Undersökningen är skriven för att få en bild av hur organisationskulturen har förändrats i och med det förändrade arbetssätt som covid-19 pandemin bidrog med, samt vad som skulle göra att de anställda vill arbeta mer på kontoret. Följderna efter pandemin har skapat det “nya normala”, därigenom är det intressant att se hur det påverkar organisationerna och vad som händer inom dem. Syftet är att undersöka hur organisationskulturen har förändrats i och med ett nytt arbetssätt som följd av coronapandemin, och vilka problem och utmaningar det medför. Studien kommer även undersöka vilka faktorer som bidrar till att de anställda vill arbeta mer på kontoret, något som de på heltid gjorde innan pandemin.    Studiens teoretiska referensramar kommer att redogöras, som ligger till grund för hur vårt intervjumaterial kommer att tolkas. Teorier som således används är organisationsförändring, Scheins teori om organisationskultur, teorier om distans/hybridarbete samt forskning kring aktivitetsbaserade kontor. Det empiriska materialet insamlades genom intervjuer på en organisation som vi ansåg stämde in på undersökningens syfte. Resultatet visade att det nya arbetssättet har påverkat de anställdas förutsättningar, bland annat genom de psykosociala faktorerna och den automatik som skapas gällande valet av arbetsplats. Det visades även att det skett kulturförändringar på några plan samtidigt de lyckats behålla gemenskapen och stämningen i och med deras starkt inrotade relationer. Det upptäcktes olika faktorer som skulle göra att de anställda ville arbeta mer på kontoret men det främsta mynnar ut i det sociala umgänget.

Arbetsmarknaden och arbetsmiljön har genomgått stora förändringar. Förändringarna har möjliggjorts genom den tekniska utvecklingen och digitaliseringen i samhället.Arbetsmarknaden har blivit rörligare än någonsin och det har ställt krav på ökad flexibilitet inom många branscher. Kontorsmarknaden är inget undantag och nya flexibla lösningar har visat sig vara av stort intresse. Coworking är en lösning som haft en stark tillväxt i Stockholm sedan det introducerades på marknaden. Utbudet av coworking-aktörer blir allt större och den senaste tiden har även fastighetsbolag visat intresse för att driva egna coworking-koncept i egen regi. Studien syftar till att undersöka vilka konkurrensfördelar som fastighetsägare har gentemot coworking-aktörer och varför vissa fastighetsägare väljer att starta och driva egna koncept.Studien har sin grund i Porters teori om konkurrens och frågeställningen är framtagen med utgångspunkt i hans teori. Intervjuer med fastighetsägare och befintliga coworking-aktörer har gjorts för att få en inblick i hur de ser på marknaden och vilka utmaningar som finns. Koncentrerat går det att säga att fastighetsägarnas största fördel är att de äger den underliggande tillgången. De kan skriva hyreskontrakt med sig själva och nyckelmärka lukrativa ytor för deras coworking-koncept. I den enklaste formen av coworking finns det förutsättningar för att konkurrera, då fastighetsbolag kan erbjuda en annan prisbild än coworking-aktörer. Utmaningarna blir att profilera konceptet för att passa målgrupper som redan är kunder hos befintliga coworking-aktörer med olika typer av premiumtjänster. Det ställs andra krav när det kommer till att väva in en serviceverksamhet i fastighetsbolagens ursprungliga kärnverksamhet och därtill tillkommer en rad utmaningar. / The working place and working environment has changed. Technical development and digitalisation have enabled these changes throughout society. The labour market has become more mobile than ever and that has increased the demand for flexibility in many industries.The office market is no exception and new flexible solutions have been of great interest. Coworking is a solution with high growth in Stockholm, since it was introduced on the market. The range of different coworking companies have grown and lately, real estate companies have shown interest in starting and running their own coworking concepts. The study aims to examine which competitive advantages real estate companies have towards coworking companies and why some real estate owners choose to start and run their own concepts. The study is founded upon Porter's theory of competition and the main questions are developed and based on the theory. Interviews with real estate companies and coworking companies have been conducted to gain insight how they view the market and existing challenges. In its entirety, it can be said that real estate companies main competitive advantages are that they own the underlying asset and can create leasing contracts with themselves and they can assign lucrative spaces for their own concepts. In the simplest form of coworking, there are conditions for competition, as real estate companies can offer different prices than coworking companies. The challenges will be to profile the concepts to suit groups who already are customers of coworking companies with different types of premium services. A number of other challenges arise when weaving in a service business with the original core business.

Strängnäs City Hall is situated at a square down by the waterfront. It sits in a place right where old small scale buildings meet a block of stone buildings. The building contains public functions as lobby, restaurant, external meeting rooms, lecture hall and roof terrace as well as office space for the municipality. / PLATSEN Tomten för Strängnäs stadshall ligger på en plats med många kvalitéer, belägen vid Västervikstorget med utblick mot hamnen och invid småskalig kulturbebyggelse från 1600-1800talet. Det är en populär plats särskilt på sommaren med gäster i hamnen och försäljning i bodarna. Det är platsens kvalitéer men också dess svårigheter som jag använt för att forma byggnaden. Mot tomtens norra sida ligger de äldre trähusen på en höjd som sträcker sig ut i viken, på den södra sidan dikt an mot tomten ligger ett oavslutat kvarter i stenstadens skala. I nordväst sträcker sig Västervikstorget fram till kajkanten. Jag har i min gestaltning velat arbeta med mötet mellan omgivningens två olika skalor och omvandla det som idag är en baksida av stadskvarteret till en framsida och fond mot torget. GESTALTNING Stadshallen är formad som två spegelvända volymer med förskjutningar i sidled och höjdledd för att möta platsens förutsättningar. I stadskvarteret möter tomten en tung tegelbyggnad som innehåller bland annat en bank, mot söder och mot torget har jag placerat en högre och mer framskjuten volym som spelar med kvarterets skala och skapar en tydlig fond mot torget. Mot norr och småskaliga bebyggelsen placeras en lägre volym som är tillbakadragen från torget. Den norra sidan har även en balkong på första våningen som också fungerar som skärmtak för stadshallens entré. Förskjutningarna tar upp höjdskillnaden mellan den norra och södra sidan och accentuerar torgets riktning.

Strängnäs är en stad med rötter långt tillbaka i historien, och som har ett vackert och blandat stadslandskap. Uppgiften i mitt kandidatprojekt har varit att utforma ett förslag på medborgarhus, beläget på en tomtyta bredvid ett bankhus i kanten till Västervikstorget. Närheten till vattnet, rörelsen på de offentliga ytorna och småskalighetens relation till det mer storskaliga, är teman som har varit viktiga i utformandet av förslaget. Ambitionen med mitt förslag är att skapa en plats som både ger Strängnäs nya offentliga rum och funktionella ytor, men som även binder ihop den närmsta miljön och inbjuder till rörelse. Genom att arbeta med de siktlinjer och offentliga förbindelser som byggnadens tomrum skapar, väcker projektet frågor om hur vår mänskliga nyfikenhet och förväntan kan användas som arkitektoniskt grepp. Förslagets gestaltning tar också upp frågor om hur det intima kan möta det offentliga, hur öppenhet kan förenas med slutenhet. / Strängnäs is a city dating a long way back in Swedish history, and which has a beautiful and varying cityscape. The task in my Bachelor project was to design a proposal for a civic hall, located in a central area of Strängnäs next to the plaza "Västervikstorget". Three important factors that have been important in the design process is the closeness to the water, the movement across the public space and the relationship between the intimate and more large-scale local architecture. The ambition of my proposed civic hall is to create a building that while providing new public space and social functions in Strängnäs, also binds together its close surroundings and initiates movement. By working with the different lines of sight and public pathways that emerge in the space between the bodies of the building, the project raises questions about how human curiosity and the sense of anticipation can be utilised in (public) architecture. The project also gives rise to discussion about how spatial intimacy can be combined with public architecture, the latter traditionally being more exposed. How can the contrasts between an open and a closed design get closer to each other?

The main purpose has been to create a welcoming, open and living municipal house next to Nynäshamn's main square. The building combines the two parallel uses - workplace and public space and allows these two to enrich each other. Visual connections between the floors in the building merge the public and private space together. / Målet har varit att skapa ett varmt, öppet och levande kommunhus invid Nynäshamns stora torg. Byggnaden förenar de två parallella användningsområdena - arbetsplats och offentligt rum och låter dessa två berika varandra. Genom att synliggöra parallella aktiviteter skapas en känsla av myller som befolkar platsen.Visuella kopplingar mellan våningsplanen i byggnaden flätar samman det offentliga och privata rummet. Förhoppningen är att byggnaden både ska fungera som en kvalitativ arbetsplats och en hub för sociala möten. Att byggnaden ska ge plats för kulturoch politik - ett forum för demokratisk dialog och en kontaktyta mellan kommunen och dess medborgare.

During the last decades the real estate and construction industry has experienced a major development regarding sustainability aspects. However, something that is often neglected when discussing sustainability within the real estate sector is the process of adapting office spaces for new tenants, in which current practice implies that perfectly fine materials are demolished and thrown out due to aesthetic demands from tenants. The purpose of this study was therefore to examine how interventions should be constructed, by the application of the theory of nudge, to influence office tenants to favor reuse instead of new materials within the process of tenant improvements. By identifying the four most crucial factors of decision-making regarding reuse from semi-structured interviews with business professionals within the real estate sector, statements were constructed and rated by individual tenants according to the seven grade Likert scale in a self-administrated questionnaire. The questionnaire was distributed to tenants within a property portfolio twice, before and after the tenants took part in a printed intervention in a digital format. The intervention was constructed as an information sheet concerning reuse and included four chosen tools of nudge with the purpose of positively affecting the respondent’s attitude towards reuse. By distributing the same questionnaire, the change in rating between the two questionnaires could be observed, presenting the effect of the intervention. The ratings were analyzed by a conceptual analysis of an independent-sample T test in SPSS comparing the mean values as well as additional analyses of rating distribution in Microsoft Excel. The results showed a minor, but not significant change in mean values but a noticeable change in rating distribution, especially regarding the neutral rating of 4. The intervention was able to affect the respondents both in a positive and negative manner, which indicates that there is a major knowledge gap which can be reduced by the implementation of the nudge theory. The study concludes that there are many challenges regarding the practice of reuse where landlords and tenants need to cooperate to create a practice aiming towards a more sustainable process of tenant improvements. / Under de senaste årtiondena har det skett en stor utveckling i bygg- och fastighetsbranschen gällande hållbarhetsarbete. Något som däremot inte tas i beaktning när hållbarhet diskuteras inom branschen är processen vid hyresgästanpassningar där nuvarande arbetsmetod innebär att fullt fungerande material rivs ut och slängs på grund av de estetiska krav som hyresgäster ställer. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur interventioner kan konstrueras genom att applicera nudge-teorin för att positivt påverka hyresgästers attityd kring återbruk vid hyresgästanpassningar. Genom att identifiera de fyra mest avgörande faktorerna vid beslutsfattandet kring återbruk med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma respondenter inom fastighetsbranschen, kunde frågor i form av påståenden skapas och mätas av individuella hyresgäster i enlighet med en sjugradig Likertskala i en självadministrerad enkät. Enkäten distribuerades till hyresgäster i en fastighetsportfölj vid två tillfällen, en gång innan och en gång efter det att respondenterna tagit del av en tryckt intervention i digitalt format. Interventionen konstruerades som ett informationsblad om återbruk och innehöll fyra utvalda nudge-verktyg vars syfte var att positivt påverka respondentens attityd till återbruk. Genom att distribuera samma enkät två gånger kunde skillnaden i rankning mellan de två enkäterna utläsas för att mäta effekten av interventionen. Utfallet av enkätstudien analyserades med en konceptuell analys genom ett t-test i SPSS där medelvärdet av de olika faktorerna jämfördes. Förutom detta gjordes kompletterande analyser avseende svars-distributionen i Microsoft Excel. Resultatet påvisade endast en liten, men inte statistisk signifikant, skillnad i medelvärde medan en observerbar skillnad kunde utläsas i svars-distribution, speciellt gällande den neutrala graderingen 4. Interventionen lyckades påverka respondenter både positivt och negativt, vilket påvisar ett stort kunskapsglapp som kan minskas med hjälp av nudge-teorin. Studien påvisar att det finns många utmaningar avseende återbruk där hyresvärdar och hyresgäster måste samarbeta för att skapa ett arbetssätt som främjar utvecklingen kring hållbarhet vid hyresgästanpassningar.

Under senare år har efterfrågan på flexibla avtal ökat på den svenska kontorsmarknaden, vilket har banat väg för ett nytt kontorskoncept - coworking. Konceptet, som är snarlikt kontorshotell, bygger på filosofin om att kapitalvaror och tjänster ska delas mellan parter. I och med konceptets relativt korta historia på svensk kontorsmarknad finns en avsaknad av studier baserade på hyresgästens perspektiv. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ forskningsmetod, där sju semistrukturerade har genomförts för att besvara den huvudsakliga frågeställningen: När är det mer fördelaktigt för hyresgästen att välja coworking?En uthyrning av ett traditionellt kontor regleras av hyreslagen, det vill säga kapitel 12 Jordabalken. Dessa typer av hyresavtal är ofta inte tillräckligt flexibla för vissa företag, då dessa kontrakt oftast har en kontraktslängd på minst tre år, samt en viss uppsägningstid. Coworking är ett koncept som försöker finna en lösning för de företag som inte kan skriva så länga kontrakt.Uppsatsen visar att det kan vara fördelaktigt för mindre företag som befinner sig i en expansiv fas att välja coworking framför traditionellt kontor. Det beror främst på flexibiliteten som efterfrågas när expansiva företag har svårigheter att förutse framtida lokalbehov. Konceptet kan också vara attraktivt när allt fler branscher går mot en konsultliknande verksamhet, där mindre tid spenderas på kontoret. Det kan vara hållbart både ekonomiskt och ekologiskt för mindre företag att välja coworking då konceptet bygger på filosofin om att kapitalvaror och tjänster ska delas mellan parter och kapitalsvaga företag kan därför reducera sina utgifter bundet till detta. Vidare finns det vissa utmaningar med coworking, exempelvis är flera juridiska frågor i en gråzon eller att vissa verksamheter som arbetar med strikt sekretess inte kan använda sig av coworking. / During the past years the demand for flexible office spaces on the Swedish office market has increased, which has cleared a path for a new concept – coworking. The concept, which shares some similarities with office hotels, is based on the philosophy that capital goods and services should be shared amongst parties. Due to the concept’s recent development on the Swedish market, there is a lack of studies from the tenant’s perspective. Throughout this essay we have used a qualitative research approach, where seven semi structured interviews have been carried out in order to answer the main question: When is it beneficial for the tenant to choose coworking?When renting a traditional office space, the contracts are regulated by 12th chapter in Jordabalken. However, these rental agreements are often written over three years and includes a specific period of notice when the contract is terminated. Coworking is a concept which tries to find the golden path for companies that do not have the possibility to sign long contracts.The conclusion states that it can be more profitable for smaller expanding companies to choose coworking over traditional office space. This is primarily due to expanding company’s requirement of flexibility, following difficulties regarding their ability to predict future office needs. Furthermore, the concept can be more suitable for companies with a lot of consultants, because the time spent in the office is decreasing. For smaller companies, coworking can also be sustainable both economically and ecologically. However, some companies that are working under legal secrecy might not be suitable to sit in coworking areas. The study has generated questions regarding whether coworking-agreement should be classified as a rental agreement or a membership, which should be researched further.

Arken är ett förslag på stadsdelshus placerat i Tensta centrum. Byggnaden hjälper till att koppla samman olika nivåer i området med hjälp av flera entréer och halvplan. Arkitekturen inbjuder medborgarna att röra sig genom byggnaden och att stanna kvar. Genom ett centralt atrium med trapphus skapas kontakt mellan våningarna samt bidrar till spontana möten mellan de som jobbar i byggnaden och besökarna. För ett klimatmässigt hållbart byggande är stommen gjord i trä. Med ett pelarsystem skapas flexibla utrymmen som gör det möjligt att över tid förändra funktionen för lokalerna. Stora glaspartier tillsammans med flera atrium släpper in gott om ljus för en trivsam arbetsmiljö. Här finns både kontorslokaler och offentliga ytor för medborgarna. Bland annat innehåller byggnaden en restaurang, många mötesrum i varierande storlek, en generös presentationshall och flera andra utställningsytor. Byggnadens ambition är att skapa en trivsam miljö som ger mer än den tar till platsen. / Arken is a proposal for a town hall in the center of Tensta, Stockholm. The building is connected to the different ground levels through several entrances. A central atrium with stairs creates a connection between the different floors. It also creates a place for spontaneous meetings between visitors and the office workers. The architecture invites the citizens into the building regardless if it´s for a shortcut on their way to work or a place to spend the afternoon. There are conference rooms for different purposes and in different sizes. There is a restaurant, a grand presentation hall and spaces for both studying and exhibitions. For a sustainable building the framework is made out of wood. To create a flexible environment that has a possibility to change over a long term perspective, the structure is constructed with fixed pillars and non-load bearing walls. This makes it possible to rebuild the layout of the building. Large windows helps create an airy, light and pleasant environment.

The aim of this study is to investigate if the concept of digital matchmaking between tenants on the office market enables flexibility in the real estate industry, if the concept generates environmental and financial gain, lower vacancy rate and how real estate owners approach the concept of this innovation and flexible contracts based on the current situation on the commercial real estate market.  The method of the study consists of two parts where the first part includes a survey and the second part a semi-structured interview. Through the semi-structured interviews and a survey the study answers how tenants' needs have changed, how property owners and tenants view flexible contracts and whether it can generate a financial and environmental gain, and how a digital matching service could potentially affect their business model. The result of the study shows that the tenants' needs have changed significantly in recent years, mainly due to the pandemic, and that tenants are currently searching for more flexible contracts. The study also implies that digital services are becoming more needed in order to support tenants in the process of changing premises or use of space as they lack knowledge regarding rental agreements. This has led to many companies being stuck in long lease contracts that causes financial struggles. From the property owners' perspective there is also a positive outlook on a digital matching service to enable an environmental and financial gain, but there are some uncertainties regarding if it is profitable or not as the concept is new and there are few example cases. Furthermore, it is clear that a digital matching service could be a great help mainly in larger cities and not only in the CBD but also in nearby cities / Syftet med denna studie är att undersöka om konceptet av en digital matchmaking tjänst mellan hyresgäster på kontorsmarknaden möjliggör flexibilitet i fastighetsbranschen, om det genererar miljömässiga och ekonomiska vinster, lägre vakansgrad och hur fastighetsägare ställer sig till innovationen och flexibla kontrakt baserat på den rådande situationen på den kommersiella fastighetsmarknaden. Studiens metod består av två delar där den första delen omfattar en enkät och den andra delen av studien består av semistrukturerade intervjuer. Genom de semistrukturerade intervjuerna och enkätundersökningen svarar studien på hur hyresgästernas behov har förändrats, hur fastighetsägare och hyresgäster ser på flexibla avtal och huruvida det kan generera en ekonomisk och miljömässig vinst samt hur en digital matchningstjänst potentiellt kan påverka deras affärsmodell. Resultatet av studien visar att hyresgästernas behov har förändrats markant de senaste åren, och att hyresgästerna söker efter mer flexibla kontrakt. Det visar även indikationer på att digitala tjänster på kontorshyresmarknaden blir alltmer nödvändiga för att stödja hyresgäster i processen att byta lokal eller ändra lokalanvändningen då det i många fall råder bristande kunskap vad gäller tecknande av hyresavtal. Ur fastighetsägarnas perspektiv finns en positiv syn på en digital matchningstjänst för att möjliggöra en miljömässig och ekonomisk vinst, men det finns en del osäkerheter kring om det är lönsamt eller inte då konceptet är nytt och det finns få exempelfall. Slutligen visar resultatet av studien att en digital matchningstjänst kan vara till stor hjälp främst i större städer och inte bara i CBD utan även i kranskommunet.

Kontor är en miljö till för fokuserat arbete, konversationer och kreativitet. Många kontorsarbetare har idag en relation och en medvetenhet kring deras skrivbord och kontorsstol, men inte alls kring sin belysning. Ljusets visuella och icke-visuella effekter påverkar människors fysiska och mentala välmående. Genom att ha ett ljus som är anpassat efter sina individuella behov och önskemål så kan det exempelvis bidra till ökad produktivitet, bättre sömn och en ökad trivsel på arbetsplatsen. Expertis som har lagts ner på att ljussätta en arbetsplats samt funktioner som finns i och med armaturerna når inte sin fulla potential idag på grund av bristande kunskap och kommunikation.  Utifrån en designprocess har jag i samarbete med belysningsföretaget Fagerhult arbetat med hur man kan skapa bättre förståelse och en relation mellan användare och belysning på kontor utifrån deras produkter. Genom kvalitativ informationsinsamling och litteraturstudier har jag kartlagt hur dagsläget ser ut för Fagerhults slutanvändare och vad det finns för behov. Jag har även undersökt vilka aspekter man kan arbeta med för att skapa bättre förståelse och skapa en relation mellan användare och produkt. Utifrån dessa insikter har ett konceptförslag tagits fram på en pendlad armatur för att konkret visa på hur dessa insikter kan användas i praktiken.  Resultatet blev en pendlad armatur inspirerad av Fagerhults klassiska armatur Fabian. Ett styrreglage togs fram för att användaren på ett intuitivt sätt ska kunna styra sitt direkta ljus. Som komplement till armaturen togs ett koncept fram för en produktfamilj bestående av en styrningshub med tillhörande bordsarmatur och en styrpanel på väggen.