. Matproduktionen står idag fören betydande andel av klimatpåverkan, och en stor del av de livsmedel som konsumeras iSverige har orsakat sin klimatpåverkan utanför landets gränser. För att nå de Förentanationernas (FN) klimatmål för en hållbar utveckling utan att kommande generationermissgynnas krävs förändringar vad gäller livsmedelssystemen. Svenska livsmedel har jämförtmed importerade en lägre miljöpåverkan. Att i högre grad välja svenska livsmedel bidrar tillatt den inhemska livsmedelsproduktionen stärks och kan utvecklas.Syfte Syftet med studien var att undersöka om matens ursprung är av betydelse vid yngrevuxnas val av livsmedel. Metod En webbaserad enkät om ursprungets betydelse vid valet av livsmedel publicerades påFacebook. Inklusionskriterierna var att deltagaren skulle vara mellan 18-30 år och bosatt iSverige. Insamlad data analyserades och statistiska jämförelser gjordes mellan val avlivsmedel, kön, utbildningsnivå och inkomstnivå. Skillnadstest för icke-parametrisk datagenomfördes. Data är även visad med deskriptiv statistik. Resultat I studien deltog 110 respondenter. Majoriteten av respondenterna ansåg att det varväldigt viktigt att animalier kommer från Sverige medan det var mindre viktigt vid köp avfrukt och grönsaker. Pris och ursprungsland (från Sverige) var de två främsta faktorerna sompåverkade deltagarnas livsmedelsval. Det fanns vissa signifikanta skillnader mellan val avlivsmedel och inkomstnivå. Slutsats Ursprungslandet är av betydelse vid livsmedelsval och intresset för svenskalivsmedel finns samtidigt som pris och socioekonomiska faktorer inverkar. Resultat frånstudien stödjer vikten av att öka kunskapen om fördelarna att välja lokala och svenskalivsmedel och är av betydelse för bland annat livsmedelsproducenter, kostvetare och politikersom behöver finna lösningar för att uppnå FN:s uppsatta klimatmål.

Syftet med studien är att ur et designperspektiv undersöka skillnader och likheter av material och märkningar på leksaker som säljs i Sverige utifrån aspekter som hållbarhet och miljö. Den första frågeställningen: ” Hur kommuniceras märkningar visuellt på ett urval förpackningar för plast och träleksaker?”. Samt den andra frågeställningen: ” Hur ser materialvalet ut på ett urval förpackningar?”, undersöktes genom en visuell research på ett urval leksaksförpackningar från tre olika leksaksbutiker i Birsta citys handelsområde. För att besvara den tredje och sista frågeställningen: ”Hur förhåller sig ett urval människor till hållbar konsumtion av leksaker?” utfördes interjuver med ett urval respondenter. Resultatet av den visuella researchen visade att märkningarna på leksaksförpackningarna som undersöktes i stort sett ser likadan ut. De visade även att förändringar kan vara nödvändiga för att märkningens betydelse och budskap tydligare ska nå fram. Av intervjuerna framkom de att respondenterna såg hållbar konsumtion som något positivt. Respondenterna var alla överens om att alla har ett ansvar att konsumera mer hållbart. Delar av respondenterna ansåg att bristen på tydlig information och märkningar försvårar deras möjligheter att konsumera leksaker på ett mer hållbart sätt. Studien utgår ifrån två av de 17 olika globala hållbarhetsmålen, mål 12-hållbar konsumtion och mål 13-bekämpa klimatförändringarna.

Det finns ett stort problem bakom den linjära ekonomin vi utövar idag, vilket är att avfallen bara fortsätter att växa samtidigt som vi fortsätter att förbruka på jordens naturresurser. Om vi skall uppnå mål 12 i Agenda 2030 och säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030 så krävs det åtgärder och engagemang. En bra startpunkt mot detta mål är att göra ett skifte till en cirkulär ekonomi, genom att bland annat börja konsumera secondhand istället för nyproducerad inredning. Secondhandbutiker har populariserats allt mer under de senaste året, vilket beror på människans behov att följa trender. Samtidigt så är det endast ett urval människor som besöker dessa butiker. Syftet bakom denna uppsats var att undersöka hur cirkulär ekonomi kan bidra till en hållbar konsumtion genom återbruk av inredningsdekor. Frågeställningarna hur förhåller sig ett urval secondhandbutiker i Sundsvall med omnejd till återbruk av inredningsdekor och hur förhåller sig ett urval människor till att dekorera sina hem med inredning från secondhand formulerades för att besvara detta. En visuell research i form av en omvärldsbevakning av vad som fanns i secondhandbutikerna, kvalitativa samtalsintervjuer med personal i secondhandbutikerna och en kvantitativ enkätundersökning med ett urval människor utfördes för att besvara dessa frågeställningar.   Det visade sig att främst unga människor är tillmötesgående för öka återanvändningen av inredningsdekor, samt att secondhandbutiker inte anstränger sig tillräckligt mycket för att utöka försäljningen av återbruk. Både konsumenter och secondhandbutikerna följer fortfarande till viss del en linjär ekonomi, men trots att de förekommer tillfällen då människor och secondhandbutiker slänger produkter, så har majoriteten en positiv inställning till att förändra sina konsumtionsmönster och besöker secondhand frekvent i dagens läge. Sammanfattningsvis så visar undersökningen att det finns en stor potential för att försäljning av inredningsdekor skall öka i secondhandbutiker. Detta i och med att undersökningen visar att de flesta konsumenter idag är påtagliga för att återbruka inredningsdekor, vilket vidare leder till en mer ansvarsfull konsumtion och produktion och mängden avfall skulle minska markant.