Kyla produceras med ett antal helt skilda metoder. Denna rapport och fallstudie tar hänsyn till fyra metoder för kylning, kompressordriven-, absorptions-, fri-, och fjärrkyla. En del i problematiken är att systemen har mycket olika tekniska utformningar och krav på fastigheten, så som geografi och närhet till stora tekniska system som fjärrvärme och fjärrkyla. Kylsystemen jämfördes för att finna vilket kylsystem som var lämpligast samt vilket som hade den mest gynnsamma taxeringen för fastigheten. Kylsystemens lämplighet bedömdes framförallt efter underhållsbehov, men även storlek och ljudnivå. Fastigheten som utgör examensarbetets studieobjekt har ett kylbehov på 150 kW, vilket attribueras ett bageri, restaurang, kontor samt kylbänkar m.fl. Dessa har ett kylbehov under framförallt fyra sommarmånader, där kylbänkar m.fl även har ett kylbehov under resterande året. Flera studier har gjorts och pekar på att kylbehovet i framtiden kommer att öka, även om en exakt prognos inte kan ges. Det är även tydligt att alla de ovan nämnda kylsystemslösningarna har en roll att spela framöver. Examensarbetet har framförallt använt sig av en litteraturstudie för att besvara frågeställningarna. För litteraturstudien användes hemsidor som Discovery och ScienceDirect. För att beräkna energiförbrukning, drifttider och total kostnad så har Microsoft Excel använts. Framförallt för kylproduktion med kompressor, där det givna referensaggregatet har fyra olika driftfall beroende på kylbehov, varav ett är kylproduktion med frikyla. För att vikta frikylans andel har klimatdata från SMHI (2020) använts. Programmet har även använts för att sammanställa de tabeller och figurer som presenteras i resultatet. Prisförslag har givits efter personliga kommunikation per e-mail och telefonintervjuer med energiproducenter och tillverkare av kylaggregat. Resultatet visade att fjärrkyla var det för studieobjektet mest lönsamma alternativet, det står även för det system som är lämpligast då det är helt underhållsfritt för kunden. Anledningen till dess lönsamhet tillskrevs framförallt dess låga investeringskostnad. Att använda Gavleån för ren frikyla visade sig inte vara möjligt då temperaturen i ån är för hög sommartid. Även absorptionskyla visade sig vara olämpligt för studieobjektet då temperaturen i det lokala fjärrvärmenätet är för låg samtidigt som investeringskostnaden blivit hög. För absorptionskyla hade ett extra system behövts installeras, vilket rapporten inte kunnat prissätta. Rapporten visar däremot att metoden att producera kyla med absorptionsaggregat har potential att under rätt förutsättningar ersätta kompressorkyla. Detta för att minska dels belastningen på elnätet samt som ett sätt att minska CO2-utsläpp globalt, genom export av elektricitet till Europa. Detta arbete visar att dagens teknik är begränsad men att framtida teknik visar sig ha potential. Rapporten fann även att vidare arbete med vinning kunnat utföras för att identifiera absorptionskylas expansionspotential. / Cooling is produced with several completely differentiated methods. This report and case study considers four different methods of cooling, vapor-compression-, absorption-, free- and district cooling. A part of the problem is that the systems have vastly different technical configuration and requirement of a facility, such as geography and vicinity to other big technical system such as district cooling and district heating. The cooling systems are compared to find the method that is most suitable and has the most beneficial assessment. The different methods suitablitiy was graded based on, noise level, size and required maintenance. The facility that constitutes this thesis study has a cooling demand of 150kW, which is attributed to a bakery, a restaurant, an office and cooling benches etc. These have a cooling demand during four summer months, where cooling benches etc also have a demand during the rest of the year. Multiple studies showcase and point out that the cooling demand will grow in the future, even if a precise prognosis is not made. It is also clear that these above-mentioned cooling systems have a continuing role to play going forward. This thesis has foremostly used a literature review to answer the research questions. For the review webpages such as Discovery and ScienceDirect was used. To calculate the energy consumption, running hours and total yearly cost Microsoft Excel was used. Especially when cool produced with the compressor unit. The reference unit has four different operating modes depending on the cooling demand, one of the modes is production with free cooling. To value the share and impact that free cooling has, Microsoft Excel is used in combination with statistical data from SMHI (2020). Microsoft Excel is also used to compile the tables and figures in the “results” section. The pricing published in this report is based on personal communications per e-mail and phone interviews with energy producers and manufacturers of different cooling units. The result of the thesis show that district cooling is the most beneficial solution for cooling the facility. As well as the most suitable system since it is completely maintenance free for a customer. The reason for its profitability is attributed to its low investment cost. Using the nearby river for free cooling was deemed impossible because of its high temperature during the summers. Using absorption cooling was also considered unsuitable for the case object because of the low temperature in the local district heating network during summer times, as well as the high investment cost required because of it. To make absorption cooling suitable an additional system for cooling the processes would have to be installed, which this report has not been able to price.

Projektet är ett förslag på hur man kan bygga nya bostäder, kontor och butiker i en av Stockholms större innerstadsparker. Hornsbruksgatan på Södermalm ligger längs Högalidsparken som kröns av Ivar Tengboms Högalidskyrka från 1923. I förslaget presenteras två byggnadskomplex med ett 30-tal lägenheter på drygt 1300 kvm samt ca 3500kvm för kontor och detaljhandel. Byggnadskropparna är tegelklädda med bärande stomelement i betongskivor. Förslaget handlar om hur husen möter parken och gatan som har två helt skilda karaktärer. Stadsgatan möter en allvarlig park för rekreation. Kan arkitekturen förstärka dessa genom att verka som en tydlig gräns och länk?

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling? Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll. Hur skall en modern svensk ambassad se ut och fungera och därigenom på bästa sätt representera Sverige? I den frågan ingår en lång rad aspekter som t.ex. hållbarhet (material, byggteknik, transporter, energianvändning), och arkitektonisk gestaltning. Sverige har de senaste åren allt oftare börjat samarbeta med i första hand de andra nordiska länderna i och kring ambassadverksamheten i olika länder. Dessa samarbeten sker dock endast från fall till fall och det finns ingen övergripande generell strategi för hur verksamheter kan kombineras. Tätare samverkan mellan de nordiska länderna kan vara ett effektivt sätt uppnå ett större internationellt inflytande; de fem nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) har en sammanlagd befolkning på 25 miljoner människor och skulle tillsammans utgöra världens tionde största ekonomi. Ett närmare samarbete inom det diplomatiska området är därför rimligt att tänka sig, och en naturlig utgångspunkt för ett sådant samarbete är ambassadernas arkitektur. Tiden då ambassader var och agerade som solitärer är förbi. Sverige har numera varken kapaciteten eller behovet att placera alla sina ambassader i fristående palats, svåråtkomliga och avskilda från staden. Även om det fortfarande kan vara aktuellt för Sverige att på vissa platser att bygga enskilda hus ämnade enbart åt ambassaden, t.ex. House of Sweden i Washington D.C., så ser verkligheten väldigt annorlunda ut för de allra flesta beskickningar i utlandet. I Budapest t.ex. hyr ambassaden idag lokaler i ett anonymt kontorshus. Om Sverige däremot går ihop med andra länder av liknande storlek, företrädelsevis de nordiska, kan man spara både resurser och ekonomi. Närheten till de respektive exportråden, med vilka ett nära samarbete sker redan idag, ger ytterligare synergieffekter. Den samlade storleken gör en egen gemensam byggnad möjlig och ger en större attraktionskraft än om de enskilda länderna agerar separat. Svaret på frågan “Hur ska svenska ambassader fungera i framtiden, och hur kan svenska ambassader fungera bättre i samarbete med andra länder?” är alltså att Sverige skall samarbeta med andra länder i liknande storlek för att spara resurser och kunna dra nytta av samverkan mellan länderna; underlätta nära samarbete med de respektive exportråden; i de fall man väljer att bygga nytt se till att byggnaden i framtiden kan komma att användas av andra än ambassaderna själva; bygga hållbart; om möjligt ta tillvara på lokal kunskap och byggtradition; samt ge något tillbaka till staden och dess invånare.

No description available.

Bakgrund: Det aktivitetsbaserade kontoret blir allt mer vanligt då fler företag och organisationer går från det traditionella kontoret till ett aktivitetsbaserat. Det aktivitetsbaserade kontoret är oftast uppdelat i olika zoner, utan bestämda platser, där medarbetare väljer plats efter arbetsuppgift. Tidigare studier inom ämnet har främst fokuserat på de organisatoriska effekterna och på medarbetares upplevelser av det aktivitetsbaserade kontoret. Genom att utgå från hur chefer upplever det aktivitetsbaserade kontorets effekter på deras möjligheter att leda bidrar denna studie med hur det aktivitetsbaserade kontoret upplevs av och påverkar formella chefer i deras roll som ledare. Syfte: Studiens syfte är att studera om och hur formella chefer i deras roll som ledare upplever att implementationen av ett aktivitetsbaserat kontor har påverkat deras möjlighet att utöva ledarskap. Studien fokuserar på påverkan på kommunikation och motivation. Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien bygger på en fallstudie av ett företag i fastighetsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med chefer och interna dokument från företaget. Slutsats: Det aktivitetsbaserade kontoret upplevs ha förbättrat möjligheterna att ledasamtidigt som det kommer med vissa utmaningar. Utmaningarna har varit kopplade till hur man bäst leder medarbetare i deras självledarskap och etableringen av de riktlinjer som företaget skapat i samband med förändringen. De naturliga möten som det aktivitetsbaserade kontoret möjliggör upplevs främja ledarskapet, kommunikationen och motivationen, genom att det gör cheferna mer tillgängliga och främjar samarbete mellan medarbetarna. / Introduction: The activity-based office is a growing trend as more businesses and organizations are moving from the traditional office to an activity based. The activity-based office is usually divided into different zones, where employees do not have any allocated seats but chooses their location after the task at hand.  Previous research has mainly focused on the organizational impact and employees’ perceptions of the activity-based office. In order to further develop the theoretical area, there is a need to also consider the impact on the leadership. By examining how the managers perceive the effects on their ability to lead, this study contributes to expand the knowledge on how the activity-based office is perceived by and affects managers in their role as leaders. Purpose: The purpose of this study is to examine if and how managers in their role as leaders experience that the implementation of an activity-based office has affected their ability to exercise leadership. The study focuses on the effect in two aspects: communication and motivation, from a manager’s perspective. Method: The study uses a qualitative research strategy with a deductive approach and is based on a case study of a real estate company. The empirical data has been collected through semi structured interviews and internal documents from the company. Conclusion: The activity-based office is perceived to have improved the managers’ ability to lead at the same time as it comes with some challenges. These challenges have been related to how the managers can lead the employees in their self-leadership and the establishment of the company’s guidelines, which was created for the change. The natural meetings that the acitivty-based office provides is perceived to promote leadership, communication and motivation, in that it allows managers to be more accessible and promotes collaboration within the organization.

Efter utbrottet av Covid-19-pandemin blev distansarbete den plötsliga normen för kontorsanställda. Trots att pandemin officiellt har förklarats vara över har många anställda fortsatt att arbeta hemifrån till viss grad. Detta fenomen har resulterat i att arbetsgivare börjat utforska nya arbetssätt för sina anställda. Vissa arbetsgivare har valt att förbjuda hemarbete då de anser att anställda inte utför sitt jobb lika effektivt hemifrån, men även på grund av de vill bibehålla eller stärka sammanhållningen genom det fysiska mötet på kontoret. Å andra sidan främjar vissa arbetsgivare distansarbete och beaktar det som en möjlighet till ökad frihet för sina anställda samtidigt som det minskar behovet av kontorsutrymme. För fastighetsägare kan ökade vakanser på längre sikt leda till sänkta fastighetsvärden. Därför är det i deras intresse att skapa attraktiva kontorsmiljöer som anpassas till det nya arbetssättet och fortsätter att locka hyresgäster. Syftet med studien var att identifiera de olika komponenterna som anses vara viktiga för framtidens kontorsutformning. För att uppnå precisa resultat valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fastighetsägare, hyresgäster, arbetsplatsstrateger och förvaltare. Genom detta kunde vi få ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. Resultatet visade att en behovsanalys kommer att vara avgörande vid utformning av framtidens kontor. För att locka tillbaka de anställda till kontoret är det viktigt att de upplever att kontorsmiljön överträffar fördelarna med att arbeta hemifrån. Detta kan åstadkommas genom att erbjuda möjligheter till ostört arbete i separata rum, tillgång till gemensamma servicetjänster i byggnaden och flexibilitet. Ett nyckelord som framkom i många av respondenternas resonemang var aktivitetsbaserat. Genom en analys där tre marknadsföringsteorier tillämpas på respondenternas svar och de utvalda avgörande komponenterna kunde vi i diskussionen komma fram till att det snarare kommer att växa fram en ny typ av kontorsutformning. Denna typ kan komma att kallas för “Analysbaserad” där det viktigaste är att en behovsanalys för varje enskild hyresgäst görs. / After the outbreak of the Covid-19 pandemic, remote work became the sudden norm for office employees. Despite the official declaration of the end of the pandemic, many employees have continued to work from home. This phenomenon has led employers to explore new ways of working for their employees. Some employers have chosen to prohibit remote work, as they believe that employees are not as productive when working from homeand because they want to maintain or strengthen employee relationships through physical interaction in the office. Other employers promote remote work and see it as an opportunity to provide increased freedom for their employees while reducing the need for office space. For property owners, increased vacancies in the long term can result in decreased property values. Therefore, it is in their interest to create attractive office environments that adapt to the new way of working and continue to attract tenants. The purpose of the study was to identify the different components considered important for the future design of offices. To achieve precise results, we chose to use a qualitative research method with semi-structured interviews of property owners, tenants, workplace strategists, and facility managers.Through this approach, we were able to obtain a broad spectrum of opinions and perspectives.  The results showed that an “analysis of needs” will be crucial in designing the offices of the future. To attract employees back to the office, it is important that they perceive the office environment as surpassing the benefits of working from home. This can be achieved by offering opportunities for uninterrupted work in separate rooms, access to shared services within the building, and flexibility. A keyword that emerged in the reasoning of many respondents was activity-based office design. After analyzing the respondents' answers and determining key components, we concluded that a new type of office design is likely to emerge. We choose to call this type "Analysis-based," where the most important aspect is conducting a “analysis of needs” for each tenant.

Activity Based Workplaces (ABW) is the latest trend within the office layout for knowledge workers. The design and layout of an activity based workplace is based on the worker's need to carry out different tasks, in the most efficient way. In order to achieve that the office is divided into different zones and the workers doesn't have a private work-station. The biggest advantage with ABW is a space efficient working environment that promotes knowledge- and information sharing within the company’s different departments. The purpose of this master thesis is to investigate how to implement Activity Based Workplaces in an efficient way. In order to do that a literature review on existing research and a qualitative study have been carried out. The qualitative study is based on interviews with key persons at five different companies that have implemented ABW or had the intention to do so. The transition to ABW have been studied in three different blocks; the decision process, the implementation process and the outcome and user perspective. The analysis of the results from the qualitative study shows that the transition includes a lot of different challenges. One of the biggest challenge that the management has to overcome is to assure the co-workers that the implementation of an Activity Based Workplace will bring positive effects to the company. In order to achieve that it is important that the management acquires the right knowledge to successfully handle the implementation and is able to create a clear strategy of how to do so. During the process it is important to involve the co-workers in order to identify their needs. After all it is the co-workers who carry out the activities that the workplace is supposed to support. The involvement of the co-workers will also create a more positive attitude towards the concept of ABW. After the implementation of the Activity Based Workplace the challenge lies within the ability to constantly adapt and develop the office space after the changing needs of the company and its co-workers. The co-workers changing needs are hard to identify in advance, therefore it is important to adapt the workplace when these needs are identified. The demand for space efficient offices will grow in the future and in comparison to a traditional office space layout, we believe the Activity Based Workplace allows for a workplace better suited for the needs of the company and its co-workers. / Aktivitetsbaserade arbetsplatser (förkortas ABW) är den hetaste kontorstrenden för tillfället. Konceptet ABW bygger på att utforma kontoret och dess arbetsplatser utifrån personalens behov. På ett aktivitetsbaserat kontor ska personalens arbetsuppgifter styra valet av arbetsplats och personalen har därför inga fasta arbetsplatser. De stora fördelarna med ABW är en förbättrad och mer yteffektiv arbetsmiljö som främjar informations- och kunskapsutbyte mellan ett företags eller en organisations olika avdelningar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur aktivitetsbaserade arbetsplatser kan implementeras på ett effektivt sätt. Syftet har besvarats genom en litteraturstudie, bestående av aktuell forskning inom området, samt en kvalitativ empirisk studie av fem stycken företag som antingen har implementerat ABW eller haft för avsikt att göra detta. Hos dessa fem företag har olika nyckelpersoner intervjuats kring konceptet ABW. Övergången till ABW har studerats ur tre block; beslutsprocessen, implementeringsprocessen samt resultat och användarperspektiv. Analysen av resultaten från den empiriska studien visar att utmaningarna vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor är många. En av de största utmaningarna är att företagets ledning lyckas övertyga personalen om att ett aktivitetsbaserat kontor kommer att gynna verksamheten och skapa en arbetsmiljö som på ett bättre sätt tillgodoser medarbetarnas behov. För att lyckas med detta krävs det att ledningen på företaget tillskansar sig kunskap om vad ABW är för någonting och har en tydlig strategi kring hur implementeringen ska genomföras. Under implementeringsprocessen är det viktigt att låta personalen vara delaktig för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Att låta personalen vara delaktig i processen resulterar också i en högre acceptans gentemot det nya aktivitetsbaserade konceptet. Efter implementeringen av det aktivitetsbaserade kontoret ligger utmaningen i att fortsätta utveckla kontoret. Personalens behov förändras med tiden och det kan även vara svårt att på förhand tillgodose samtliga behov vilket innebär att ett kontinuerligt utvärderingsarbete av kontorets layout är viktigt. En implementering av ABW är ingen punktinsats som avslutas efter flytten till det nya kontoret. Efterfrågan på yteffektiva kontor kommer i framtiden att öka och i jämförelse med ett traditionellt öppet kontorslandskap skapar ABW en arbetsmiljö som vi tror på ett bättre sätt tillgodoser företagens och dess personals behov.

Over time, the office spaces of authorities have evolved, with external influences like pandemics accelerating the transition towards flexible, activity-based workplaces. Despite resistance, attitudes are slowly becoming positive towards modern, adaptable offices. This transformation is driven by value creation, efficiency improvements, market condition shifts, and changing norms within public and private sectors. The office space design within authorities has transitioned from reflecting organizational hierarchies to open office spaces. Optimal space requirement has become complex due to flexible work arrangements. Sustainability is a guiding principle in office space design, highlighting social trends shaping institutional norms and practices. The increasing demand for security within authorities presents a conflict between maintaining openness for citizens and ensuring information security. Security and confidentiality have become influential factors affecting work methods, digital tool utilization, and physical premise design. The Swedish government's digitalization ambition significantly influences authorities' work processes and organizational structures. With remote work adoption and reduced business travel, authorities offering flexible work solutions are seen as attractive employers. Geographical location remains important, with central places like Stockholm's main station still considered desirable. Despite that, A key trend is authorities choosing locations in Solna and Sundbyberg over central Stockholm, adapting to market conditions with surging rents. / Över tid har myndigheters kontorsutrymmen utvecklats, påverkade av yttre faktorer som pandemi som påskyndar övergången mot flexibla, aktivitetsbaserade arbetsplatser. Trots motstånd håller attityderna mot aktivitetsbaserade kontor på att långsamt bli mer positiva inom myndigheterna. Denna förändring drivs av värdeskapande, effektivitetsförbättringar, förändringar i marknadsförhållandena samt skiftande normer inom den offentliga och privata sektorn. Kontorsutformningen inom myndigheter har övergått från att spegla organisationshierarkier till öppna kontorslandskap. Att fastställa optimalt utrymmesbehov har blivit komplext på grund av flexibla arbetsarrangemang. Hållbarhet är en vägledande princip i utformningen av kontorsutrymmen, vilket belyser hur sociala trender formar institutionella normer och praxis. Den ökande efterfrågan på säkerhet inom myndigheter skapar en konflikt mellan att upprätthålla öppenhet för medborgare och att säkerställa informationssäkerhet. Säkerhet och konfidentialitet har blivit inflytelserika faktorer som påverkar arbetsmetoder, användning av digitala verktyg och utformningen av fysiska lokaler. Regeringens ambitioner kring digitalisering påverkar myndigheters arbetsprocesser och organisatoriska strukturer avsevärt. Med möjlighet till stor andel distansarbete och minskade affärsresor betraktas myndigheter som attraktiva arbetsgivare när de erbjuder flexibla arbetslösningar. Geografiskt läge förblir viktigt, närhet till Stockholms Centralstation betraktas fortfarande som attraktivt. Trots detta är en nyckeltrend att myndigheter väljer platser i Solna och Sundbyberg framför centrala Stockholm, för att anpassa sig till marknadsförhållanden med stigande hyror.

This study examines the impact of risk premium factors on cap rates within Sweden's largest office markets. The research questions address the significance of various micro- and macroeconomic variables on cap rates, as well as the extent of this impact and how it varies across different locations. The study employed a quantitative approach, specifically regression analyses, to examine three different localizations from the years 2003 to 2022. The dataset used included information from JLL and large institutions. The study found that the top three optimized models could explain 80-90% of the fluctuations in office cap rates in the CBD of Stockholm, Gothenburg, and Malmö. To sum up, the 10-year treasury bill and the spread between Baa and Aaa corporate bond yields are the main variables that have the largest impact on cap rates across all locations. The 10-year treasury bill serves as a proxy for the risk-free rate. Nonetheless, the risk-free rate had a relatively lower impact in Malmö compared to Stockholm and Gothenburg's CBD. / Denna studie undersöker effekterna av riskpremiefaktorer på cap rates för Sveriges största kontorsmarknader. Forskningsfrågorna behandlar betydelsen av olika mikro- och makroekonomiska variabler på cap rates, samt omfattningen av påverkan och hur den varierar mellan olika städer. Studien använde ett kvantitativt förhållningssätt, specifikt regressionsanalyser, för att undersöka tre olika områden från åren 2003 till 2022. Datamängden som användes innehöll information från JLL och stora institutioner. Studien fann att de tre mest optimerade modellerna kunde förklara 80-90% av fluktuationerna i cap rate för kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö CBD. Sammanfattningsvis är den 10-åriga statsobligationen och spreaden mellan Baa- och Aaa-företagsobligationsräntorna de variablerna som har störst inverkan på cap rates för de tre städerna. Den 10-åriga statsobligationen fungerar som en proxy för den riskfria räntan. Dock har den riskfria räntan en relativt lägre påverkan i Malmö jämfört med Stockholm och Göteborg CBD.

Flexibilitet att kunna anpassa sin verksamhet är något som de flesta företag värderar högt i den snabbrörliga världen vi lever i idag och detta tillgodoses till stor del genom flexibla arbetssätt. Däremot, hur företag kan ges flexibilitet genom olika kontraktstyper kopplat till kontorslokaler är sparsamt behandlat inom litteraturen. Syftet med studien är utreda hur hyresgästernas behov av flexibla hyresavtal kan tillgodoses och hur fastighetsägarna kan agera för att fånga en förväntad betalningsvilja för denna flexibilitet Studiens resultat visar att det idag tycks finnas en efterfrågan på flexibla hyresavtal på Stockholmsmarknaden bland ett flertal olika företagskategorier. Detta tillgodoses främst genom tredjepartslösningar, optioner och även till viss del av färdiginredda lokaler med korta kontrakt. Av de företag som efterfrågar flexibilitet är det främst de med mellan cirka 10-20 anställda som idag inte får sina behov tillgodosedda. En av anledningarna till detta är att denna grupp bland annat har ett behov av att skapa en egen företagskultur och identitet med hjälp av lokalen, vilket inte alltid kan tillgodoses genom de lokallösningar som erbjuds via tredje part. Anledningen till det begränsade utbudet av flexibla hyresavtal beror till stor del på ett antal observerade friktioner i marknaden kopplat till dessa avtal. Det handlar främst om att flexibla hyresavtal är associerade med en ökad risk för vakanser och ökad arbetsbelastning för förvaltningsorganisationen. Ett sätt att hantera dessa friktioner är att öka hyresintäkterna för flexibla hyresavtal, vilket kan uppnås genom att en meny av kontrakt erbjuds hyresgästerna. Om hyresintäkterna ökas, samtidigt som risken förknippad med flexibla hyresavtal kartläggs bättre samt diversifieras, skapas möjligheter för att utbudet av flexibla hyresavtal ökar i framtiden. / Flexibility to adopt the business is highly valued amongst most companies given the rapid-changing world we live in. Today this is largely catered for through flexible working methods. However, how companies can be given flexibility through different types of contracts is sparsely addressed in the literature. Therefore, the aim of this study is to examine how supply and demand for flexible leases can be matched, and how property owners could act to capture a potential future increase in willingness to pay for flexible leases. The results of the study show that there seems to be a demand for flexible leases on the Stockholm real estate market in a number of different categories of companies today. This is mainly achieved through third party solutions, real options and a few types of short-term contracted premises. Among the companies that demand flexibility, it is primarily companies with between approximately 10-20 employees who do not receive their flexibility requirements today. One of the main reasons for this miss-match is because this group has a need to enhance their own corporate culture through the rented office space, which cannot always be met by the facilities offered through third party solutions. The reason for the limited supply of flexible leases can be derived from a number of observed frictions in the market, primarily because these leases are associated with an increased risk of vacancies and increased workload for the property management organization. However, as a counterpoint to this, a menu of different office leases with varying degrees of flexibility can be offered to tenants to capture the willingness to pay for flexibility. Thus, if the rental income increase, while the risk associated with the flexible leases is better identified and diversified, the supply of these leases might increase in the future.