Sammanfattning  Bakgrund. Den globala konkurrensen ställer ständigt krav på ökad produktivitet och ökad effektivitet. En effekt av detta är att det uppstår nya sätt att organisera arbetet. Nya arbetsformer kan innebära såväl möjligheter som utmaningar ur ett arbetsmiljöperspektiv. En hållbar arbetsmiljö på kontoret är en arbetsmiljö där medarbetare oavsett individuella förutsättningar och/eller behov kan arbeta, vara delaktiga och prestera under ett helt arbetsliv.  Syfte: Syftet med studien var att studera planeringsprocessen hos ett företag eller organisation som genomfört förändringar till ett aktivitetsbaserat kontor och att analysera nöjdheten med den fysiska arbetsmiljön ur ett medarbetar- och delaktighetsperspektiv.  Metod: Studien utgör en del av projektet “Projektering och planering av nya arbetsmiljöer” som drivs av en forskargrupp vid KTH (Kungliga Tekniska högskolan). Ansatsen var både kvantitativ och kvalitativ där webbaserad enkät och individuella telefonintervjuer användes som datainsamlingsmetoder.  Teoretisk bakgrund: Det har skett förändringar inom utformningen av kontorsmiljöer i Sverige. Idag har trenden kommit till det aktivitetsbaserade kontoret som erbjuder olika typer av arbetsplatser anpassade för de arbetsuppgifter som förekommer. Det är fortfarande oklart vilka effekterna blir för medarbetaren och för organisationen då ett aktivitetsbaserat kontor innebär ett nytt arbetssätt. Det är viktigt att medarbetarna är delaktiga i processen för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats samt för att uppnå uppställda mål vid en kontorsförändring. Resultat och slutsats: Delaktighet är en viktig faktor men inte den enda av betydelse vid en implementering av ett aktivitetsbaserat kontor. Medarbetare som varit delaktiga i planeringsprocessen bidrar med värdefulla erfarenheter om vikten av förberedelser, information och behovskartläggningar. Fördjupning av begreppet delaktighet rekommenderas vara en del av förberedelsearbetet för att säkerställa att hela organisationen har en samsyn vad delaktighet innebär.  Nyckelord: Aktivitetsbaserade kontor, arbetsmiljö, ergonomi, utvärdering, framgångsfaktorer / Abstract  Background: Global competition continually demands increased productivity and increased efficiency. One effect of this is the emergence of new ways of organizing work. New forms of work can involve both opportunities and challenges from a working environment perspective. In a sustainable office work environment an employee, irrespective of individual circumstances and/or needs, can work, participate and perform throughout an entire working life.  Aim: The purpose of this study was to look at the planning process of a company or organization that implemented changes to an activity based flexible office (A-FO) and to analyze the satisfaction regarding the physical work environment from an employee- and participation perspective.  Method: The study was a part of the project "Designing and planning of new working environments", run by a research group at KTH (Royal Institute of Technology). The approach was both quantitative and qualitative, where web-based surveys and individual telephone interviews were conducted as data collection methods.  Theory: There have been changes in the design of office environments in Sweden. The current trend is the A-FO that is designed for different types of work settings and are supposed to be adapted to the activities that occur. It is still unclear what the consequences are for the employees and for the organization. Relocating to an A-FO involves a new way of working. It is important that employees are involved in the entire process of creating a health promoting workplace and for achieving the goals set for an office change.  Results and conclusion: Participation is an important factor, but not the only one, when implementing an A-FO. Employees who have participated in the planning process provide valuable experiences on the importance of preparation, information and needs mapping. Deepening of the concept of participation is recommended to be part of the preparatory work to ensure that the entire organization has a consensus regarding the meaning of participation.  Keywords: Activity-based office, work environment, ergonomics, evaluation, best practice / Projektering och planering av nya arbetsmiljöer

Implementeringen av ett aktivitetsbaserat kontor fortsätter att öka inom svenska organisationer. Huvudsyftet är en kostnadsbesparing i form av en effektivisering av kontorsytan men det finns också ett syfte av att erbjuda anställda en mer flexibel arbetssituation. Tidigare forskning påstår att denna kontorslösning bidrar till att anställda blir mer lyckligare på sin arbetsplats, dock saknar detta påstående genuin grund då tidigare forskning även visar på flera brister av införandet av ABK. Studien undersöker hur ledare som besitter någon form av ledarskapsroll med personalansvar upplever det aktivitetsbaserade kontoret och vilka faktorer som kan ha påverkat deras upplevelser. Studiens resultat visar att ledarna har generellt sett positiva upplevelser av ABK. Några av de centrala faktorer som påverkat deras upplevelser är förändringsprocessen och Covid-19-pandemin. Studiens angreppssätt har varit av kvalitativ ansats i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer. För att skapa förståelse för deras upplevelser har tidigare forskning i relation till teorier använts för att analysera empirin. Den teoretiska referensramen som tillämpats är; KASAM som innebär en känsla av sammanhang, Organisationskultur och Herzbergs tvåfaktorsteori.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

Cellkontor är en av de äldsta kontorstyperna som fortfarande används frekvent i dagens samhälle. Ett cellkontor är en statisk miljö som brukare har svårt att anpassa sig efter tiden i en konkurrerande miljö. För att motverka bristen på flexibilitet betonas en ny form av flexibilitet som framgångsfaktor för framtidens kontor. Den nya formen av flexibilitet beskrivs som ett agilt förhållningssätt. Det agila förhållningssättet tillåter verksamheter att bemöta oförutsägbara förändringar genom anpassningsbara kontorsmiljöer. Studien har utrett och identifierat indikatorer som korrelerar med brukares ställningstagande och utformningens betydelse för en anpassningsbar cellkontorsmiljö. De valda tillvägagångssätten för denna undersökning är fallstudie och erfarenhetsåterföring. Det avgränsade fallet är användningsbarhet av cellkontor, där olika infallsvinklar som anpassningsbarhet, samhörighet, individualitet, ergonomi, ljussättning och stimulering studeras. Fallstudien kommer att bestå av intervjuer, enkäter och observationer. Enkätsvaren påvisar även att brukare värdesätter möjligheten att utföra ansträngande och koncentrationskrävande arbetsuppgifter i cellerna, likväl som hemmet på grund av avskildheten och individualiteten. Däremot beskriver brukarna en avsaknad av kreativa ytor, samarbetsplatser och öppna interaktionsytor på båda kontoren. Detta är tre av de mest nämnda punkterna som brukarna saknar. Samtliga chefer beskriver hur cellkontoret har bristande flexibilitet. Cheferna poängterar hur lokalerna är utformade för fåtal ändamål. Vidare beskrivs hur medarbetare aktivt måste lämna sin cell vid samarbetsorienterade arbetsuppgifter och pekar på en efterfrågan av informella mötesplatser och multifunktionella ytor. Takten på utvecklingen av trender och skiftet av fokusområden ger en indikation på vad ett kontor ska bistå med och nya kravställningar från brukare. Fler personliga möten, ökade omstruktureringar samt ökad flexibilitet kring geografisk placering har givit upphov till ett skifte i vilka krav brukare ställer: större utbud av varierande miljöer, fler informella mötesplatser. Fler kontorsanställda ser fördelarna och möjligheterna med arbete på olika geografiska platser. Kontorets roll har förändrats och behöver numera erbjuda miljöer som lockar medarbetare till kontoret. För att garantera hållbara miljöer behöver såväl de fysiska som sociala funktionerna stödjas i samtliga ytor på kontoret, medan miljöer för koncentrationskrävande arbetsuppgifter kan tillgodoses på annan plats i större utsträckning. Pandemin har visat att en ökad acceptans för flexibelt arbetande, samtidigt som de snabba omställningarna indikerar att kontoren behöver en hög flexibilitetsgrad för att smidigt kunna anpassa sig till nya behov. Flexibilitet i praktiken handlar till stor del av möjligheter att kunna variera miljöer och aktiviteter. Agila arbetsplatser representerar nästa viktiga steg i arbetsplatsens utveckling. En anpassningsbar kontorsmiljö möjliggör för brukare att tillgodose grundläggande arbetsrelaterade behov såväl som individuella och varierande behov. / Cell offices are one of the oldest office types that are still frequently used today. A cell office is a static environment that users have difficulty adapting to over time in a competitive environment. To counteract the lack of flexibility, a new form of flexibility is emphasized as a success factor for the offices of the future. The new form of flexibility is described as an agile approach. The agile approach allows businesses to respond to unpredictable changes through adaptable office environments. The study has investigated and identified indicators that correlate with users' attitudes and the importance of design for an adaptable cell office environment. The chosen approaches for this study are case study, literature study and architectural guidance. The delimited case is the usability of cell offices, where different angles of approach such as adaptability, belonging, individuality, ergonomics, lighting, and stimulation are studied. The case study will consist of interviews, questionnaires, and observations.  The survey results show that users value the opportunity to perform strenuous and concentration-demanding tasks in the cells, as well as at home due to the privacy and individuality. On the other hand, users describe a lack of creative spaces, collaborative spaces, and interaction spaces. These are three of the most mentioned points that users are missing. All managers describe how the cell offices lacks flexibility. The managers mention how the offices are designed for few purposes. They also describe how employees must actively leave their cell for collaborative tasks and points to a demand for informal meeting spaces and multifunctional spaces. The pace of development of trends and the shift of focus has given an indication to what role the office will have and which requirements it needs to meet with regard to users. An increase of personal meetings, readjustments and increased flexibility regarding geographical location have given rise to a shift in what demands users make: greater range of varying spaces and more informal meeting places. Office workers are realizing the benefits and opportunities of working in different geographical locations. The role of the office has shifted, were the indoor spaces need to attract employees to the office. To ensure sustainable office environments, both the physical and social functions need to be supported in all areas of the office, while environments for concentration-demanding tasks can be met elsewhere to a greater extent. The pandemic has shown that there is an increased acceptance of flexible working, while the rapid changes indicate that office spaces need a higher degree of flexibility for adapting to new needs. Flexibility in practice is mainly about opportunities of varying environments and activities. Agile workplaces represent the next important step in workplace development. An adaptable office environment enables users to meet basic work-related needs as well as individual and varying needs.

Under de senaste åren har företag försökt utforma sina kontorsmiljöer till en som uppmanar till mer kommunikation både inom och mellan olika funktioner i produktutvecklingsprocessen. Då produktutvecklingsprocessen omvandlar en produkt från idé till lansering anses en stor utmaning vara att integrera de involverade funktionerna med varandra. Därav har många företag implementerat aktivitetsbaserat kontor. Genom att implementera detta förväntar sig företagen att kommunikationen ökar och i sin tur, påverkar produktutvecklingsprocessen positivt. Däremot är forskningen omstridd angående hur aktivitetsbaserat faktiskt påverkar processen. Syftet med den här studien är att studera hur kommunikationen ser ut på aktivitetsbaserade kontor och hur samarbetet påverkas inom team och mellan funktioner under produktutvecklingsprocessen. Studien har utförts genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för att få en ökad förståelse inom området. Därefter utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från två olika företag. Båda företagen hade implementerat aktivitetsbaserat kontor och arbetar med produktutvecklingsprocesser. Studien visar att vid implementering av aktivitetsbaserat kontor har de informella mötena ökat i frekvens och samverkan mellan funktioner har förbättrats. Inom team har dock det fysiska avståndet ökat vilket har resulterat i att interaktionen ansikte mot ansikte har minskat och mer kommunikation sker med digitala verktyg. När man inom teamet inte är samlokaliserade krävs mer struktur i arbetet vilket varit en positiv utveckling. Produktutvecklingsprocessen genomförs mer tvärfunktionellt mellan funktionerna vid implementering av aktivitetsbaserat kontor, ABW. / In recent years, companies have tried to design their office environments into one that calls for more communication both within and between different functions in the product development process. As the product development process transforms a product from idea to launch, it is considered a significant challenge to integrate the functions involved with each other. As a result, many companies have implemented activity-based offices. By applying this, companies expect communication to increase and, in turn, have a positive impact on the product development process. However, research is controversial as to how activity-based affects the process. The purpose of this study is to study how communication looks at activity-based offices and how collaboration is affected between functions during the product development process. The study was carried out by initially conducting a literature study to gain an increased understanding of the field. Subsequently, a qualitative semi-structured interview survey was conducted with four respondents from two different companies. Both companies have implemented activity-based offices and are working on product development processes. The study shows that in the implementation of activity-based offices, informal meetings have increased in frequency and collaboration between functions. The physical distance between team members has increased, which has led to less face-to-face interaction and more use of digital tools. When the team is not co-located, more structure is required, which has been a positive development. The product development process is worked more cross-functionally between the functions when implementing an activity-based workplace, ABW

Det fysiska arbetsrummet, är en faktor som kan påverka en studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan det fysiska arbetsrummet har på en studie och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning på grundskolan. För att uppnå detta syfte, formulerades tre specifika forskningsfrågor. Undersökningen gjordes enligt metoden kulturanalys. Med denna metod i åtanke utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, blandat med observation av studie- och yrkesvägledares fysiska arbetsrum. De deltagande var sex studie- och yrkesvägledare, som är anställda på olika grundskolor i ett svenskt län. Teorierna som valts till teoretisk bas är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bourdieus teori om symboliska kapital, fält och Doxa. Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarnas yrkesidentitet och yrkesutövning påverkas mycket av det fysiska arbetsrummet, samt att det finns olika förutsättningar beroende på hur arbetsrummet ser ut och vad det innehåller för möbler, dekor och detaljer.

Titel: Hybridarbetet: Arbetsplatsen och platsen för arbetet - En kvalitativ studie av medarbetares upplevelser. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Katarina Danielsson och Maja Mettävainio Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetare upplever hybridarbetet. Metod: Examensarbetet präglas av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som har erfarenhet av hybridarbete under och efter Covid-19 pandemin. Samtliga intervjuer har transkriberats, kodats induktivt och därefter analyserats tematiskt innan empirin redovisats och diskuterats i uppsatsen. Resultat och slutsats: Tillit, förtroende och flexibilitet är de förutsättningar som krävs för att möjliggöra hybridarbetet, men organisationer och ledare erbjuder inte alltid förutsättningarna. Vidare bör kontroll, motstånd och ogenomtänkta kontorsytor avskaffas då de skapar låg tillfredsställelse. Följaktligen är platsen för arbetet inte längre av lika central betydelse. Vidare är småbarnsföräldrar den arbetsgrupp som mest fördelaktigt använder hybridarbetet. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen visar de förutsättningar som efterfrågas av medarbetare samt vilka förutsättningar organisationer erbjuder; och hur det har en inverkan på balans och arbetstillfredsställelsen. Uppsatsen konstaterar även att hybridarbetet är signifikant för småbarnsföräldrar samtidigt som platsen för arbetet numera är mindre relevant. Förslag till fortsatt forskning: Utföra samma studie med kvantitativ metod och större urval för att förtydliga sambandet mellan hybridarbete, arbetstillfredsställelse och Perceived Organizational Support. / Title: Hybrid work: The workplace and the place of work - A qualitative study of employee experiences. Level: Bachelor's degree thesis in the subject of business administration. Author: Katarina Danielsson and Maja Mettävainio Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 - May Aim: The aim of the thesis is to create an understanding of how employees experience hybrid work. Method: The thesis is characterized by a qualitative method consisting of semi-structured interviews with eight respondents who have experience of hybrid work during and after the Covid-19 pandemic. All interviews have been transcribed, coded inductively and then analyzed thematically before the empirical evidence is reported and discussed in the thesis. Results and conclusions: Trust and flexibility are the conditions required to enable hybrid work, but organizations and leaders do not always offer the conditions. Control, resistance and ill-conceived office spaces should be abolished as they create low satisfaction. Consequently, the location of the work is no longer of such central importance. Furthermore, parents of young children are the work group that benefits from hybrid work. Contribution of the thesis: The conditions demanded by employees as well as the conditions organizations tend to offer; and how it has an effect on balance and job satisfaction. The essay also states that hybrid work is significant for parents of young children, while the location of the work is of minor importance. Suggestions for future research: Conduct the same study with quantitative method and larger sample to clarify the relationship between hybrid work, job satisfaction and Perceived Organizational Support.

Projekteringar idag har blivit allt färre. Inflation, ökade priser på insatsvaror ochtransportkostnader präglar den svenska byggbranschen. I kombination med det råderdet även en bostadsbrist i samhället. Under år 2020 var det 212 av 286 kommuner somansåg att de har ett underskott av bostäder. Detta är 74% av Sveriges kommuner ochen stor del av de som är utsatta är studenter. I en stigande efterfrågan på bostäder ärdet svårt att skapa nya bostäder som möter efterfrågan som existerar idag. Manuppskattar att 67 300 nya lägenheter behöver byggas årligen i Sverige för att mötabehovet av de bostäder som krävs i Sverige.Istället för att skapa nytt finns det idag en marknad för att kunna nyttja gamlabyggnader för att sedan använda dem för att kunna renovera och ge annat syfte än vadursprungfunktionen var. Det sker väldigt få renoveringar och ombyggnadsprojekt, IEuropa är 1- 1,5% av alla byggprojekt renoveringsprojekt. Med en ökning i detsvenska samhället skapar man en möjlighet för att kunna uppfylla bostads kraven.Processen av att renovera utgör mindre kostnader och mindre miljöpåverkan dåtransportkostnaderna minskar och mängden nya material och byggdelar blir mindre, ioch med det skapar man mindre klimatpåverkan, ökar energieffektivisering ochförlänger byggnadens livscykel.Renoveringsprojektet av Järnåkravägen 3 är ett projekt där man omvandlar huset frånkontor till studentbostäder. Idén till att skapa just bostäder för studenter är bland annatpå grund av den rådande bostadsbristen, platsen på byggnaden och den existerandeformgivningen av huset. Vid utformningen är en viktig beståndsdel att skapa ett husdär sociala interaktioner uppmuntras. För projektet vill man frambringa de socialaaspekterna som ett "dormitory" ger med en mer svensk utformning då man tillexempel kan ha tillgång till egen toalett och dusch. Med ökad social anpassning bidrardet med godare samspel bland hyresgästerna vilket ökar mingel och bekantskap.I renoveringsprojektet tittar man tydligt på de tekniska aspekterna och lagarna ochreglerna för att konverteringen ska bli väl projekterad. Man har implementerat Plan-och Bygglagen samt Boverkets byggregler i projektet. Byggnaden konverteras menman har försökt behålla så mycket av ursprungliga husets konstruktion och estetiksom möjligt för att stadga att huset inte behöver genomgå allt för stora rivningar ochförändringar ur det byggtekniskt hållbara utgångsläget. / Projects today have become fewer. Inflation, increased prices for input goods andtransport costs characterize the Swedish construction industry. Combined with that,there is also a housing shortage in our society. In 2020, 212 out of 286 municipalitiesconsidered that they have a housing deficit. This is 74% of Sweden's municipalitiesand a large part of those who are exposed are students. In a rising demand for housing,it is difficult to create new housing that meets the demand that exists today. It isestimated that 67 300 new apartments need to be built yearly to meet the housingneeds required in Sweden.Instead of creating something new, there is currently a market able to use old buildingsand then use them to be able to renovate and give a purpose other than what theoriginal function was. There are very few renovations and remodeling projectsongoing, in Europe 1-1.5% of all construction projects are renovation projects. Withan increase of renovation projects in Sweden, an opportunity is created to be able tomeet the housing requirements. The process of renovating represents less costs andless environmental impact as transport costs are reduced and the amount of newmaterials and building parts is less, thereby creating less climate impact, increasingenergy efficiency and extending the building's life cycle.The renovation project of Järnåkravägen 3 is a project where the building is convertedfrom offices to student housing. The idea to create housing specifically for students isdue to the prevailing housing shortage, the location of the building and the existingshape and design of the building. In the design, an important element is to create ahouse where social interactions are encouraged. For the project, a key focus is to bringout the social aspects that a "dormitory" provides with a more Swedish design stylewhen, for example, you can have access to your own toilet and shower. With increasedsocial adaptation, it contributes to better interaction among the tenants, whichincreases mingling and familiarity.In the renovation project, the technical aspects and the laws and regulations are clearlylooked at in order for the conversion to be well planned. The Plan- och Bygglagen andBoverkets Byggregler have been implemented in the project. The building is beingconverted, but an attempt has been made to retain as much of the original house'sconstruction and aesthetics as possible to ensure that the house does not have toundergo too many demolitions and changes from the structurally sustainable startingpoint.

Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi, syftar denna studie till att undersöka vad som hindrar och främjar innovationsförmågan och kreativiteten hos ett urval anställda som arbetar på distans och i Energimyndighetens aktivitetsbaserade kontor. Empirin bygger på sekundärdata från Energimyndighetens egen enkätundersökning, fotoelicitering och sju semistrukturerade intervjuer på anställda från Energimyndigheten. Resultatet visar att flexibla arbetsformer på Energimyndigheten, som distansarbete och aktivitetsbaserade kontor, ökar innovation genom bättre arbetsbalans och tillfredsställelse. Begränsningar inkluderar mötesintensitet och traditionella rutiner som minskar spontanitet och kreativitet. Förbättringar föreslås genom bättre balans mellan formella och informella möten, starkare ledarskap och system för återhämtning. / Based on a qualitative research strategy, this study aims to investigate what hinders and drives the innovativeness and creativity of a sample of employees working remotely and in Energimyndighetens activity-based offices. The empirical work is based on secondary data from Energimyndighetens own survey, photo elicitation and seven semi-structured interviews with employees from the Energimyndiheten. The results show that a flexible work environment and a corporate culture characterized by trust promote creativity, while a culture with a lot of meetings and routines and old thought patterns hinders. Flexible working arrangements at Energimyndigheten, such as remote work and activity-based offices, boost innovation by improving work-life balance and satisfaction. Limitations include meeting intensity and traditional routines that reduce spontaneity and creativity. Improvements are suggested through better balance between formal and informal meetings, stronger leadership, and recovery systems.

Globaliseringen och omvärldens påverkan av de moderna organisationerna har skapat nya krav och mål för våra svenska arbetsgivare. Flexibilitet och snabba förändringar måste dagens arbetsgivare vara väl anpassad för. Detta i sin tur innebär att även arbetstagaren måste vara redo att klara av liknande krav. Ny teknik och nya sätt att arbeta på har givit den moderna kontorsarbetaren en vardag som kan vara helt papperslös och inte heller knuten till en och samma plats. Det centrala för det nya arbetssättet är självfallet att öka lönsamheten, men fördelar som ökad kreativitet och ökat samarbete medarbetarna emellan lyfts fram som fördelar från arbetsgivarens sida. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats. Målet med studien var att fånga medarbetarnas upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Studien har inte som avsikt att förklara om detta nya arbetssätt är bra eller dåligt för arbetstagaren utan enbart som för avsikt att fånga deras upplevelse. Studien visar att den generella upplevelsen av att arbeta aktivitetsbaserat är god, men att upplevelserna varierar mellan olika individer. Slutsatsen är att de anställda behöver ha en känsla av att kunna kontrollera sin vardag och möjligheter att välja rätt plats för rätt arbetsuppgift för att detta arbetssätt skall upplevas bra. Studien anser vi har ett värde på grund av att den mäter medarbetarnas upplevelse. Det är något som inte har forskats mycket om tidigare i detta allt mer förekommande sätt att utforma moderna kontor på. Om vi fångar medarbetarnas upplevelse av att arbeta i denna miljö kan vi enklare förstå hur den upplevs och med bättre förutsättningar förbättra arbetsmiljön på sikt i ett samhälle som löpande ställer nya krav på organisationerna och de anställda. / Globalization and the outside world's influence on modern organizations have created new demands and goals for our Swedish employers. Flexibility and rapid changes demand that today's employers must be well-suited for change. This in turn means that the employee must also be ready to meet similar requirements. New technology and new ways of working have given the modern office worker a daily life that can be completely paperless and because of this the employee isn't linked to one specific workstation. The key reason for to the new way of working is to increase profitability, but benefits such as increased creativity and increased cooperation among employees are highlighted as benefits from the employer. This study is based on a qualitative approach. The aim of the study was to capture the employees experiences of working activity-based. The study does not intend to explain whether this new way of working is good or bad for the employee, but only for the purpose of capturing their experience. The study shows that the overall experience of working activity-based is good, but that experiences vary between different individuals. The conclusion is that employees need to have the feeling of being able to control their everyday lives and opportunities to choose the right place for the right task for this work method to be experienced well. The value of this research lies in the fact that because employee experience is something that has not been the center of the research before, and we need to know more about the effects of this increasingly popular way of designing modern offices. If we capture the employee's experience of working in this environment, we can more easily understand how it is perceived and better conditions improve the working environment in the long term in a society that continually places new demands on organizations and employee's.