Denna studie skrevs i uppdrag från stiftelsen Håll Sverige rent. Syftet med studien var att undersöka intresset för och inställningen till miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster, vilka motiv som finns för att välja eller inte välja dessa miljövänliga alternativ samt om det finns någon skillnad till detta beroende av kön, ålder och båttyp. För att få en bild över hur marknaden ser ut idag samt hur förutsättningarna ser ut för framtiden genomfördes undersökningar genom intervju och enkät hos tre aktörer inom båtbranschen. Dessa aktörer är fritidsbåtägare, marinor samt återförsäljare för båtvårdsprodukter. De frågeställningar som formulerades för studien var; Hur ser intresset ut för miljövänliga båtvårdsprodukter respektive tjänster hos de olika aktörerna?, vilka skäl finns för att välja eller inte välja miljövänliga båtvårdsprodukter och tjänster?, hur uppfattas fritidsbåtägarna av marinorna och återförsäljarna inom frågan? samt varierar intresset och skälen hos fritidsbåtägare för miljövänligt alternativ beroende av ålder, kön eller båttyp? De frågor som ställdes till aktörerna var bland annat vilka skäl som finns för och emot att välja miljövänliga alternativ. Dessutom lades ett perspektiv på att undersöka hur fritidsbåtägare resonerade kring detta beroende på kön, ålder och båttyp. Då marinorna och återförsäljarna inte valdes efter ålder och kön gjordes ingen motsvarande analys på hur de resonerade, dock hade marinorna intressanta åsikter om hur de trodde att detta varierade mellan fritidsbåtägarna. Studien visar på att det i majoritet finns ett miljötänk inom branschen men att det samtidigt finns viss skepsis, traditioner samt andra aspekter som talar emot att välja miljövänliga alternativ. Dock är de miljöanpassade produkterna mer efterfrågade än miljöanpassad service i fallet för studien, kanske kan detta bero på att ansvaret i och med service läggs på den som står för utförandet medan valet av produkt snarare ligger på konsumenten. Att kvinnor och segelbåtsägare är och uppfattas som mer miljövänliga än män var en av slutsatserna som studien visade på. Åldern verkar ha betydelse för att välja miljövänliga alternativ, men i fråga om att tänka på miljön fanns ingen skillnad för åldersgrupperna, inte heller utifrån båttyp eller kön. Samtidigt som fritidsbåtägare inte såg hinder för att välja miljövänliga alternativ var svarsfrekvensen relativt hög på skälen; att dessa produkter är sämre samt att det är svårt att få tag på miljövänliga alternativ. De viktigaste aspekterna för att fritidsbåtägare skulle välja miljövänliga alternativ var just att de är bättre för miljön. Denna uppfattning fanns även om kunderna enligt återförsäljarna. Marinorna hade däremot uppfattningen om att kunderna framförallt var priskänsliga, vilket fritidsbåtägarna inte heller var i fallet för service då kvalitet och tillgänglighet var mer efterfrågat. Att fritidsbåtägare har miljöomtanke och miljön som argument för att välja miljövänliga alternativ skulle kunna bero på att deras intresse för båtlivet bottnar i intresset för naturen.

Det råder just nu en lågkonjunktur i Sverige och denna lågkonjunktur slår hårt mot många företag. Däremot kommer underklädesbranschen enbart att backa 0,8 % i år enligt Dagens Industri. Kvinnorna är den största kundgruppen sett till underkläder och de spenderar i genomsnitt 520 kronor per år på underkläder. Oavsett om konjunkturen sviktar påstår många forskare att det är viktigt att företagen positionerar sig för att kunderna ska välja deras varumärke istället för konkurrenternas. Det gäller alltså för företagen att ta reda på vilka faktorer som påverkar kunderna i deras köpbeslutsprocess för att de ska kunna fokusera på rätt efterfrågan. Detta för att företaget ska kunna förbättra sin försäljning och stärka konkurrenskraften. Det finns många tidigare studier gjorda om kundens köpbeslutsprocess gällande kläder och vilka omkringliggande faktorer som påverkar. Efter en genomgång av befintlig litteratur inom ämnet har vi inte lyckats finna någon forskning som lägger tyngdpunkten på underkläder. Eftersom underkläder skiljer sig från övriga plagg både funktionellt och emotionellt har vi valt att studera detta närmare. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur butiksmiljön har betydelse för den kvinnliga konsumentens köpbeslutsprocess av underkläder. Vi kommer även att studera hur yttre och inre faktorer kan påverka köpbeslutsprocessen. Vi har använt oss av en abduktiv ansats för att angripa studien eftersom vårt arbete i många avseenden handlar om att tolka och reflektera faktorer som vi tror påverkar kvinnan i köpbeslutsprocessen. Vår undersökning utformade vi efter en kvalitativ metod eftersom vi ansåg att det skulle skänka mer djup till våra iakttagelser. Vi valde att intervjua sex stycken respondenter i samband med en köpsituation av underkläder. I våra slutsatser framgår det att butiksmiljön påverkar kunden starkt innan ett köp blir genomfört. Vi fann även att andra yttre och inre faktorer påverkar men inte i samma utsträckning som inflytandet butiken har. Exempelvis studerade vi interna faktorer som kundens tidigare erfarenheter samt dennes värderingar och attityder. De yttre faktorerna vi undersökte var bland annat reklamens inverkan samt betydelsen av andra personers åsikter. Vår slutsats kan sammanfattas i att vid köp av underkläder är det i huvudsak butiken och dess omgivning som avgör om det skall bli något köp.  Vi fann dock även att demografiska faktorer som ålder och inkomst påverkade kundens preferenser i val av en produkts egenskaper.

Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt. Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic. På företagets hemsida kan besökare knappa in ett nummer som står på Dole Organics frukter för att få tillgång till bland annat text och bilder på plantagen där frukten odlades. Vi anser att det som Dole Organic förmedlar, det vill säga information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö, är helt rätt i tiden eftersom information om företags ansvarstagande aktiviteter är bristfällig och problematisk att kommunicera. Vi ställer därför frågan: Vad har konsumenter för attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö? Då information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö är ett helt nytt koncept som det, enligt vår vetskap, inte har bedrivits någon forskning kring tidigare väljer vi att utföra en explorativ studie. Vi väljer vidare att genomföra en kvalitativ fokusgruppsstudie för att få förståelse för så många aspekter av ämnet som möjligt samt då vi anser att konsumenterna behöver befinna sig i en stimulerande och kreativ miljö för att bli motiverade att tänka fritt och fundera fram olika alternativ till en av våra frågeställningar. Konsumenterna i fokusgrupperna efterfrågar följande information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö: information om samtliga led i en produkts produktionsprocess inklusive information om antibiotika, arbetsförhållanden, besprutning, distribution, djurens föda, djurhållning, energikällor, exakt adress, genmodifiering, manuell/automatisk produktion, miljöutsläpp, paketering, rensning, resväg, slakt, smaksättning, transportmedel, vilka som arbetar med produkten och återvinning. Konsumenterna föreslår bland annat att information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö ska kommuniceras på en hemsida där man kan klicka på samtliga delar av en produkts produktionsprocess. Den specifika information som bör finnas på hemsidan är bilder och text om de miljöer som produkten passerar, bilder på hur arbetarna arbetar, bilder på hur djur som medverkar i produktionen har det, film via en webbkamera på produktionen och djur i transporter, karta över hur produkten transporteras, möjlighet att zooma in fabriken via Google Earth, samt intervjuer med arbetarna. Vi kommer bland annat fram till att de konsumenter i vår studie som konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller information om de etiska frågor som de själva värdesätter och som tillfredsställer deras inre känsla av nyttighet, struktur, värdering, struktur och/eller personförsvar och att de konsumenter som inte konsumerar etiskt framförallt har positiva attityder till information om en specifik produkts exakta ursprungsmiljö som innehåller trovärdig information och som kommuniceras på ett trovärdigt sätt och som tillfredsställer deras inre känsla av struktur.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle. Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson. Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera. Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa. Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna. Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier. Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ. Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.

In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others. Morever I discuss if the older people feel at that the city is a place for them, or if they consider it as being a place for younger people. / I denna uppsats analyserar jag hur musikkritiker skriver recensioner om jazzmusik. Med hjälp av kritisk diskursanalys och Pierre Bourdieus begrepp om kapital, fält och habitus analyseras att antal jazzrecensioner. Med hjälp av denna analys försöker jag se hur recensenterna uttrycker sin kunskap kring jazz, och om de med hjälp av denna kunskap anser sig ha tolkningsföreträde att definiera vad som anses vara god musiksmak. Jag tittar även på vilka delar av musiken som lyfts fram i recensionerna och hur de olika delarna beskrivs.

Uppsatsen syftar att genom svenska Elle, amerikanska Vouge och mexikanska Marie Claire ge en ökad förståelse och kunskap om texternas dolda grundvärderingar och grepp och hur dessa kan påverka läsarens identitet.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation. I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta. I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ”social identity theory” (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera. Den sociala identiteten upplevs återspegla den egna identiteten i sociala interaktioner. Intervjuer med sju kvinnor gjordes och resultatet analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatet beskriver att kvinnors eget och andras sätt att konsumera kan kategoriseras, identifieras och jämföras under påverkan av upplevelser kring stil, ekonomi och värderingar. Även humör och känslor upplevs påverka konsumtionssättet. Resultatet diskuteras kring betydelsen av intresse och vikten av att förmedla en positiv självpresentation och hur det kan påverka hur och vad man handlar.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, barns konsumtionsmöjligheter påverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fånga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstå hur detta skulle kunna hanteras. För att svara på syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del påverkar den sociala delaktigheten. på både gott och ont. Personalen har för det mesta hittat egna lösningar för att hantera fenomenet då styrdokumenten är otydliga med hur man bör gå tillväga för att skapa en jämlik miljö i skolan utifrån barnens olika konsumtionsmöjligheter. / The aim of the study was to examine how the childrens consumption- possibillities affects social participation among children in preschool/school/leisure. We wanted to catch the staff's perceptions of the phenomenon in order to understand how this could be handled. To answer the aim, a qualitative study have been made. The study has been carried out using semi-structured interviews of personnel involved in the various organizations. The result shows that children's consumption- possibillities to some extent affect social participation, both good and bad. The staff have mostly found their own solutions to address the phenomenon, because the policy documents are unclear of how tp proceed in order to create an equitable enviroment in schools by children of different consumption opportunities.