<p>Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet.</p><p>Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar.</p><p>Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed.</p><p>Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.</p>

Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet. Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar. Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed. Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.

<p>Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.</p> / <p>The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.</p>

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed. / The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.

No form of philosophy is without literary style. This is not always appreciated and opponents of style within philosophy often seem to be unaware of the role of style. Arguments that style is bad, good, or that diversity of styles is good needs to be investigated so that the underlying presuppositions and the meaning of different literary styles becomes clear. This thesis examines three arguments for and against style within philosophy and the relevance of literary style for the philosophical method. I investigate what arguments and fundamental assumptions about language that underlies the judgments that literary style in philosophy is either 1.) bad, 2.) good or, 3.) both bad and good (a diversity position). An analysis of three different positions to the question of the relevance of style will be performed. The analysis focuses on the basic understandings of what language is and does and reveals the underlying presuppositions of the attitudes towards style in philosophy. Only then can the different positions and attitudes towards style be defended and examined in an interesting and relevant way. The debate about philosophical style often misses a significant point because many are unaware of the philosophical presuppositions behind the arguments, and the argumentation risks to be flawed in relation to this. Firstly, a presentation of three different attitudes towards the relevance of style to the philosophical method is outlined. The approaches are represented by a reading of philosophers who either describe the relevance of literary style as 1.) bad, or not important for the method, 2.) important/necessary for the method, or 3.) that diversity is good for philosophy. Secondly, I examine how these three approaches are affected by the underlying philosophy of language with a focus on theories of metaphor. Depending on how one believes that language is related to reality and ourselves, one will assess style as a more, or less, relevant and contributing aspect of the philosophical work and method. The analysis shows that metaphors and other literary stylistic tools might sometimes be necessary and mediate something that cannot be expressed in another way: language can never capture the full potential of reality.

The European Union consists of 27 countries with different history and cultural context. As the police are a part of the public administration, it is natural that national differences affect the organizations and tasks of the European police forces. Meanwhile, the growing international criminality and the need for international peace-building operations calls for more cooperation. It is reasonable to believe that an enhanced understanding of the differences within the union is important to increase the ability to cooperate. The study aims to raise the knowledge about policing in post-communist countries in the European Union by studying the police in Lithuania and Hungary. The study is based on the conventional theory about the decentralized and service-oriented Anglo-Saxon and the centralized security-oriented Continental policing traditions and on the theory about the police being protective, repressive, or predatory. The study explains differences in policing considering fundamental contextual constructions within the countries. It is based on written sources, such as laws regarding police work, previous research, and statistics about the level of corruption. The main finding is that in both countries (slightly more in Lithuania) since independence there has been an ambition to become more decentralized and service-oriented (following the Anglo-Saxon tradition). Still, at the same time, there has been a tendency towards centralism (following the continental tradition). This is more visible in times of internal disturbances but also seems connected with a lack of resources.

Växthuseffekten är idag ett välkänt fenomen. För inte så länge sedan skrev 195 länder på klimatavtalet i Paris, ett avtal som slår fast att länderna tillsammans ska arbeta mot målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius. Redan före ingåendet av detta avtal fanns åtgärder som syftade till att minska den globala uppvärmningen. Införandet av utsläppsmarknaden är en sådan åtgärd. Denna marknad bygger på att man med hjälp av ekonomiska incitament påverkar företag att minska sina utsläpp. Om företag inte kan minska sina utsläpp står de inför stora kostnader. Hela idén med utsläppsmarknader hotas dock av det faktum att det inte finns någon vägledning kring hur företag ska redovisa utsläppsrätter i de finansiella rapporterna. Som ett resultat av avsaknaden av vägledning på området är det upp till företag själva att avgöra hur och om de ska redovisa utsläppsrätter. En ytterligare konsekvens av detta är det väldigt många företag som inte redovisar utsläppsrätter överhuvudtaget. Även bland de företag som valt att redovisa utsläppsrätter finns det en stor variation.I denna studie undersöks variationen ur ett annat perspektiv. Syftet med denna studie är att söka förklara varför företag tillämpar olika redovisningsmetoder gällande redovisning av utsläppsrätter utifrån ett anglosaxiskt och kontinentalt perspektiv. Den genomförda metoden i studien är en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som behandlade 32 anglosaxiska respektive 32 kontinentala börsnoterade företags årsredovisningar. Samtliga företag är deltagare på en utsläppsmarknad och följer IFRS.Studien visar att det finns skillnader mellan anglosaxiska och kontinentala företags redovisning av utsläppsrätter. Studien visar även att dessa kan förklaras utifrån de egenskaper som är typiska för respektive redovisningstradition. Anglosaxiska företag redovisar överlag mycket mindre om utsläppsrätter än vad kontinentala företag gör. Detta faktum kan troligen förklaras genom den starka position som revisionsprofessionen har i den anglosaxiska redovisningstraditionen. Bland de anglosaxiska företag som väl valt att upplysa visar studien att deras redovisningsval styrs av syftet med deras finansiella rapporter. Vidare visar studien att kontinentala företag använder varierande värderingsmetoder vilket kan kopplas till skattelagstiftningens påverkan på redovisningspraxis i dessa länder. En annan skillnad är att kontinentala företag i högre grad erkänner hela förpliktelsen i balansräkningen vilket har sin förklaring i att de anses redovisa mer försiktigt.Studien belyser hur företags redovisningsval påverkas av redovisningstraditionerna i ett land och bekräftar att de fortfarande existerar. Dessa slutsatser kan bidra med ett nytt perspektiv i det pågående arbetet att ta fram vägledning gällande redovisning av utsläppsrätter. Vi anser att vägledning är nödvändig för att utsläppsmarknaden ska leva upp till sitt syfte, vilket den inte gör idag. / Today, the effect of greenhouse gases is a well-known phenomenon. Not so long ago 195 countries signed the Paris agreement, a document which states that the countries will work together to achieve the goal of keeping the global warming below 2 degrees Celsius. Even before the entrance of this agreement measures were taken to reduce global warming. The introduction of an emission trading scheme is one such measure. The scheme tries to create economic incentives for companies to reduce their emissions of greenhouse gases. If no efforts are made in order to reduce their emissions, the companies will face extensive costs. However, the whole idea of an emission trading scheme is threatened by the fact that there is no guidance on how companies should report emission allowances in their financial reports. As a result of the lack of guidance companies will have to decide on their own if and how they should account for emission allowances. A further consequence of this is that many companies do not account for emission allowances at all. It is also a big variation among the companies that have chosen to account for emission allowances.In this study we investigate the variety through a different perspective. The purpose of this study is to explain why companies use different accounting methods when they account for emission allowances from an Anglo-Saxon and Continental view. The applied method of this study is a quantitative content analysis with qualitative elements on 32 Anglo-Saxon and 32 Continental companies´ annual reports. All of the companies are participants on an emission trading scheme and comply with IFRS.The study shows that there is a difference between Anglo-Saxon and Continental accounting for emission allowances. The study also shows that this difference can be explained by the characteristics that are typical for each accounting tradition. In general, Anglo-Saxon companies disclose less about their emission allowances than the Continental companies do. This fact can probably be explained by the audit profession’s strong position in the Anglo-Saxon accounting tradition. The study also shows that the Anglo-Saxon companies that have chosen to disclose are guided by the objective of their financial statements. Furthermore, the study shows that Continental companies use several different valuation methods, which can be explained by the strong connection between tax and accounting practice in the Continental countries. Another difference is that Continental companies more frequently gross the liability in the balance sheet, which is explained by the fact that Continental companies are considered more prudent. This study highlights how corporate accounting choices are influenced by the countries’ accounting traditions and confirm that these traditions still exist. These conclusions can provide a new perspective in the current effort to develop guidance regarding the accounting of emission allowances. We believe that guidance is necessary if the emission trading scheme shall fulfil its purpose, which it currently does not.

Bokföringsnämnden (BFN), som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed, startade år 2004 K-projektet som innefattar allmänna råd indelade i fyra kategorier av regelverk; K1, K2, K3 och K4. Regelverken syftar till att tillhandahålla företag ett enhetligt regelverk att följa. K3 är huvudregelverket, men mindre företag, vilka inte uppfyller gränsvärdena för att klassificeras som ett större företag, kan välja att tillämpa K2 för sin redovisning (BFN 2017d). K3 är utformat ur ett användarperspektiv, vilket innebär att det innehåller fler redovisningsalternativ för att ge användare ett relevant underlag inför finansiella beslut. K2, vars syfte är att förenkla upprättandet av redovisningen, är istället tänkt att ge en tillförlitlig bild av företagets ekonomi. Enkelheten i K2 kommer från att det är regelbaserat och därmed har klara direktiv att följa, vilket skiljer sig från K3 som är ett principbaserat regelverk och på så vis kräver en mer professionell bedömning hos upprättaren (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019). Med detta som utgångspunkt är syftet med studien att undersöka vilka orsaker som ligger bakom företags val mellan regelverken K2 och K3. För att uppnå detta syfte har vi med tillämpning av flerfallsstudier genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra mindre företag samt en revisor. Vi mottog även mailsvar på intervjufrågorna från ett företag och en revisor. Vi har haft en induktiv ansats och insamlat data för att generera resultat som kan bidra till teoretisk förståelse i ämnet. Studiens resultat visar att det finns redovisningsskillnader som i viss mån påverkar företags val mellan K2 och K3, men det har även framkommit att krav från moderbolag har ett inflytande i valet. Företag har överlag inte tillräckliga kunskaper för att själva avgöra vilket regelverk som passar dem bäst och därmed förlitar de sig i hög grad på revisorer. Utifrån studiens resultat har vi därför fått skifta vårt fokus till att istället diskutera hur den kontinentala och anglosaxiska traditionen har påverkat utformningen av K-regelverken. / The Swedish Standards Accounting Board, which is responsible for the development of generally accepted accounting principles, started the K-project in 2004, which includes general advice divided into four categories of regulatory framework; K1, K2, K3 and K4. The regulations aim to provide companies with a uniform set of rules to comply with. K3 is the main regulation, but smaller companies, which do not meet the limit values for being classified as a larger company, can choose to apply K2 for their accounting (BFN 2017d).K3 is designed from a user perspective, which means that it contains more accounting options to provide users with a relevant basis for financial decisions. K2, whose purpose is to simplify the preparation of the accounts, is, on the other hand, intended to provide a reliable picture of the company's finances. The simplicity of K2 comes from the fact that it is rule-based and thus have clear directives to follow, unlike K3 which is a principle-based regulatory framework and in some cases requires a more professional assessment by the author (Norberg 2014; SRF konsulterna 2019).With this as a starting point, the purpose of the study is to investigate the causes behind companies' choice between these regulations. With the help of multiple case studies, we have carried out qualitative semi-structured interviews with four small companies and one auditor, in order to achieve our goal. We also received mail responses to the interview questions from one company and one auditor. We have had an inductive approach and collected data to generate results that can contribute to theoretical understanding of the subject. The results of the study show that there are accounting differences that to a certain extent affect companies' choice between K2 and K3, but it has also appeared that claims from the parent company have an influence in the choice. Companies generally do not have sufficient knowledge to decide for themselves which regulation is best suited to them and thus rely heavily on the auditors. Based on the study's results, therefore, we have shifted our focus to instead touching on how the Continental and Anglo-Saxon tradition have influenced the design of the K-regulations. This study is written in Swedish.

Vi har sett ett behov av att lyfta fram tillvaratagandet av människors potential som en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Med bakgrund i en doxologisk kunskapssyn har vi intagit rollen som bricoleurer, där vi utifrån ett heuristiskt angreppssätt och ett pragmatiskt användande av teori-U, eklektiskt hanterat teorier från olika forskningsfält. Först har vi undersökt hur människors uppfattning om staden kanaliseras genom metaforer och hur det påverkar våra städer och våra liv. Därefter har vi med stöd av komplexitetsteori, kaosteori och systemteori undersökt staden som en helhetsmetafor. Tillsist, med hjälp av i huvudsak Ken Wilbers integralfilosofi och Gilles Deleuze eklektiska filosofi når vi vår syntes om det vi kallar Stadens interna och externa samutveckling som på sätt och vis sätter stadens metaforer i ett sammanhang. / We have seen a need to embrace human potential as a key factor for sustainable development. With a background in a doxological epistemology we have taken the role of the bricoleur, and based on a heuristic approach and a pragmatic use of Theory U we have dealt with different research fields in an eclectic fashion. First, we have investigated how people´s perceptions of the city are channeled through metaphors and how it affects our cities and our lives. Drawn on complexity theory, chaos theory and systems theory, we examined the city as a whole. Finally, using Ken Wiber´s Integral Philosophy and the philosophy of Gilles Deleuze we reach our synthesis called The City´s Internal and External Co-evolution, which puts metaphors of the city in a context.

Uncontainable Life: A Biophilosophy of Bioart investigates the ways in which thinking through the contemporary hybrid artistico-scientific practices of bioart is a biophilosophical practice, one that contributes to a more nuanced understanding of life than we encounter in mainstream academic discourse. When examined from a Deleuzian feminist perspective and in dialogue with contemporary bioscience, bioartistic projects reveal the inadequacy of asking about life’s essence. They expose the enmeshment between the living and non-living, organic and inorganic, and, ultimately, life and death. Instead of examining the defining criteria of life, bioartistic practices explore and enact life as processual, differential, and always already uncontainable, thus transcending preconceived material and conceptual boundaries. In this way, this doctoral thesis concentrates on the ontology of life as it emerges through the selected bioartworks: “semi-living” sculptures created by The Tissue Culture and Art Project and the performance May the Horse Live in Me (2011) by L’Art Orienté Objet. The hope is that such an ontology can enable future conceptualisations of an ethico-politics that avoids the anthropocentric logic dominant in the humanities and social sciences. / Otyglat liv: Biokonst och biofilosofi undersöker hur biofilosofisk praktik och biokonst, alltså tänkande genom samtida hybrida konstnärliga-vetenskapliga praktiker, kan bidra till en mer nyanserad förståelse av liv än vad vi vanligtvis möter i akademiska diskurser. Med utgångspunkt i ett feministiskt deleuzianskt perspektiv, och i dialog med samtida biovetenskap, pekar biokonstnärliga projekt på det otillräckliga i att ställa frågor om livets innehåll. Projekten tydliggör istället hur det levande och det icke-levande, det organiska och oorganiska, precis som liv och död, är sammanflätade. Istället för att sätta upp fasta kriterier för liv undersöker och framställer biokonstnärliga praktiker liv som en differentiell process, i sig omöjlig att fastställa och därmed något otyglat, som överskrider uppsatta gränser mellan det materiella och föreställda. Följaktligen fokuserar föreliggande avhandling på livets ontologi så som den framträder i ett urval av biokonstnärliga arbeten: ”semi-levande” skulpturer skapade av The Tissue Culture and Art Project, samt performance-konstverket May the Horse Live in Me (2011) av L’Art Orienté Objet. Förhoppningen är att en sådan ontologi kan möjliggöra framtida begreppsliggöranden av en etisk politik som undviker den antropocentriska logik som dominerar humaniora och samhällsvetenskap idag.