The project description is to draw an extension or annex to the existing Nationalmuseum building from 1866.The annex is designed to complement Nationalmusems activities and contain internal and public functions. Artentering the building must not be crossed by public visitors. Art and staff must be able to seamlessly move betweenthe extension and the main building. The new building includes a public study room for scholars working withthe collection of art on paper, workshops, conservation studios, art spaces and warehouses. Additionally, theannex is designed to host a large number of office spaces.With the renovation of Nationalmuseum they intend to open up the today built in south atrium. I have in myproject been inspired by the space and light of the atrium, which has inspired both room organization, spatialdimensions and entrance situations in the annex.The building’s facade is intended to have an almost classicist permanence and representative character.The strict and inviolable uniformity of the facade provides opportunities to retain a representative and autonomousfacade independent of the internal room functions. The facade/building will become an independent object, a“jewel” in the city equivalent to Nationalmuseum. The facade is constructed of precast concrete panels that arejoined together on site and spans vertically between the floors. The combination of different panel elements withdifferent colors, materials, components, and level of polish and their respective depth in the facade contributes toa well-articulated facade surface and near-abstract image with clear relievo effects. / Projektbeskrivningen består i att rita en tillbyggnad till den befintliga Nationalmuseibyggnaden från 1866 på södra Blasieholmen. Tillägget är tänkt att komplettera Nationalmusems versamheter och innehålla interna och publika funktioner. Konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare. Konst och personal måste friktionsfritt kunna röra sig mellan tillbyggnad och huvudbyggnad. Tillbyggnaden av Nationalmuseum omfattar en offentlig studiesal för forskare som arbetar med samlingarna för konst på papper samt verkstäder,konserveringsateljéer, teknikutrymmen och magasin. Dessutom innefattar tillbyggnaden ett stort antal kontorsplatser för personal knuten till muséets verksamheter. I och med renoveringen av Nationalmuseum ämnar man öppna upp den idag igenbyggda södra ljusgården. Jag har i mitt projekt hämtat inspirationfrån ljusgårdens rymd och ljusföring, vilket har färgat såväl rumsorganisation, som rumslig dimensionering och entrésituationer i tillbyggnaden. Tillbyggnadens fasad är tänkt att ha en nästintill klassicerande permanens och representativ karaktär. Byggnadens övergripande struktur avtecknar sig i arkitekturens och fasadens formspråk genom geometriska och regelbundna relationer i fasad. Fasadens strikta och oantastliga likformighet ger möjligheter att utåt sätt behålla en representativ och autonom fasad oberoende av de innanför liggande rummens funktioner. Fasaden/byggnaden blir då ett fristående objekt,ett “smycke” i staden i paritet med Nationalmuseum. Fasaden är uppbyggd av prefabricerade betongelement som sammanfogats på plats och spänner vertikalt mellan bjälklagen. Kombinationen av olika panelement med olika färgtoner, materialkomponenter och poleringsgrad och deras respektive djup i fasaden bidrar till en välartikulerad fasadyta och nästintill abstrakt bild med tydlig reliefverkan. I de nya utställningsrum som bildas vill jag framförallt öppna för ett tillgängliggörande av Nationalmuseums stora magasinerade konstskatt genom dels ett “digitalt magasin” därden magasinerade konsten kan upplevas medelst nya tekniker och genom utställnings rum för mer temporära och genreblandade utsällningar där ett axplock av magasainets konstföremål förevisas för att kommentera dagsaktuelle händelser eller belysa ett visst konstnärsskap eller hantverkstradition.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder “plats för liv“. Min idé är att inkorporera samt återföra naturen in i staden. Göra det möjligt att producera mat året runt på den yta som huskropparna tar i anspråk. Jag anser att städerna i framtiden bör  ha målet att vara så självförsörjande som möljligt gällande energi och matproduktion. Med  självförsörjande städer skylle energi och avgaser från transport reduceras och samtidigt skulle Sverige bli mindre beroende av matimport. Vivarium är ett projekt bestående av ett studenttorn och två kontorsbyggnader som skall vara passiva. Idéen är även att husen ska ha  växthus på de översta våningarna som ska producera mat samt ge ett härligt rum där man kan vistas året runt.

Syftet med studien var att undersöka om feedback och arbetsengagemang predicerade arbetstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka om det förekom en skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerar arbetstillfredsställelse. En kvantitativ metod användes där en enkät distribuerades ut via sociala medier. Enkäten baserades på tre redan validerade skalor, Feedback Orientation Scale (FOS), Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). En multipel regressionsanalys genomfördes där prediktorerna yrkestillhörighet, feedback och arbetsengagemang ställdes mot arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att arbetsengagemang signifikant predicerade arbetstillfredsställelse men att feedback inte gjorde det. Resultatet visade ingen signifikant skillnad i hur kontors- respektive industrianställda predicerade arbetstillfredsställelse. Slutsatsen var att organisationer behöver se över hur de arbetar med att engagera sina medarbetare. Hittar de rätt strategier kan det leda till en ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. / The purpose of the present study was to investigate whether feedback and work engagement predicted job satisfaction. The purpose was also to investigate whether there was a difference in how office and industrial employees predict job satisfaction. A quantitative method was used where a questionnaire was distributed via social media. The survey was based on three already validated scales, the Feedback Orientation Scale (FOS), the Ultrecht Work Engagement Scale (UWES) and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). A multiple regression analysis was performed in which the predictors profession, feedback and work engagement were set against job satisfaction. The results showed that work engagement significantly predicted job satisfaction whereas feedback did not. The results showed no significant difference in how office and industrial employees predicted job satisfaction. The conclusion was that organizations need to review how they work with engaging their employees. Finding the right strategies can lead to increased job satisfaction among employees.

Standarden på skolbyggnader behöver höjas samtidigt som de behöver bli flexibla för att kunna möta framtida förändringar. I lokalresursplaneringen brottas kommuner med oförutsägbara framtida elevantal, bland annat till följd av oberäknelighet i demografifrågan. Skollokaler riskerar att periodvis stå tomma eller vara för få och därför måste fastighetsbeståndet klara av förändring. Det är nödvändigt att restaurera och nyttja befintliga byggnader. Genom att anpassa en befintlig struktur av en byggnad efter de behov som råder ökar byggnadens totala livslängd och materialåtgång, transporter och föroreningar reduceras. Att lokalanpassa en byggnad till en befintlig stomme som samtidigt ska vara flexibel, funktionsduglig och regelrätt kommer dock med utmaningar. I denna studie är huvudsyftet därför att undersöka om det är möjligt att skapa trivsamma, funktionsdugliga, flexibla, hållbara och regelrätta skolbyggnader av en befintlig stomme för att möta morgondagens behov. Olika hinder och möjligheter för lokalanpassningen ska belysas. Genom att utföra litteratur- och intervjustudie har slutsatser kunnat dras. Litteraturen användes för att skapa ett ramverk inför intervjuer och för att till viss del svara på studiens forskningsfrågor. Kvalitativa intervjuer utfördes för att få en djupare förståelse för hur skolarkitektur upplevs av personer som vistas dagligen i skolmiljöer. Sedan testades resultatet från litteratur- och intervjustudien i ett fallstudieobjekt, en byggnad i Luleå kommun som eventuellt skulle kunna utgöra skollokaler. Ett gestaltningsförslag togs sedan fram i form av planlösningar för fallstudiens våningsplan. Från litteraturen identifierades planering, incitament och materialval som viktiga delar för ett cirkulärt flöde. De initiala skedena är avgörande för det cirkulära byggandet, bland annat är en återbruksinventering nödvändig och framtida demontering och återbruk bör beaktas redan i designfasen. Material är med fördel homogena för att underlätta för återbruk och bör hanteras varsamt vid demontering. Högre ekonomiska incitament för återbruk behövs samtidigt som kunden behöver känna en säkerhet över kapacitet och garanti. När det kommer till flexibiliteten identifierades stommens struktur och regelverk som faktorer som påverkar möjligheterna till flexibilitet vid lokalanpassning. Fönstrens placering, byggnadskroppens form och de bärande delarna är begränsande när det kommer till valmöjligheter. Krav vid ändring på exempelvis tillgänglighet, takhöjd och antal toaletter är också begränsande. Från intervjustudien framkom att klassrummen bör vara utformade för att ge goda förutsättningar för digitala verktyg. Stora klassrum efterfrågas för att kunna möta elevantalet och variera undervisningsform. Skolans fysiska miljö kan bli bättre på att arbeta med elevers olika behov samt tillgänglighet. Vidare tycker elever att det är viktigt med hållbarhet och återvinningsstationer eftersöks. Placering av funktioner är viktigt för att undvika spring, minska ljudnivå och skapa en lagom avskildhet mellan personal och elever.

Destilleri, saluhall och destilleri. Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan.  Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret.  Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd.

Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv. Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen. En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan. Gatan aktiveras och i öster skapas en mötesplats för olika aktiviteter där människor kan träffas och umgås. Det finns bland annat en scen för små event, utställningsytor för konst, viloställen och olika ungdomsaktiviter. Odlinglotter anläggs vid foten av berget. De börjar i torgets plan och klättrar sedan upp för backen och sprider sig in i Högalidsparken. Lotterna binds samman så att man rör och befinner sig i det lilla odlingslandskapet på sin väg upptill parken.

Avancerad program- och funktionsstudie i form av multi-use-byggnad uppbyggd kring ett badhus i urban miljö i stadsdelen Fenway i Boston. Byggnadens huvudteman är "den klättrande parken" och "bakom muren". Det förstnämna genom att det befintliga parkrummet invid byggnaden tematiskt ges en förlängning in i byggnaden och trappar sig uppåt i badets olika nivåer för att mynna i en södervänd takträdgård och soldäck högst upp. Temat kring muren uttrycks genom en massiv långsträckt byggnad mot gatan som skärmar av det södervända badet från den trafikerade gatan. Mot parkens lummiga träd vänder sig ett tredje objekt i form en glasad byggnad i fyra plan med café/restaurang och bibliotek med läsrum och studieplatser.

Världen under åren har haft en ökning av energianvändning som kan leda till stora problem. Anledningen är för att många länder producerar el och värme med resurser som medför stora mängder utsläpp av växthusgaser. Sverige svarade med att införa en lag om att en energikartläggning skall göras minst var fjärde år hos stora företag, så att Sverige kan uppnå ett mål om att energieffektivisera energianvändningen med 50 procent mellan 2003 och 2030. I detta examensarbete har en energikartläggning gjorts på en kontorsbyggnad som är lokaliserad i Mellan Sverige. Syftet var att kartlägga hur el och värme används i byggnaden samt presentera åtgärder för att minska energianvändningen. Resultatet visar att 770 MWh fjärrvärme och totalt 763 MWh el användes år 2019. Varav de största energianvändare i fastigheten är radiatorer, värmebatterier, elapparater och fläktar. Genom att bland annat göra tre energieffektiva åtgärder för ventilation kan upp till 313 000 kr sparas varje år. Åtgärderna är då att installera effektivare värmeväxlare, lägre SFP-tal på fyra av fastighetens luftbehandlingsaggregat samt att ventilationsystem av typen Demand Controlled Ventilation (DCV) används istället för Constant Air volume (CAV). / The world over the years has had an increase in energy use that can lead to major problems. The reason is that many countries produce electricity and heat with resources that cause large amounts of greenhouse gas emissions. Sweden responded by introducing a law that an energy audit must be done at least every four years at large companies, so that Sweden can achieve a goal of making energy use more energy efficient between 2003 and 2030. In this study, an energy audit has been done on an office building located in Central Sweden. The purpose was to map how electricity and heat are used in the building and to present measures to reduce energy use. The results show that 770 MWh of district heating and a total of 763 MWh of electricity were used in 2019. Of which the largest energy users in the property are radiators, heating batteries, electrical appliances and fans. By, among other things, taking three energy-efficient measures for ventilation, up to 313,000 SEK can be saved each year. The measures are then to install more efficient heat exchangers for ventilation, lower SFP numbers on four of the property's air handling units and that ventilation systems of the type Demand Controlled Ventilation (DCV) are used instead of Constant Air volume (CAV).

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse kring chefsrollen och hur ledarskapet ter sig på det aktivitetsbaserade kontoret. De frågeställningar vi har berör är hur chefsrollen framställs i det aktivitetsbaserade kontoret och kraven som ställs. Kontoret skapar förändringar i sättet att styra på hos ledarskapet, vilket vi benar ut i denna studie. Detta görs i förhållande till följande teman tillgänglighet, synlighet, kommunikation och självledarskap har de undersökts de nya kraven. I studien tillämpas kvalitativ innehållsanalys där intervjuer och textdokument används som insamlingsmetod. Vi har analyserat vårt material med hjälp av Foucaults teori om disciplin, övervakning och rummet och normativa styrning och självledarskapet. Resultatet visar att nya krav ställs på chefernas då de behöver visa vägen för sina anställda eftersom självledarskapet ökar hos de anställda. Dessutom krävs det tillit och mod i ledarskapet till de som leder sig själva. Nya arbetssätt har applicerats i deras roll som rör tillgängligheten, eftersom att alla sitter spritt i kontoret utvecklas nya arbetssätt för att öka tillgängligheten. Chefsrollen effektiviseras i sitt arbete och sparar tid genom att kommunikationen förändras i det aktivitetsbaserade kontoret genom de spontana interaktionerna som kontoret främjar.

Activity-based offices are increasingly being introduced within different organizations aroundSweden. The office format brings many advantages, while the traditional cell office hasproven to be the best when it comes to work that requires high concentration. At the sametime, the financial benefits of activity-based offices are enormous, unlike if all employees hadtheir own office space. This study examines the challenges that managers experience in anenvironment where employees are not always in the same place in the office and that remotework has proven to be tangible. How these managers handle governance and control istherefore also of interest to study. To investigate this, a qualitative interview study has beencarried out within the public organization Uppsala Stadshus, where a total of nine managershave participated. An observation of Uppsala city hall has also been done to give an image ofthe environment that the study intends to investigate. The study's results show, among otherthings, that there are three main factors that "force" managers to exercise trust-basedleadership. These are the design of the work environment, a recently introduced workinghours agreement and remote working. Total trust seems impossible and reconciliations, targetfollow-up and control of deliveries are examples of how managers formally monitor. Finally,the study has found that leadership is undergoing change as the Covid-19 pandemic hascontributed to increased flexibility and the hierarchical leadership style is graduallytransitioning to a more trust-based, informal and social leadership that focuses onrelationships and the employee's own responsibility and commitment / Aktivitetsbaserade kontor införs allt oftare inom olika organisationer på olika platser iSverige. Kontorsformen medför många fördelar samtidigt som det traditionella cellkontoretvisat sig vara bäst när det kommer till koncentrationskrävande arbeten. Samtidigt är deekonomiska fördelarna med aktivitetsbaserade kontor enorma, till skillnad från om allamedarbetare haft ett eget kontorsrum. Studien undersöker vilka utmaningar chefer upplever ien miljö där medarbetarna inte alltid sitter på samma plats i kontoret samt att distansarbetetvisat sig vara påtagligt. Hur dessa chefer hanterar styrning och kontroll är därför också avintresse att studera. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts inomden offentliga organisationen Uppsala stadshus, där totalt nio chefer har deltagit. Även enmindre deltagande observation av Uppsala stadshus har genomförts för att ge en bild av denmiljö som studien avser undersöka. Studiens resultat visar bland annat att det är trehuvudsakliga faktorer som “tvingar” cheferna till att utöva tillitsbaserat ledarskap. Dessa ärarbetsmiljöns utformning, ett nyligen infört arbetstidsavtal och distansarbete. Full tillit verkaromöjlig och avstämningar, måluppföljning och kontroll av leveranser är exempel på hurcheferna övervakar formellt. Slutligen har studien funnit att ledarskapet är under förändringdå Covid-19 pandemin bidragit till ökad flexibilitet och den hierarkiska ledarstilen successivtövergår till ett mer tillitsbaserat, informellt och socialt ledarskap som fokuserar på relationeroch medarbetarens egna ansvar och engagemang