Denna studie undersöker kopplingen mellan konsumenters, närmare bestämt Uppsalastudenters, intentioner och beteenden när det kommer till klimatvänlig konsumtion av livsmedel. Klimatvänlig konsumtion av livsmedel avgränsades i denna studie till att innefatta faktorerna att handla efter säsong, produktens härkomst, mängd animaliska och vegetabiliska produkter, klimatmärkningar samt val av förpackningar. I studien registrerade nio deltagare sina matinköp under en veckas tid, vilket följdes upp med enskilda intervjuer för att få en ökad förståelse för hur deltagarna resonerade kring sina inköp. Resultatet analyserades med hjälp av teorin Theory of Reasoned Action som är ett verktyg för att försöka förklara de drivkrafter som ligger till grund för en individs beteenden. Under intervjuerna framkom att de aspekter som flest förknippar med att handla klimatvänligt är att äta mer vegetariskt och att handla mer ekologiskt producerade produkter. Detta har många av deltagarna även en positiv intention till. Resultatet visar att intentionens kvalitet är något som till stor del avgör vad utfallet kommer bli. Vissa av deltagarna tar klimataspekterna på väldigt stort allvar och är något som påverkar deras inköp väldigt mycket. I andra fall verkar istället intentioner om att handla mer klimatvänligt inte vara tillräckligt starkt grundade för att påverka inköpen i någon större utsträckning.

Den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Studien belyser projektledares strategier i beteendeförändrande projekt med inriktning på miljömässigt hållbar konsumtion. Det handlar inte bara om att påverka vad vi konsumerar, utan även om att säkerställa hållbara konsumtionsnivåer och förändra beteenden. I genomförda semistrukturerade intervjuer berättar projektledare om vikten av flexibilitet och nytänkande för att hitta innovativa lösningar som kan få människor att förändra konsumtionsmönster, resvanor och attityder. I projekt med hög teknisk komplexitet förespråkas kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att utröna vilka insatser som är bäst lämpade för att nå projektmålen. Effekterna och målen av beteendeförändrande projekt är ibland svåra att mäta och den förespråkade flexibiliteten riskerar att inskränkas om tidsram och budget är för snäv. Beteendeförändrande projekt bör vara lustfyllda och inkludera målgruppens viljor och åsikter för att förmedla känsla av självbestämmande. Att fortsätta att påminna om ett önskat beteende och designa situationer som gör det lätt för omgivningen att agerar ökar chansen att hållbara beteenden fortgår. Att visa upp goda exempel på beteenden som gynnar miljö bidrar till att beteendena så sakteliga blir norm och sprids i samhället. Det mest effektiva är dock att reglera konsumtionsmönster och resvanor med strängare lagar.

Denna uppsats analyserar blick och agens i Kate Zambrenos roman Green Girl. Detta görs främst genom Foucaults begrepp panopticism och Baudrillards teorier om konsumtionssamhället. Uppsatsens syfte är att studera Zambrenos framställning av huvudkaraktären Ruth i relation till Foucaults och Baudrillards teorier. Detta för att via Zambrenos bok göra en feministisk analys av hur konsumism och normativ femininitet fungerar som disciplinerande krafter som villkorar kvinnors och flickors agens. Den huvudsakliga frågeställningen lyder: Hur går Ruths tillvaro att jämföra med den isolerade fångens i Foucaults och Benthams Panoptikon? En underfråga är: Hur disciplineras Ruth av konsumtionssamhället? Analysmetoden som tillämpas är en närläsning av Zambrenos roman, med påföljande jämförelser med den valda teorin. Genom denna analys framgår att det går att göra en jämförelse mellan fången i panoptikon och karaktären Ruth, i det att den senare internaliserar omvärldens blickar och sedermera disciplinerar sig och sin kropp för att behaga den tänkta betraktaren. Uppsatsen visar också att denna disciplinering är kopplad till konsumtionssamhället och idealiserade bilder av kvinnor och flickor, så som det framställs i romanen. Slutligen påvisas att detta illustreras genom den i texten mycket närvarande författarrösten i Green Girl, som till sin karaktär är voyeuristisk och kommenterande. I detta tar författarrösten också med sig läsaren.

Bakgrund: Konsumtion av sura livsmedel är en av de största riskfaktorerna för uppkomst av dentala erosioner. Tidigare studier har visat att dentala erosioner ökar hos idrottare samt att den åldersgrupp som konsumerar mest erosiv dryck är ungdomar. Syfte: Studera konsumtionen av energi- och sportdryck hos ishockeyspelare i juniorlag samt deras kunskap och attityd kring dentala erosioner. Metod: Juniorspelare i 2 ishockeyklubbar ombads medverka i en enkätstudie. Resultat: Av respondenterna brukade 70,7 % dricka energi- och sportdryck och 77,5 % konsumerade detta vid idrott. Ur elitlaget var det statistiskt signifikant fler som konsumerade detta vid idrottande. Av respondenterna uppgav 95,1 % att de konsumerade upp till två burkar/flaskor energi- och sportdryck dagligen. Slutsats: En stor del av juniorishockeyspelare konsumerar energi- och sportdryck vid idrottande. Majoriteten av deltagarna kände inte till om kopplingen mellan dentala erosioner och frekvent konsumtion. Avseende attityder var smärta och ändrad färg på tänderna de viktigaste faktorerna till förändrad dryckeskonsumtion. Statistisk signifikanta skillnader fanns mellan klubbarna avseende i vilken situation drycken intogs och attityd för att förändra konsumtionen. Vidare forskning inom området behövs för att kartlägga prevalens och riskfaktorer för dentala erosioner hos juniorishockeyspelare, såväl som andra idrottare, samt studier av större grupper för att öka reliabiliteten.

A lot of women buy handbags from Chanel, even though they cost thousands of Euros, and this study aim to examine why. Are the bags to be considered investments, utility items, or status symbols? The research is primarily performed through qualitative interviews of seven women, both owners of Chanel bags and non-owners. The material has been processed and analysed with a discourse perspective focusing on communication of identity through clothing and accessories and regulation of power within and between groups. The study shows that the image of a person who owns a Chanel bag changes in a context where the observer is aware of the symbolic value of the bag. In a context where the observer does not recognise the Chanel bag, this change does not occur. Owning a Chanel bag gives in some groups, where expensive bags are norm, higher status within the group. Outside the group, the bag may cause discomfort and negative comments. For those who buy a Chanel bag, neither is the investment nor the need to communicate financial status a priority. Thewomen buy it primarily to reward themselves for hard work and successful thriftiness. It gives an increased sense of self-esteem and a sense of joy to own an aesthetically pleasing item of high quality and historic value. However, within the group of women interviewed, there is a prevailing view that there are women who, after all, buy them as a status symbol, but no one considers themselves to belong to that group. / Denna kandidatuppsats syfte är att ta reda på varför vissa kvinnor köper handväskor från Chanel, trots attde kostar tiotusentals kronor. Den undersöker om väskorna kan betraktas som investering, bruksföremål,eller statussymbol. Forskningen bedrivs i första hand genom kvalitativa intervjuer av sju kvinnor, både ägaretill Chanel-väskor och icke-ägare. Intervjumaterialet transkriberas, bearbetas och analyseras ur ettdiskursperspektiv med fokus på grupptillhörighet, kommunikation av identitet genom klädsel ochaccessoarer, samt maktförhållanden inom och mellan grupper. Studien visar att bilden av en person som äger en Chanel-väska förändras i en kontext där omgivningen ärmedveten om väskans symboliska värde. I en kontext där man inte känner till Chanel-väskan sker inte dennaförändring. Att äga en Chanel-väska ger i vissa grupper, där dyra väskor är en norm, högre status inomgruppen. Utanför gruppen kan istället väskan leda till obehag och negativa kommentarer. För den somköper en Chanel-väska är varken investeringen eller behovet av att kommunicera ekonomisk status avmedveten prioritet. Kvinnorna köper den i första hand för att belöna sig själva för att de arbetat hårt ochlyckats spara ihop till den. Den ger en förhöjd självkänsla och en känsla av njutning av att äga ett estetiskttilltalande föremål av hög kvalitet och omtalad historia. Inom den grupp av kvinnor som intervjuas finnsdock en rådande uppfattning om att det existerar kvinnor som trots allt köper dem som en statussymbol,men ingen anser sig själv tillhöra dem.

Title: Trademarks and identities in consumption cultures-A survey about young people’s identity expression through trade marksI undersökningen behandlas frågeställningen: Hur och vilka varumärken använder ett urval ungdomar för att uttrycka identitet? Denna frågeställning behandlas eftersom det har funnits ett intresse för varumärken, konsumtion och identitet hos ungdomar.Under en workshop som genomfördes tre gånger, fick elever i en grundskola i Västerås en uppgift. I uppgiften skulle informanterna dokumentera och skriva ned sina varumärkeskonsumtioner under en hel dag. Därefter presenterades en ritad fiktiv person utifrån varumärkesdokumentationen de skapat. Intervjuer har skett vid ett av tillfällena med informanterna, för att få reda på mer information om den fiktiva personen och dennes varumärkeskonsumtion.Undersökningen resulterade även i en visuell gestaltning. Vid gestaltningen användes en spånskiva på 150x240 meter. På spånskivan sattes elevernas fotografier på varumärken och teckningar på de fiktiva personerna upp. Min intention var att rama in teckningarna och fotografierna. Därför målades spånskivan i ett vitt och gråtonigt fält. Fotografierna sattes på det vita fältet medan teckningarna sattes på det gråtoniga, för att rikta uppmärksamheten på det visuella materialet. Förhoppning var även att förstora fotografierna, vilket gjordes i skalan 15x15. Teckningarna var i originalstorlek det vill säga A4 ark.

No description available.

No description available.

Studiens syfte har varit att belysa hur en väletablerad livsmedelsproducent som Findus möter det omvärldstryck som konsumenter och andra aktörer idag ställer på en hållbar produktion. En central frågeställning har varit hur ett vinstdrivande företag i en marknadsekonomi på ett trovärdigt sätt kan göra hållbarhet till en strategisk fördel på sikt. Studien omfattar åtta intervjuer med medarbetare vid Findus kontor i Malmö samt en kundenkät där konsumentbeteenden kring hållbarhet och synen på Findus undersöks. Resultatet bygger på en teoretisk analys i relation till omvärldstryck, institutionella villkor och konsumentbeteende. Intervjustudien visar att omvärldstryck strategiskt påverkar produktutbud och kontinuerligt arbete med varumärket. Resultatet från den nätbaserade kundenkäten visar på fortsatt förtroende för Findus som varumärke, även om yngre generationer inte har samma relation. Däremot kopplar de svarande inte självklart varumärket Findus med hållbar produktion. För att modernisera sitt varumärke och möta samtliga generationer arbetar Findus idag för att vara en relevant samhällsaktör som bemöter konsumenters och omvärldens förväntningar på en hållbar produktion.

I denna studie skapas förståelse kring konsumtion, kläder och identitet. Studiens syfte är att granska vilka orsaker, värderingar och sinnebilder som ligger bakom konsumtion av kläder på den individuella nivån. Dessa teman utforskades via kvalitativa samtalsintervjuer som genomfördes med sex informanter. Då textilproduktion har en skadlig påverkan på miljön och människors liv i produktionsländer, är det också betydelsefullt och av intresse att forska ifall miljöfrågor har betydelse för individer, i samband med klädinköp. Den teori och tidigare forskning som presenteras i studien skapar förståelse om hållbar konsumtion av kläder, konsumentbeteende, kläder som kommunikation samt kläder som en del av identiteten. Genom att få en inblick i semiotik skapas förståelse för hur olika meningar är förknippade med produkter och hur dessa meningar kan bli en del av människors identitet. Studiens resultat visar att handlandet av kläder har en bred variation av orsaker: praktiska, emotionella och drömbaserade. Kläder och köpandet av dessa erbjuder ett effektivt och väl utnyttjat medel att uttrycka sin identitet och verkliggöra sina varierande värderingar med. Det blev synligt att informanter är mycket medvetna om de olika sociala problem och miljöproblem som tillhör textilproduktionen. De handlingar som individer gör, på grund av dessa värderingar, visar tecken på förståelse om hållbar konsumtion, vilket skapar förutsättningar för en hållbar framtid. Ekonomi skapar det största hindret ifall individer inte har möjlighet att enbart handla kläder hållbart, även om intresset för det finns. / This study seeks understanding about consumption, clothes and identity. The purpose is to discover the variety of reasons, values and images which cause consumption of clothes. With a qualitative semi-structured interview as a method, six individuals have been interviewed for this study. Because textile production causes burden and destruction for nature and people’s lives in production lands, it is also meaningful to search whether environmental issues have their influence for people’s acts when it comes to shopping and clothing choices. The theory and earlier research which is presented in the study creates understanding about sustainable consumption of clothes, consumer behavior and clothing as communication and as an identity-builder.  The overview on semiotics enables understanding on the ways in which meanings can be associated with products and through that even with individual’s identity. The results of the study show that purchasing clothes has a broad variation of reasons: practical, emotional and dream based. Clothes and shopping are effective and much used mediums for expressing ones identity and enable individuals to actualize a wide range of values. It becomes visible that interviewees are well aware of the social- and environmental problems which are related to textile production. The actions which interviewees are performing in their daily life, due to these values, show signs of understanding and interest for sustainable consumption, which creates conditions for a sustainable future. Economy can be seen as the biggest obstacle for the study’s interviewees if they did not have the possibility to consume clothes according to sustainable guidelines, even if they would have interest for it.