Having the right surroundings and physical conditions in a workplace is crucial for ones ability to accomplish a job efficiently and staying physically and mentally healthy at the same time. A often overlooked part of public workplaces is the air quality and overall function of the ventilationsystem, which can make a substantial difference for the well-being of staff. In this study, the ventilationsystem of Rodengymnasiet, a high school in Norrtälje municipality has been examined and evaluated since staff at the school have some complains regarding the air quality at their workplace. The study was conducted through preliminary reviews of blueprints for the building and discussion with the staff about specifics for their complaints, where most complaints were related to uncomfortable temperatures in offices. Then measurements of humidity, air temperature and CO₂-levels were taken in several offices and classrooms during regular workdays with normal attendance. This, in combination with visual inspection of the ventilationsystem and reviewing of the latest results of inspection gave the results that no obvious faults in the ventilation seem to exist, and thusly the complaints and feelings of uncomfortableness seem to not stem from flawed ventilation. A simplified estimation of the ventilationsystem energy usage was also made from the information available and inspected state of the components in the system. The most important conclusion made from these results is that Rodengymnasiet seem to have a very well functioning ventilationsystem, and the suggestions made in this study only serve to add a small degree of optimization to a already well constructed and well maintained system.

En byggnad mellan park och stad, placerad vid Hornsbruksgatan och Högalidsparken. Butiker, kontor och bostäder i en byggnad som förhåller sig både till en storskalig urban kontext och till parkens mer intima småskalighet.

Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 är ett arkitekturprojekt bestående av ett mindre antal sammanlänkade byggnationer i vilka bostäder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen består av en tydligt långsmal kropp som är placerad längs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och beständighet. Gestaltningsmässigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever.

Syftet med denna studie var att undersöka om acceptansen av det aktivitetsbaserade kontoret har förändrats under de senaste åren och vilka faktorer som skulle kunna förklara detta. Covid-19 pandemin fick många tjänstemän att behöva övergå till att arbeta på distans vilket har lett till nya insikter angående det flexibla arbetet. Nya lärdomar har givit upphov till nya preferenser och därmed har en diskussion om vilket kontorskoncept som är mest lämpligt för att bemöta den efterfrågade flexibiliteten blivit aktuell. Genom att utföra intervjuer och analysera en Employee Preference Report kunde både primär- och sekundärdata användas för att besvara forskningsfrågan. Utifrån den empiri som samlats in och analyserats kunde det konstateras att acceptansen mot det aktivitetsbaserade kontoret tycks ha ökat. Resultatet visar att detta kan bero på att konceptet tillåter den anställde att arbeta mindre platsbundet samtidigt som det erbjuder en gemensam arbetsplats vilken stödjer innovation och samarbete.

A city hall is a building for the inhabitants, a building where the administration of inhabitants is being held but also where the people are encouraged to take part in public space and give it their form. The city hall is a room for social interactions and architecture’s interaction with local democracy. Tensta was built in the late 1960s, an area characterized by quickly built concrete slabs and a city plan based on traffic separation. The defined level differences are interesting to the project, and the city hall became a way to break up the determined levels. The building connects Tensta's walk to a submerged, somewhat forgotten square, and becomes a link through Tensta. An extension of the public spaces, as a living room to the district. The city hall program is an interaction between open and closed, in its way to interact with people and conduct business. The public encounters enclosed departments and walls of privacy, which become characterizing to the architectural design. Closed rooms to open halls, and durable concrete construction to bare wood tones and agile glass panes. / Ett stadshus är en byggnad för folket, en byggnad där folkets administration tar plats och där folket uppmuntras att ta del i det publika rummet och ge det sin egen form. Stadshuset är ett rum för sociala interaktioner och arkitekturens interaktion med den lokala demokratin. Tensta byggdes under det sena 60-talet, ett område präglat av snabbt byggda betonglameller och en stadsplan baserad på trafikseparering. Nivåskillnaderna är intressanta varpå stadshuset blev ett sätt att bryta upp de bestämda nivåerna. Byggnaden kopplar Tenstas promenadstråk till ett nedsänkt, någorlunda bortglömt torg och blir en länk genom Tensta. En förlängning av Tenstas offentliga platser, likt ett vardagsrum till stadsdelen. Stadshusets program är ett samspel mellan öppet och slutet i sitt sätt att möta folk och föra verksamheter. Den publika prägeln möter slutna avdelningar och sekretessväggar vilket fick prägla den arkitektoniska gestaltningen. Slutna rum mot öppna hallar, och en beständig betongstomme möter nakna trätoner och nätta glaspartier.

Titel Moderna och framtidens kontorslösningarFörfattare Johan Ivarson, Erik Grönlund, Rikard GustafssonAvdelning Urbana studier ‐ Malmö HögskolaHandledare Jan HenrichsénSyftet med examensarbetet är att ge en bild över hur det moderna kontoret utformas och även hur trenderna mot framtiden kan komma att bli. Störst vikt med examensarbetet ligger på att kartlägga trenderna mot framtiden för att kunna utreda den optimala kontorslösningen. Till examensarbetet har följande frågeställningar använts:• Vad är ett modernt kontor och vilka är trenderna?• I vilken kontorslösning vill de anställda helst arbeta och vilka krav har de på kontoret?• Hur kan framtidens kontor komma att bli? Den första och tredje frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod som bestod av intervjuer med Johan Örneberg som är projektansvarig på NCC – Property Development, Alexander Simittchiev som är arkitekt på Metro Arkitekterna och Anders Östling som är VD på Struktur AB. Den andra frågeställningen undersöktes med kvantitativ forskningsmetod i form av en webbaserad enkät av de anställda som arbetar i Kaggen. Enkäten skickades ut till cirka 150 personer och 75 svar kom in.Det moderna kontoret är en öppen, ljus och luftig kontorslokal med gemensamhetsutrymmen ämnade för interaktion och samarbete. En trend går mot att förmedla företagets image med kontoret som redskap. Undersökningen har visat att de anställda önskar att få arbeta i en cellkontorslösning som skall kännas inspirerande. Deras egna rum skall vara ergonomiskt utformade med möjlighet till att påverka klimatet på arbetsplatsen. Det framtida kontoret skall bättre svara på brukarnas och företagets olika krav och kommer erbjuda tjänster som är anpassade efter individen. / This thesis aims to give a picture of how the modern office is designed today, as well as, the future trends within this field. Furthermore, the thesis’ main focus is to map out future trends to examine the optimal office solution.To achieve the purpose, interviews were carried out with; Johan Örneberg, project leader at NCC‐ Property Development, Alexander Simittchiev, architect at Metro Arkitekterns, and Anders Östling CEO at Struktur AB. Additionally, a survey was conducted using a Internet‐mediated questionnaire on employees in a modern office building. This questionnaire was sent out to 150 people and got 75 responses.The modern office is an open, light, and airy office space with common areas intended to encourage interaction and cooperation. A trend identified is the way of using the office as a tool to communicate a company’s image. The investigation also shows that employees prefer to work in private offices, as it is perceived inspiring. Moreover, the private offices should have an ergonomic design with a possibility to influence the temperature. The future office should answer to the demands from both the users and the company, and will offer services more adapted to the needs of the individual employees.

Vakansgraden på kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgår vakansgraden till 16 % på kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser på uppåt 25 %. Vårt syfte med denna uppsats är att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som äger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sänka vakansgraden. Det vi har kommit fram till är att företagen ser på kontorsvakanserna i city på olika sätt, beroende på sina individuella situationer och affärsidéer. Fastighetsföretagen som har stora vakanser på de kontor i city som de förvaltar är de som anser att situationen är allvarligast. De som har en lägre vakansbild tenderar att se vakanserna som en naturlig och ofrånkomlig del av marknaden. De företag som arbetar med projektutveckling av lokaler tenderar att se vakanserna som möjligheter, vilka kan exploateras. Vårt resultat visar även att det som orsakar vakanserna bland kontor i Malmö city är bland annat konkurrensen från nybyggda kontor i stadsdelen Västra Hamnen. Även om det finns vakanser i Västra Hamnen har dessa moderna kontor egenskaper som kontoren i city har svårt att konkurrera med, vilket gör att dessa ter sig omoderna i jämförelse. Det finns emellertid kontor i city som är så pass omoderna att de inte går att bygga om till moderna kontor och heller inte går att hyra ut i befintligt skick och dessa lokaler måste man, förr eller senare, göra något åt. Det alternativ som ligger närmast till hands i dessa situationer är att bygga om dem till bostäder, även om detta innebär stora investeringar. / The vacancy rate among office premises in Malmö has by tradition always been high, with levels at approximately 15 %. According to NewSec Nordic City Report spring 2006 the vacancy rate amounts to 16 % among office premises in Malmö city. The greatest vacancy rate is to be found in the older properties with vacancy rates at about 25 %. Our purpose with this essay is to analyze and examine which strategies the real estate companies, that own and manage office premises in Malmö city, have to lower the vacancy rate. What we have concluded is that the real estate companies view the vacancies in the city area in different ways, depending on their individual situations and business philosophies. Companies in the business of property management which have great vacancies among their office premises in the city area are the ones who find the situation to be the most serious, while the companies with a lower overall vacancy rate tend to see the vacancies as a natural and inevitable part of the real estate market. The companies who work with project development of office premises tend to see the vacancies as opportunities, which can be exploited.What causes the vacancies among office premises in the city area is among other things the competition from newly built offices in the Västra Hamnen (Western Harbour) area. These modern offices have features that the offices in the city area have a hard time competing with, which makes them seem old fashioned in comparison. There are however offices in the city area which are so outdated that they cannot be converted to modern offices and cannot be rented in their current shape and these premises have to be, sooner or later, dealt with. The alternative closest at hand in these situations is to convert them to residential properties, even if this means great investments.

Kontoren har ekat tomma sedan pandemins start och många har blivit tvungna att arbeta hemifrån. Arbetsgivarna står nu därför inför en stor utmaning i att få tillbaka sina anställda till kontoret utan tvångsmedel. Hemarbetet har gett smak för ökad kontroll och frihetsgrad över arbetsplatsen och har därför blivit en mer bekväm och trivsam plats att arbeta på jämfört med kontoret, men de sociala tillfällena med kollegor uteblir hemma i vardagsrummet. Vilken roll kommer kontoren ha i framtiden, blir kontoret det sociala vardagsrummet för de anställda? Enligt Christina Bodin Danielsson påverkar miljön på arbetsplatsen vår hälsa och välbefinnande. Beroende på hur vi utformar kontoren, kan vi påverka hur de anställda trivs, mår och presterar på arbetsplatsen (Arbetsplatsenifokus, 2020). Forskningsfrågorna som arbetet ska ge svar på är (1) På vilket sätt har de utvalda komponenterna betydelse för utformningen av ett kontor för att uppnå ett socialt hållbart och trivsamt kontor? och (2) Hur kan ett befintligt kontors rumsliga design utformas för att öka social hållbarhet och trivsel? Syftet med kandidatarbetet är att utifrån en utredning av arkitektoniska aspekter, belysa huvudkomponenter som är viktiga vid utformningen av kontor. Samt konceptuellt applicera dessa på ett befintligt kontor genom ett gestaltningsförslag. Under arbetets gång kommer vi ha ett nära samarbete med Hitachi Energy, som är stationerat i Landskrona. Genom enkäter, intervjuer och platsbesök får vi förståelse över hur kontoret ser ut idag och vilka önskemål de anställda har på utformningen. Arbetet har landat i ett gestaltningsförslag för hur deras kontor kan utformas för att skapa en mer socialt hållbar och inbjudande arbetsplats. Studien visar på att kontorets utformning har stor betydelse för hur de anställda mår, trivs och presterar på arbetsplatsen. Vi hoppas genom kandidatarbetet kunna bidra med kunskap för att göra kontorsmiljöer mer socialt hållbara. Resultatet av pandemins påverkan på kontoren är ännu obesvarat, men det förväntas landa i en kombination av hemarbete och att arbeta på kontoret. Stor vikt kommer därför behöva läggas på att kontoret blir den sociala knutpunkten för de anställda. Med fler platser för de sociala tillfällena och fokus på samhörighet mellan medarbetare, bidrar vi till högre kreativitet och engagemang. / The offices have been empty since the start of the pandemic and many have been forced to work from home. Employers therefore face a major challenge in getting their employees back to the office without coercive measures. The home office has increased employees’ control and degree of freedom on the layout of the workplace and has therefore been experienced as a more pleasant workplace than the office, but at the same time social interactions with colleagues are lacking in the home office. What role will the office play in the future? Will the office become the social livingroom for employees? According to Christina Bodin Danielsson, the workplace environment affects our health and well being. Depending on how the office is designed, we can influence how the employees feel and perform (Arbetsplatsenifokus, 2020). The research questions are (1) In what way a series of selected components are important for the design of an office in order to achieve a socially sustainable and pleasant office? and (2) How can spatial design of an existing office be developed to increase social sustainability and well-being? The purpose of the bachelor thesis is, on the basis of an investigation of architectural aspects, to highlight the main components that are important in office design and conceptually apply these to an existing office through a design proposal. During the work we have had a collaboration with the company Hitachi Energy, based in Landskrona. Through surveys, interviews and site visits, we gained an understanding of what the office looks like today and the employees’ wishes about the design. The work has landed in a design proposal of how the office can be designed to create a more socially sustainable and inviting workplace. The study shows that the design of the office is of great importance for how employees feel comfortable and perform in the workplace. Through the bachelor thesis, we hope to be able to contribute knowledge to make office environments more socially sustainable. The result of the pandemic’s impact on the office is still to be defined, but it is expected that it will lead to a combination of working from home and working in an office. Great emphasis will need to be put on the office becoming a social hub for the employees. With more places for social interaction and a focus on togetherness between employees, the office could also allow higher creativity and commitment.

Sedan drygt två år tillbaka har Covid-19 pandemin förändrat många aspekter av våra liv. Även om det inte är klart vilka förändringar som kommer fortsätta gälla efter pandemin, är det med stor säkerhet att nya rutiner kommer att uppstå. Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse kring anställdas och ledares erfarenheter inom kontorsarbete och ledarskap i samband med förändringar som har skett under krisen av Covid-19 pandemin samt få en inblick i hur utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer utvecklas. För att förstå respondenternas sätt att tänka gällande hur användningen av kontorslokaler kommer se ut efter pandemin, presenterades tre scenarion som låg till grund för respondenternas syn på den framtida användningen av kontorslokaler. Dessa scenarier är baserade på vetenskapliga teorier, såsom utbud och efterfrågan, social konstruktion av digitalteknologi, beteendeekonomi och beteendefinans samt social och symbolisk interaktion. Det var viktigt att få fram korrekt information, information från både ett ledar- och medarbetarperspektiv för att se hur dessa har arbetat ihop under krisen. Förändringar kring ledarskap var väsentligt och även hur kommunikationen i företagen har förändrats och dess påverkan och upplevelse. Eftersom mycket arbete har skett på distans och kontorslokaler inte har använts lika mycket undersöktes utbud och efterfrågan av kontorslokaler. För att få materialet till resultatet, genomfördes åtta intervjuer med respondenter i olika roller på åtta olika företag som har kontorslokaler som är lokaliserade i Göteborg, Stockholm och Malmö. Resultatet och teorin analyserades för att därefter få en diskussion och slutsats. Under samtliga intervjuer upprepades gemensamma faktorer bland respondenterna som därefter användes för en vidare analys under kapitel diskussion och slutsats. Den första aspekten är fler grupprum, där fler och mindre grupprum och mötesrum behövs implementeras för ett ökat fokuserat arbete. Den andra aspekten är ökade krav hos anställda på arbetsgivare, som menar att arbetsgivarna måste erbjuda sina anställda mer flexibla arbetspolicys angående distansarbete då många anställda värdesätter fritiden mer. Fler och bättre gemensamma utrymmen utgör den tredje aspekten som handlar om att bolagen bör lägga ett ökat fokus på att implementera en trevligare och mer välkomnande arbetsmiljö för att öka trivseln på kontoret. Den fjärde aspekten är utöka syftet med kontorsarbetet som handlar om att kontoret inte enbart skall vara en plats för att arbeta, men även för att öka den sociala interaktionen med varandra. Sist men inte minst, tålamod i centrum, som handlar om att det är viktigt att låta en tid gå efter pandemin för att se hur användningen av kontorslokaler förändras för att undvika icke-fördelaktiga affärsbeslut. Studien resulterade i en slutsats där utbud och efterfrågan av kontorslokaler kommer förändras, men inte lika markant som vad författarnas förväntade procentenheter presenterar. Andra förändringar på arbetsplatsen kommer även att vänta efter pandemin i form av ändringar på miljön som skall ske medarbetarna en mer trevligare och välkomnande miljö på kontoret. Fler kan tänka sig arbeta hemifrån och inte på kontoret eftersom det finns bra digitala förutsättningar. När det kommer till ledarskap och kommunikation har det generellt sett gått bra med att leda och arbeta på distans via digitala hjälpmedel samt att utvecklingsmöjligheter har funnits. Studiens respondenter, både ledare och anställda konstaterar att arbetet på distans gjort att anställda tagit mer ansvar och vidare har även möjligheterna för att utvecklas inom företaget funnits. Med ledarnas roll och ledarstil har distansarbetet enligt anställda gått bättre än förväntat. Kommunikationen via digitala hjälpmedel har ibland haft sina komplikationer men i det stora hela var respondenterna positivt överraskade av dess funktionalitet. Att arbeta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel kvarstår ännu idag efter Covid-19 pandemin då det har underlättat och en ökad tillit har uppkommit mellan ledare och medarbetare. Företagen har idag utvecklat en strukturerad och optimal arbetsplats där personal tycker att det är givande att arbeta på distans och hemifrån. / Ever since the pandemic due to Covid-19 occurred, many aspects of our lives have changed. Even though it is not clear what changes will continue to apply after the pandemic, it is with great certainty that we are expecting new routines and a new normal situation. The purpose of the study was to investigate and gain an understanding of employees’ and managers' experiences in office work and leadership in connection with changes that have taken place during the crisis of the Covid-19 pandemic and to gain an insight into what the demand for office space looks like. To understand the respondents’ way of thinking about what the use of office space will look like post the pandemic, three scenarios were created and presented that formed the basis for the respondents’ view of the future use of office space. These scenarios are based on the following scientific theories; supply and demand, social construction of digital technology, behavioral- economics and finance and lastly social and symbolic interaction. It was important to obtain correct information, information from both a managerial and employee perspective to see how these two have worked at a distance during the pandemic. Changes in leadership were significant and also how communication in companies has changed and its impact and experience. As a lot of work has been done remotely and office space has not been used as much, the supply and demand of office space was examined. To obtain the results of the material, eight interviews were conducted with respondents with different roles at eight different companies that have office premises located in Gothenburg, Stockholm and Malmö. The result and the theory were analyzed to then have a discussion and conclusion. During all the interviews, common aspects were repeated among the respondents, which are then used for further analysis under the discussion and conclusion chapters. The first aspect is more group rooms, where more and smaller group rooms and meeting rooms need to be implemented for an increased focused work in the office. The second aspect is increased demands from employers, who believe that employers must offer their employees more flexible work policies regarding working from home, as many employees tend to value their spare time more. More and better common areas is the third aspect, which is that companies should put more of their focus on implementing a nicer and more welcoming work environment to increase the employee’s well-being in the office. The fourth aspect is to expand the purpose of the office work, which is about the office not only being a place to work, but also to increase the social interaction with each other. Finally, patience in the center, which is about the importance of letting time go by after the pandemic to see how the use of office space changes to avoid unfavorable business decisions. The study resulted in a conclusion where supply and demand for office space will change, but not as much as what the authors’ expected themselves. Other changes in the workplace will also happen after the pandemic in the form of changes to the environment that will give the employees a more pleasant and welcoming environment in the office. More people can imagine themselves working from home and not in the office because of their good digital conditions. When it comes to leadership and communication, it has generally been good to lead and work remotely via digital aids. Both managers’ and employees in the study state that working from home has made the employees take more responsibility and furthermore, the opportunities for development within the company have also existed. According to the respondents, the leaders have done a better job than expected. The communication via digital aids has sometimes had its complications, but overall, the respondents were positively surprised by its functionality and its facilitation. Working remotely with the help of digital aids remains today after the Covid-19pandemic as it has been facilitated and an increased trust has arisen between managers and employees. Today, companies have developed a structured and optimal workplace where staff find it rewarding to work from home.