<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll. I studien har det använts en modell med tre zoner: frizon, normzon och förbudszon. Begreppen ungdomsoffentlighet och moralisk panik har använts samt teorin om det kommunikativa handlandet. Kvalitativa intervjuer har gjorts och stor vikt har lagts vid var och ens upplevelser. Resultaten visar att killarna var trygga. Alla sa att det finns kompisgrupper, men utan ledare De kunde vara ute utan att göra någonting särskilt. Fältassistenterna ansåg det viktigt att ha relationer för att göra ett bra arbete. De tyckte att det övergripande samarbetet i stadsdelen är bra och att Bagarmossen inte skiljer sig från andra stadsdelar. Båda ansåg det viktigt för ungdomar att få vara ifred, men under kontroll. De kände sig trygga med ungdomarna.</p>

<p>I dagens kunskapssamhälle, som karakteriseras av ständiga förändringar, utgör anställda en viktig roll för företags framgång. Personalfrågor är därför av stor betydelse för företag idag. Syftet med denna studie var att studera personalvetares arbetssituation. Utgångspunkten var Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell, Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang samt Ryffs (1989a, 1989b) modell över psykologiskt välbefinnande. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex personalvetare genomfördes. Den databearbetningsmetod som användes var deduktiv tematisk analys. Det framkommer i resultatet att det sociala stödet är av stor vikt för att kunna uppnå eller bibehålla en balans mellan krav och kontroll. Intervjupersonerna upplever en relativt stark känsla av sammanhang och välbefinnande i sin arbetssituation. Framträdande i resultatet är att antal år inom yrket påverkar känsla av sammanhang och välbefinnande positivt. Resultatet visar dock att det är svårt att entydigt ge en bild av hur personalvetare upplever sin arbetssituation. Många faktorer spelar in som t.ex. bransch, företagets storlek, arbetsområde och antal år i yrket.</p>

<p>Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.</p>

<p>Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt. Detta innebar att de kunde klara av att balansera sitt arbete och privatliv som då minskar deras stress. Detta resultat indikerar att en arbete/privatliv-balanspolicy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress.</p>

<p>Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har.</p><p>Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag.</p><p>Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet.</p><p>Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete.</p><p>Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag.</p><p>I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag.</p><p>I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året.</p><p>Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Hedersrelaterade frågor har fått allt mer utrymme i media och staten ökar sina insatser kring problematiken kontinuerligt. Jag har valt att utvärdera projektet ”samordning av kommunala verksamheter i kampen mot hedersrelaterat våld”. Förtryck i hederns namn existerar på grund av många olika faktorer. De jag har valt att belysa är kvinnans underordning i patriarkala samhällen, heder som något kulturbundet samt heder som maktmedel över den kvinnliga sexualiteten. Utvärderingen visar att fler förändringar behöver göras för att projektet ska fungera. Hedersetiken har funnits i flera tusen år som en del av en patriarkalisk kultur och kommer inte att försvinna än på ett tag. Undersökningen redovisar olika former av förebyggande arbete. Respondenterna framhåller framförallt utåtriktat arbete som ett starkt verktyg i kampen mot hedersrelaterade frågor.</p><p>Undersökningen visar också att en samordning av kommunala verksamheter kan vara otroligt nyttigt. Dock måste det ske vissa förändringar i Eskilstuna för att det ska vara ett fungerande nätverk.</p>

<p>Denna studie har till syfte att genom kvalitativa intervjuer studera om brottsofferstödjare upplever att deras hälsa påverkas av arbetet, och i så fall hur detta yttrar sig. Detta är ett ganska nytt område att forska inom, därför finns det ett stort behov av ytterligare kunskap inom området, och därav kommer mitt intresse.</p><p>Uppsatsen redogör för utvecklingen inom brottsstatistiken och uppkomsten av några olika brottsofferstödjande verksamheter. Tidigare forskning visar på att personer som arbetar med brottsofferstöd löper en stor risk att drabbas av negativa hälsoeffekter till följd av arbetet, dessa symptom benämns som compassion fatigue.</p><p>I studien intervjuades sex personer som arbetar inom brottsofferstödjande verksamhet, varav tre är anställda och tre arbetar ideellt. Intervjuerna analyserades utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell. Resultaten av dessa intervjuer visar att dessa personer ibland känner att arbetet har en negativ inverkan på hur de mår, men detta är bara under korta perioder och inträffar inte särskilt ofta. Genom erfarenhet och stöd från arbetskamrater har man lärt sig att hantera de jobbiga situationer som kan uppstå, så att de inte ger någon långvarig inverkan. Det visats att trots att det finns brister i verksamheterna, t.ex. när det gäller ekonomi och möjligheten till handledning i arbetet, så upplevs arbetet ändå generellt sett som positivt. Den störta anledningen till detta är den glädje man upplever i och med att man lyckas hjälpa någon annan. Det goda överväger det onda. Det var dock en intervjuperson som skilde sig från de andra, genom att hon en gång hade blivit sjukskriven p.g.a. utbrändhet som följd av arbetssituationen, denna person var en av de som arbetade med brottsofferstöd som fast anställd. Detta är 17% av alla intervjupersonerna, och 33% av de anställda.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier. Dels Goffmans teorier om totala institutioner och stigmatisering och dels Beckers teori om stämpling. Slutsatsen vi har kommit fram till är att personalen främst stämplar ungdomen gällande ansvarsfaktorn och att detta ökar riskerna för att en ungdom blir institutionsskadad. Vidare kan den sociala kontrollen öka riskerna för institutionsskada om personalen kränker en ungdom och när personalen, i och med den sociala kontrollen, missbrukar sin makt.</p>

<p>1. Titel</p><p>Den svenska bolagskoden – Vad har den medförd för revisionernas profession?</p><p>2. Problem</p><p>Våra problemformuleringar är, för det första: Hur har bolagskoden påverkat samarbetet mellan extern och intern revisor? Och för det andra: Hur har den externa och interna revisorns arbetsuppgifter förändrats i och med införandet av bolagskoden?</p><p>3. Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av den svenska koden för bolagsstyrning och dess användning kan upplevas genom den interna och externa revisionsarbetet.</p><p>4. Metod</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån strukturerade intervjufrågor med två intern revisorer och två externrevisorer.</p><p>5. Resultat</p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning presenterats som något nytt inom den svenska revisionen. Dess grundsyfte var att bidra till förbättrad styrning och en bättre förmåga att attrahera investerare både inom och utanför landet. Författarna har med hjälp av olika undersökningar kunnat påvisa att den i själva verket inte är något nytt. Det har visat sig att den svenska koden för bolagsstyrning är en mekanism som sammanställer redan befintliga regler och rekommendationer enligt aktiebolagslagen. Författarna har kunnat notera att den externa och interna revisorns arbetsuppgifter så långt inte har förändrats till följd av kodens införande. Dock tror författarna att en förändring kommer att ske inom en snar framtid på grund av den snabba utvecklingen av den interna kontrollen.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod:</strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats:</strong> När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.</p>