The office market has traditionally been observed to be too inflexible to satisfy dynamic workspace demands. Market forces have continuously compressed lengths of commercial leases and new office solutions have evolved. As a result, the coworking sector, associated with a shared workspace environment, has become a multibillion-dollar industry. The aim of this study is to provide insights into the demand for flexible office solutions and the factors that make the coworking sector successful. A theoretical framework based on previously published research and literature is provided in order to examine and analyse the research question. The study is founded on empirical data based on a qualitative research methodology. The results are mainly based on a case study in London where the largest coworking operator WeWork has been studied. To support the case and increase the validity of the study, three supporting sources have been interviewed. The results show that there is a strong connection between the overall development of the business landscape and the growth of the coworking sector. Three factors were established to influence the demand for flexible office solutions: the volatile dynamics of today’s businesses, globalisation and its effects on migration, and the office market’s ridged lease structure. Furthermore, several factors were found to impact the success of the sector, including the natural development of clusters. The study implies that it is possible that the effects of the coworking sector will change the dynamics of the existing structures within the office market. / Historiskt sett har kontorsmarknaden upplevts som för rigid för att kunna tillgodose flexibla kontorskrav. Marknadskrafter har kontinuerligt komprimerat längderna av kommersiella hyresavtal och nya kontorslösningar har vuxit fram. Som en följd av detta har coworking-sektorn och dess delade kontorsmiljö vuxit till en miljardindustri. Syftet med denna studien är att bidra med insikter till efterfrågan bakom flexibla kontorslösningar och de faktorer som gör coworking-sektorn framgångsrik. Ett teoretiskt ramverk som är baserat på tidigare publicerad forskning och litteratur har utformats för att kunna undersöka och analysera forskningsfrågan. Studien bygger på det teoretiska ramverket tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet baseras i huvudsak på en fallstudie i London där den största coworking-operatören WeWork har studerats. För att stödja fallstudien och öka studiens validitet har ytterligare tre aktörer intervjuats. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan den övergripande utvecklingen av näringslivet och coworking-sektorn. Tre faktorer har fastställts påverka efterfrågan på flexibla på flexibla kontorslösningar: den volatila dynamiken bland dagens företag, globalisering och dess effekter på migration samt kontorsmarkandes rigida kontraktsstruktur. Vidare har flera faktorer visat sig påverka sektorns framgång, inklusive den naturliga förekomsten av klusterbildning. Det är möjligt att coworking-sektorn kommer förändra de befintliga strukturerna på kontorsmarknaden.

Det finns flera sätt för en fastighetsägare att minska vakanser. Ett sätt är att konvertera fastigheten, eller delar av den, till ett annat ändamål som passar dagens efterfrågan. Lokalanpassningar har gjorts i alla tider med anledning av att det kan vara dyrare att riva och bygga nytt. En konvertering kan vara bra ur flera olika perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det leda till ökade sociala-, ekonomiska- och miljömässiga värden. Under 1970-talet byggdes många kommersiella fastigheter runt om i världen. Historiskt sett har den kommersiella fastighetsbranschen varit cyklisk. Nederländerna var ett land som under 1990-talet led av höga vakanser, framförallt på kontorsfastigheter. Under slutet av decenniet skapades verktyget Conversion Meter som ett hjälpmedel för att bedöma potentialen att konvertera kontorsfastigheter till bostäder.   Idag finns tecken på att kontorsfastigheter inte möter hyresgästernas krav. Effektiva och flexibla kontorsfastigheter i centrala lägen är, ur hyresgästernas perspektiv, en attraktiv arbetsplats. Föråldrade kontorsfastigheter i perifera lägen har en lägre efterfrågan och riskerar i framtiden att få en ännu högre vakansnivå.  Samtidigt finns en stark efterfrågan på bostäder för äldre runt om i landet. Sverige står inför utmaningen att tillhandahålla särskilda bostäder för den åldrande befolkningen. En konvertering av föråldrade kontorslokaler i perifera lägen till denna typ av bostäder kan på många sätt ses som en möjlighet. Några av anledningarna är att fastighetens lokalisering är mindre avgörande, möjlighet att teckna längre hyresavtal till en generellt sett högre hyresnivå än för kontorslokaler samt möjlighet till statliga subventioner. Studien har undersökt möjligheten att utveckla Conversion Meter för att ta fram ett verktyg som kan vara tillämpbart vid en konvertering av kontorsfastigheter till särskilt boende för äldre på den svenska marknaden. Tre fallstudier har genomförts med den modifierade versionen av Conversion Meter. Studien visar att det går att modifiera Conversion Meter. Det modifierade verktyget har i studien kompletterats med en kassaflödesanalys samt med ett tillägg i checklistan för riskbedömning. Studien har visat att verktyget huvudsakligen modifierats utifrån målgruppens preferenser samt svenska byggnadstekniska- och juridiska aspekter.  Fallstudierna visar, med hjälp av kassaflödesanalys, att det är lönsamt att konvertera kontorsfastigheterna till särskilt boende för äldre. Störst lönsamheten visar fastigheten i Upplands Väsby. Beräkningarnas utfall påverkas av kalkylräntan, vakansnivån och skillnader i hyresnivå före och efter konverteringen. Potentiella invändningar mot studien kan vara att vissa parametrar i Conversion Meter inte är tillräckligt precisa samt att verktyget måste kontinuerligt uppdateras efter förändringar i gällande regelverk. / There are several ways for a property owner to reduce vacancies. One way is to convert the property to another purpose. Adaption of properties has always been done due to the fact that it may be more expensive to demolish and rebuild. Conversions of vacant office properties into other uses are desirable from a sustainability perspective because it may lead to an increase in social-, economic-, and environmental values. During the 1970s many commercial properties were built around the world. Historically, the commercial real estate industry has been cyclical.  Netherlands was one of the countries that suffer due to high vacancies during the real estate crisis in the 1990s, especially in office buildings. By the end of the decade, Conversion Meter was created as a tool to assess the potential of converting office properties into housing. Today there are signs that office properties do not meet the tenant’s requirements. Efficient and flexible office properties in central locations are attractive as a workplace. While outdated office properties in less popular locations have a lower demand and hence might have a risk of high vacancy rates. At the same time there is a high demand on housing for the elderly. Sweden faces the challenge of providing care homes for the aging population. A conversion of obsolete office spaces in peripheral locations into care homes can be seen as an opportunity. There are several reasons why property owners would be interested in this market. This includes the location being less sensitive to location aspects, having the possibility to establish long leases, and the ability to receive government grants during conversion as well as generally higher rental levels as compared to office spaces. The main aim of this study is to investigate whether it is possible to develop a modified version of Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into housing for elderly in Sweden. Three case studies have been conducted by creating and using a modified version of Conversion Meter with cash flow analysis for office properties in Lidingö, Sollentuna, and Upplands Väsby municipalities. The study shows that it is possible to modify Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into care homes. In the study, Conversion Meter has been modified to a Swedish context and a cash flow analysis has been added. Additionally, political risks have been added to the tool. The main differences between the models are the target group's preferences, legal and building law, addition of cash flow analysis, and addition of political risks. By using cash flow analysis, the case studies show that it is profitable to convert office buildings into care homes. The greatest profitability observed is in the property in Upplands Väsby. The outcome of the calculations depends on the level of interest rates, vacancy rates, and differences in rental levels before and after the conversion. Potential biases to the study include parameters in the modified Conversion Meter are not precise and the tool must undergo continuous updates after changes.

During the last year and a half, the current Covid-19 pandemic has changed many aspects ofour lives, and while we cannot yet for sure say what changes are here to stay, we do knowthat we might expect a new everyday-normal. This study aims to investigate the future ofoffice space and whether we can expect a change in demand for the required space needed,and in addition, discover what trends are on the rise. The study is based on qualitative data in the form of scenario-based interviews with principalactors within the industry, including real estate companies and tenants active within different sectors. By grounding my research and scenarios on scientific theories, such as behavior aleconomics, the rational expectations theory, symbolic interactionism and the familiar theory of demand and supply, well-grounded reasoning for future office demand and trends has been made. The results of this study suggest that a significant change in terms of the required office space needed is unlikely. A majority of the interviewees believes that we will bounce back tobusiness as usual and that the office space required decreases with no more than five percent. Organizations and real estate companies will base their decision on rational expectations, inaccordance with the rational expectations theory. Furthermore, the study highlights five main trends in the future. The first being a redesign of the office layout with additional smaller meeting rooms dedicated for focus-oriented work. The second one, elevated experience/services where full-services buildings will have to offer its tenants elevated and enhanced experiences in order to attract employees back to the office. The third the meidentified is increased expectations of employers which employees will put on their employers where flexible working policies will be demanded. The fourth is named change of purpose where the office will transform from solely being a place to get things done to becoming an even more social place and an important attractor for new talent. And lastly, time, shedding light on the importance of letting some time pass after returning back to “normal” in order for organizations to avoid making poor and costly judgment calls. / Under drygt ett år har många aspekter av våra liv förändrats till följd av den pågående Covid19 pandemin. Medan det inte är klarlagt vilka förändringar som är här för att stanna, är det säkert att säga att ett nytt normalläge är att vänta sig. Denna studie syftar till att undersökaframtidens kontorsbehov och huruvida vi kan förvänta oss en förändring i efterfråga på kontorsyta, samt till att belysa framtida kontorstrender. Studien baseras på kvalitativ data i form av scenariobaserade intervjuer med principiella aktörer verksamma inom branschen. Dessa inkluderar fastighetsbolag, projektutvecklare samt hyresgäster inom olika sektorer. Genom att grunda scenarierna på vetenskapliga teorier,såsom beteendeekonomi, teorin om rationella förväntningar, symbolisk interaktionism ochden bekanta teorin om utbud och efterfråga, har välgrundade resonemang om framtidens kontors efterfråga förts. Resultaten tyder på att det är osannolikt att en signifikant förändring i efterfråga på kontorsyta kommer att äga rum. Majoroiteten av intervjupersonerna tror att vi eller mindre kommer att återgå till våra kontor utan en större förändring sett till kontorsyta. I det fall kontorsytan minskar, minskar den inte med mer än fem procent. Vidare baserar företag deras beslut pår ationella förväntningar, i enlighet med teorin om rationella förväntningar. Därutöver identifierar studien fem framtida kontorstrender. Första trenden är en omfördelning av kontorsyta med fler, mindre mötesrum avsedda för fokuserat arbete. Den andra trenden ären förhöjd kontorsupplevelse med fullservicekontorsfastigheter där hyresgäster erbjuds en förhöjd jobbupplevelse för att locka tillbaka anställda till kontoret. Tredje trenden är ökade förväntningar på arbetsgivare där arbetstagare kommer att efterfråga en mer flexibel och dynamisk jobbpolicy. Förändrat kontorssyfte utgör den fjärde trenden där framtidens kontor blir mer än enbart en plats att arbeta på, utan även en plats för social interaktion och för att attrahera nya talanger. Sist men inte minst, tid, i syfte att belysa vikten av att låta en viss essentiell tid passera efter man återgått till en mer normal vardag, detta för att undvika kostsamma och icke-fördelaktiga affärsbeslut.

I över ett år har vi levt med en pandemi orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2. Till följd av kraftig smittspridning har folkhälsomyndigheten rekommenderat hemarbete för alla som har möjlighet till det. Studien har gjorts mitt i pandemin med pågående vaccinationsprogram med syftet att ge en bild över coronapandemins påverkan på kontorsmarknaden i Stockholm. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har hållits med fastighetsägare och hyresgästrepresentanter för att undersöka dels vilka utmaningar pandemin skapat för fastighetsägare, dels hur efterfrågan på kontorsyta och flexibla avtal sett ut men även hur pandemin påverkat avtalsförhandlingen mellan hyresvärd och hyresgäst. Den tydligaste slutsatsen som kan dras är att pandemin och distansarbetet den medfört har skapat osäkerhet hos företag om det framtidakontorsbehovet där många företag fortfarande håller på att utreda behovet. Under pandemin har man upplevt en lägre efterfrågan på vakanta lokaler än innan pandemin. Hur den framtida efterfrågan kommer se ut är mer osäker och beror på flera olika faktorer. Under pandemin har det förekommit kortsiktiga lösningar exempelvis avtalsförlängningar på ett år på grund av osäkerhet inför framtiden. Avtalsförhandlingar har präglats av ett pragmatiskt förhållningssätt där man i större utsträckning än tidigare arbetat tillsammans för att hitta en lösning. I studien framkommer att pandemin har medfört flera utmaningar för fastighetsägarna främst av ekonomisk och organisatorisk karaktär. / For over a year we have been living with a pandemic caused by the coronavirus SARS-CoV-2. As a result of the widespread infection, the public health authority has recommended remote work for everyone that has the opportunity to do so. The study was conducted in the middle of the pandemic with the aim of providing a picture of the impact of the corona pandemic on the office market in Stockholm. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews have been held with property owners and tenant representatives to examine what challenges the pandemic has created for property owners, and how the demand for office space and flexible leases looked like, but also how the pandemic affected the contract negotiation between landlord and tenant. One conclusion that can be drawn is that the pandemic has created uncertainty among companies about their future office space needs and many companies are still investigating that. During the pandemic, there has been a lower demand for vacant office space than before the pandemic. What the future demand will look like is more uncertain and depends on several different factors. During the pandemic, there have been short-term solutions, such as lease extensions of one year due to uncertainty about the future. Contract negotiations have been characterized by a pragmatic approach where they have worked together to a greater extent than before to find a solution. The study show that the pandemic has brought several challenges for property owners, mainly of an economic and organizational nature.

This thesis examined the future office by interviewing 16 participants according to the Delphi method. Participants were given the opportunity to share their individual opinions related to ten introductory questions. All participants then continued the interview by participating in a feedback session that would form the basis of a future scenario for the office. According to the participants, the spread of Covid-19 has been a catalyst for the office's development. Environmental focus is high in the future when employees can take meetings from any place they prefer, instead of traveling the world to meet customers. Efficiency enables work regardless of workplace and thanks to digital tools and platforms, the employee can work anywhere at any time. What was somewhat more difficult to discern was the development of demand for offices. Although there were some aspects that all participants agreed on, it was possible to distinguish a lot of aspects that they thought about in different ways. There were different opinions from each stakeholder group regarding demand, rental levels, vacancies and other market factors that drive the market forward, as well as who will win and lose if the market moves on to a market characterised by flexible work. / Detta examensarbete undersökte det framtida kontoret genom att intervjua 16 deltagare enligt Delphi-metoden. Deltagarna fick möjlighet att dela sina individuella åsikter tillhörande tio inledande frågor. Alla deltagare fortsatte därefter intervjun genom att delta i en feedback- session som skulle ligga till grund för ett framtida scenario för kontoret. Enligt deltagarna har spridningen av Covid-19 varit en katalysator för kontorets utveckling. Miljöfokus är högt i framtiden när anställda kan ta möten från vilken plats de helst föredrar, istället för att resa världen för att träffa kunder. Effektivitet möjliggör arbete oavsett arbetsplats och tack vare digitala verktyg och plattformar kan medarbetaren arbeta var som helst när som helst. Det som var något svårare att urskilja var utvecklingen av efterfrågan på kontor. Trots att det fanns en del aspekter som alla deltagare höll med varandra om gick det att urskilja en hel del aspekter som de tyckte mycket olika om. Det framkom olika åsikter från varje intressent angående efterfrågan, hyresnivåer, vakanser och andra marknadsfaktorer som driver marknaden framåt, liksom vem som kommer att vinna och förlora om marknaden går vidare till en marknad som kännetecknas av flexibelt arbete.

No description available.

Vårt föränderliga samhälle påverkar och utmanar sättet att arbeta samt organisera arbete. Många organisationer förändrar kontorsmiljö och arbetssätt i syfte att skapa en mer stödjande arbetsplats. En växande kontorstrend är det aktivitetsbaserade arbetssättet, hädanefter kallat ABW. Arbetssättet innebär ett papperslöst kontor, utformat i olika zoner anpassade efter de anställdas behov. Medarbetarna har inga egna platser utan uppmanas att välja arbetsstation utifrån arbetsuppgift. Konceptet syftar till att inspirera samt främja samarbete och innovation men också till att öka lönsamheten. Studien, vilken utgår från en kvalitativ ansats, syftar till att undersöka hur medarbetare i organisationen upplever att den fysiska och psykosociala arbetsmiljön påverkas av att arbeta aktivitetsbaserat samt vad i det förändrade arbetssättet som eventuellt leder till förbättrad eller försämrad upplevd hälsa samt arbetstillfredsställelse. Studien  visar  att  den  fysiska  arbetsmiljön  har  stark  positiv  inverkan  på  medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse men att arbetssättet i sig inte upplevs lika positivt. Medarbetarna nyttjar inte fullt ut arbetssättet så som det är tänkt och de olika zonerna upplevs många  gånger  ofunktionella.  De  främsta  orsakerna  till  upplevelsen  av  en  försämrad arbetsmiljö är dels att medarbetarna inte har sin fasta plats, dels svårigheterna att samla hela gruppen. Slutsatsen är att god hälsa och arbetstillfredsställelse lättare uppnås genom att beakta medarbetarnas individuella förutsättningar samt förmåga och vilja att hantera förändringarna som arbetssättet innebär. Vi anser studien vara av värde då kunskapen kring ABWs för- och nackdelar samt påverkan på medarbetarnas fysiska och psykiska hälsa samt arbetstillfredsställelse  är  begränsad.  Genom  ökad  kunskap  och  förståelse  ökar förutsättningarna för ett mer hållbart arbetsliv. / Our   changing   society influence   and   challenge the   way   of   working and   organizing work. Many organizations change the office environment and the work concept in order to create a  more  supporting  workplace. A  growing  office trend  is the  concept  activity based working, henceforth called ABW. The work concept means a paperless office, designed in different  zones customized  to  suit the needs of employees. The employees  have no  fixed seats,  instead  they are  encouraged  to  choose  workstation  based  on  the  assignment.  The concept aims  to inspire and  promote collaboration  and  innovation,  but  also to  increase profitability.   The study,  which  is  based  on a qualitative approach,  aims  to  explore how employees in the organization perceive that the physical and psychosocial work environment is affected by working activity based and which factors in the changed way of working that leads to increased or decreased perceived health and job satisfaction. The study shows that the physical environment has a strong positive impact on employees' perceived job satisfaction but  that  the  activity  based  working  in  itself  not  always  is  perceived  as  positive.  The employees did not fully utilize the activity based working concept as it is supposed and the different office zones are often perceived as non-functional. The main reasons for why the physical and psychosocial work environment is perceived as impaired are partly that the employees do not have their own seats, partly the reduced possibilities to gather the whole group. The conclusion is that good health and job satisfaction is more easily achieved if considering the employees individual conditions as well as ability and willingness to handle the changes that the new way of working means. Since the knowledge about the advantages and disadvantages of the concept, as well as it’s impact on employees' physical and psychological health is limited, we believe our study to be of value. Through improved knowledge  and  understanding the  opportunities  to  create  a  more  sustainable  worklife increases.

The work was conducted in the spring of 2016 on behalf of the ÅF Industry in Umeå. This project aimed to provide proposals on energy-saving measures for house 2 at Umestans Business Park based on the total specific purchased energy for 2015. Also for the 3rd floor in the same house suggestions on energy-saving measures were given. This was done with regard to the expected electricity use during 2016. Finally, an investigation on the possibility to classify the floors using of business-electricity was done.Initially was a literature study of today's classification system for buildings done. The focus was to see whether there is a possibility or not to classify leased office space. Both Swedish and international classification systems have been evaluated during the project.All the systems in the building were investigated and the total specific energy could be mapped. All the systems in the building were investigated and the total specific energy could be mapped. Based on the results of the operational-electricity that were emerged during the mapping of house 2, and based on the values of the electricity meter 83353 the business-electricity for floor 3 could be determined. Also for this area a mapping was made to see which areas the business-electricity went to.The results of the mapping of the building showed that the average energy consumption for the total specific purchased energy was 141,1 kWh/m2 per year. Of these districts heating stands for 63%. Of the total share of district heating 81% went to the radiators, this suggests that the building has large transmission losses. The inventory shows that the building's has a low use of electricity. This indicates that the technical systems were well installed with well-adapted operating times. The energy-saving measures that were found to reduce the building's losses were in the areas of windows, ventilation and solar shading. Energy-saving measures for the energy supplied were found in pumps, cooling and lighting.The result of floor 3 shows that the average use of business-electricity is at 36,36 kWh / m2 per year. Of these, 50% goes to lighting.From the results floor 3 could be classified to a Class B using the report "Energy performance of buildings - Energy Classification". To achieve a better classification requires change in the lightning on floor 3 as well as an analysis of any thinkable behavior change among the employees. / Examensarbetet utfördes under våren 2016 på uppdrag av ÅF Industry i Umeå. Detta projekt syftade till att ge förslag på energibesparande åtgärder för hus 2 vid Umestans företagspark baserat på den totalt specifikt köpta energin för år 2015. Även för våningsplan 3 i samma hus gavs förslag på energibesparande åtgärder. Detta skedde med avseende på den verksamhetsel som beräknas användas under år 2016. Slutligen utreddes möjligheten till att klassa våningsplanets användning av verksamhetsel.Inledningsvis utfördes en litteraturstudie på dagens klassningssystem för byggnader där fokus låg på att se till huruvida det finns en möjlighet att klassa hyrda kontorslokaler. Både Svenska och internationella klassningssystem har utvärderats under projektet.Sedan inventerades byggnadens samtliga system och den total specifik köpta energin kunde kartläggas. Utifrån de resultat för verksamhetsel som framkom under kartläggningen av hus 2 samt utifrån värden på elmätare 83353 kunde verksamhetselen för våningsplan 3 fastställas. Även för detta område gjordes en kartläggning för att se till vilka områden våningsplanets verksamhetsel gick.Resultatet för kartläggningen av byggnaden visade att den genomsnittliga energianvändningen för den totalt specifikt köpta energin var 141,1 kWh/m2,år. Av dessa utgjordes 63 % fjärrvärme. Av den totala andelen fjärrvärmen gick 81 % till radiatorerna, detta tyder på att byggnaden har stora transmissionsförluster. Den inventerade byggnadens låga användning av el visade på väl installerade tekniska system med väl anpassade drifttider. De energibesparande åtgärder som återfanns för att minska byggnadens förluster låg i områdena fönster, ventilation och solavskärmning. För den tillförda energin var det områdena pumpar, kyla och belysning som energibesparande åtgärder återfanns.Resultatet för våningsplan 3 visar att den genomsnittliga användningen av verksamhetsel ligger på 36,36 kWh/m2, år. Av dessa går 50 % till våningsplanets belysning.Ur resultatet kunde våningsplan 3 klassas till en klass B med hjälp av rapporten ”Byggnaders energiprestanda – Energiklassning”. För att nå en bättre klassning krävs åtgärder för våningsplanets belysning samt en analys av eventuella beteendeförändringar hos de anställda. / <p>roek0001</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för ledningens avsikter och anställdas upplevelse gällande arbetsmiljö i det aktivitetsbaserade kontoret. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundar sig i två områden, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö behandlar i denna studie faktorer som fysisk struktur, färger, ljud, ljus och växter. Den psykosociala arbetsmiljön i studien utgår från karaktärsdrag hos det aktivitetsbaserade kontoret, självständighet och gemenskap. Metod: Metodvalen i denna studie är semistrukturerade intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna har genomförts på företagen Identity Works och SJ. Personal från ledning och övriga anställda från respektive företag har deltagit i intervjuerna. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat från totalt sju intervjuer och två observationer. Två intervjuer har genomförts med personer från arbetsledningen för att ta reda på vad de har för avsikter. Fem intervjuer har genomförts med anställda för att ta reda på hur de upplever det aktivitetsbaserade kontoret. Observationerna har genomförts i syfte att uppleva kontoret och se hur människor arbetar där. Slutsatser: Studien kom kortfattat fram till att ledningens avsikter är att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för de anställda gällande hur de utformar kontoret, hur de arbetar med ljud och ljus samt vilken inredning och färger de väljer att ha. De anställda upplever det aktivitetsbaserade kontoret som positivt där de upplever en stor självständighet och gemenskap. / Purpose: The purpose of this study is to obtain an increased understanding of the management’s intentions and the employees’ experiences of the working environment in activity-based offices. Theoretical framework: The theoretical framework is divided in two parts, physical and psychosocial working environment. The physical working environment deals with factors such as physical structure, colors, sound, light as well as plants. The psychosocial working environment includes the characteristics of the activity-based office, autonomy and fellowship. Method: Semi-structured interviews and observations are conducted. The interviews and observations have been conducted at the companies Identity Works and SJ. The interviews have been conducted at both management level and with the employees at both companies. Empirics: The empirical material is collected from seven interviews. Two interviews with employees at the management level, to see what their intentions are with the activity-based office. Five interviews were conducted with employees to see how they experience the office. Conclusions: This study concludes that the management´s purpose is to create a good working environment for the employees. This is done through the design of the office, how they construct the office regarding sound, light, plants and colors. The employees experience the activity-based office positively where they sense a large degree of independence and fellowship.

Inledning: Arbetsplatser  är den mest utvecklade arenan för att förebygga sjukdom. Stress som sjukdomstillstånd i arbetsmiljön har blivit allt vanligare. Tanken med studie är att se om det går att förebygga  både stress och psykisk ohälsa på arbetsplatser med hjälp av en teknisk uppfinning, ett hälsoarmband. Metod: Systematisk litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade på flertal metoder och möjligheter att identifiera riskfaktorer i ett tidigt stadium hos arbetstagare, med hjälp av hälsoarmband eller annan teknisk utrustning och på så sätt förebygga stress och psykisk ohälsa. Diskussion: Hälsoarmbandet kan vara en arbetsmetod för kommande generationer som ska ut i arbetslivet och även för dem som redan befinner sig där. Det är en innovation som kan utvecklas vidare. / Introduction: Workplaces are the most developed arena for disease prevention. Stress as a disease condition in the work environment has become more common. The idea of this study is to see if it is possible to prevent both stress and mental health at workplaces with the help of a technical invention, a health bracelet. Method: Systematic literature study, in which eleven scientific articles were used as the basis for the result. The articles were analyzed, processed and reviewed to achieve reliability in the result. Results: The results showed several methods and possibilities for identifying risk factors at an early stage in employees, using health bracelets or other technical equipment, thus preventing stress and mental illness. Discussion: The health bracelet can be a working method for future generations who are going to work and also for those who are already there. It´s an innovation that can be developed further.