<p>Informationsteknologins och revisionens utveckling bidrog till att det under 1980- och 1990-talen växte fram ett behov av att fastställa vad intern kontroll innebär. Internal Control – Integrated Framework, lanserat år 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, är det internationellt mest erkända ramverket för utformning av intern kontroll. Syftet med ramverket var att säkerställa en förbättrad bolagsstyrning efter de företagsskandaler och förtroendekriser som skakat företagsvärlden under de senaste decennierna. Svensk kod för bolagsstyrning kom i slutet av år 2004 och hade som syfte att ytterligare förbättra styrningen för svenska företag. Intern kontroll innebär en ökad möjlighet för företagen att nå sina uppsatta mål genom att effektivisera verksamheten, undvika onödiga kostnader samt genom ett ökat informationsflöde öka förtroendet från intressenter.</p><p>Idag har många företag bristande kunskap om vad intern kontroll innebär eftersom det är ett vitt begrepp som har olika innebörd för olika organisationer. När det finns en otillräcklig kunskap om intern kontroll kan den interna styrningen och kontrollen upplevas som en aktivitet som ökar kostnaderna och skapar hindrande byråkrati.</p><p>Uppsatsen syftar till att förklara hur den interna kontrollen bör utformas för att nå uppsatta mål samt att undersöka och analysera hur företagsledningen och den externa revisorn ser på intern kontroll och hur deras uppfattningar stämmer överens.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes intervjuer med tre större företag och en revisionsbyrå. Den teoretiska referensramen som uppsatsen bygger på är tidigare forskning inom agentteori, vetenskapliga artiklar samt rekommendationer och ramverk.</p><p>De slutsatser som genereras visar att företaget inte påverkas nämnvärt av Svensk kod för bolagsstyrning vilket troligtvis beror på att stora företag redan innan dess introduktion hade en god intern kontroll. Undersökningen visar också att ramverket Internal Control – Integrated Framework fyller sitt syfte genom att ge företagen bra förutsättningar för en väl fungerande och strukturerad intern kontroll. Utifrån teori och empiri konstateras det att bilden avseende den interna kontrollens utformning inte helt stämmer överens mellan den externa revisorn och företagsledningen. Det finns situationer där informationsflödet är otillräckligt. De flesta problemen bottnar i en bristande kommunikation och information både externt och internt.</p> / <p>During the 1980s and 1990s the development of information technology and auditing established a need to explain the meaning of internal control. In year 1992 the Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission introduced Internal Control – Integrated Framework, internationally the most recognized framework for design of internal control. After corporate scandals involving accounting fraud its major purpose was to help organizations improve their governing. At the end of year 2004 the Swedish Code of Corporate Governance was introduced and its major objective was to additionally improve the governing of Swedish companies. Internal control is designed to enhance companies’ possibility to accomplish goals by making the company more efficient, avoiding unnecessary expenses and by an increased torrent of information also improve the trust from prospective customers’.</p><p>Today many companies have a lack of knowledge when it comes to the true meaning of internal control. This is a result of the concept being vaguely defined and thus practiced differently by organizations. When there is insufficient knowledge the internal management and control can be seen upon as an activity that increases costs and creates a restraining bureaucracy.</p><p>The aim of this paper is to explain how internal control ought to be designed to achieve specific goals. The aim is also to create a deeper understanding of how the company management and the external auditor define internal control and how their views differ.</p><p>To achieve the overall purpose of this paper interviews were performed at three larger companies and at an accounting firm. The theoretical frame of reference includes previous research in agency theory, scientific articles, recommendations and frameworks.</p><p>The conclusions generated shows that the companies have not experienced any significant difference when it comes to the Swedish Code of Corporate Governance. This can be due to the fact that large companies had a functioning internal control before its introduction. The interviews also shows that Internal Control – Integrated Framework is fulfilling its purpose by providing companies with a good environment for a well functioning and structured internal control. On the basis of theory and empirics it is established that the view on the design of the internal control do not completely concur between the company management and the external auditor. There are situations in which the torrent of information is insufficient. The majority of the problems are caused by a lack of communication and information, both externally and internally.</p>

<p>Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress.</p> / <p>Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.</p>

<p>Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken. Krav, kontroll, stöd och KASAM vara alla signifikant relaterade till beredskapsfaktorerna. Endast KASAM hade samband med riskupplevelser. Personer med hög KASAM och högt stöd i kombination upplevde generellt mindre risk samt bedömde beredskapen som bättre. Höga värden på dessa faktorer bidrar till en tryggare arbetsmiljö och bör således prioriteras.</p> / <p>Risk and preparedness issues are currently of interest for many sectors. This study investigated how staff in Örebro’s childcare viewed risk and preparedness and how a sense of coherence (SOC) and requirements, control and support in work influenced these views. The study was based on polls containing items from the questionnaire OPS-nordic 34+, 13 SOC questions and original questions. 53 people participated. The result shows assessed preparedness as high compared to perceived risk. Requirements, control, support and SOC were significantly related to preparedness. Only SOC was related to perceptions of risk. Combined high levels of SOC and support generally make for lower perceived risk and higher assessment of preparedness. This contributes to a safer workplace and should be prioritized.</p>

<p>Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.</p>

<p>I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘<em>How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’</em> and ‘<em>What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’</em> The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.</p> / <h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna:<em> </em>‘<em>Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ </em>samt ‘<em>Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ </em>Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att kunna få fram kärnan av intervjuerna med givna teman.</p><p>De teman som vi har kommit fram till har vi kopplat samman till tidigare nämnda teorier. Vi har också funnit att begreppet identitet är av stort värde för att vi ska kunna förklara hur konsulterna upplever den psykosociala arbetsmiljön. När vi kopplade samman resultatet med teorierna har vi först utgått från våra teman för att sedan kunna placera in konsulternas upplevelser i modellerna. Genom att göra detta har vi fått svar på följande frågor:</p><p>1. Hur upplever konsulterna sin psykosociala arbetsmiljö när det gäller krav, kontroll och socialt stöd?</p><p>Konsulterna upplever att de har yttre krav på tillgänglighet och hög önskan på tillgänglighet som speglar de inre kraven. De har hög kontroll i arbetet och låg kontroll över arbetet. Det emotionella stödet är högt och det instrumentella stödet är något lägre.</p><p>2. Hur upplever konsulterna sitt arbete när det gäller hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet?</p><p>De har en stark känsla av sammanhang och detta beror på att konsulterna är identitetssökare. En person med en stark identitet har en stark KASAM.</p><p>3. Upplever konsulterna att det finns en balans mellan arbetets ansträngning och belöning?</p><p>Det finns en någorlunda balans mellan konsulternas ansträngning och belöning. Ansträngningen är något tyngre på grund av de höga inre kraven som konsulterna ställer på sig själva. Däremot väger belöningen upp dessa krav och då framförallt den sociala belöningen. Det innebär att det skulle råda obalans mellan arbetets ansträngning och belöning om den sociala belöningen inte var så hög.</p>

<p>Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?</p><p>Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet<strong> </strong>att beskriva hur <em>internrevisionen </em>motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen</p><p>Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor.</p><p>De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet</p>

<p> Den här studien integrerar tidigare litteratur om Internationella Joint Ventures (IJV) som belyst variablerna ägarskap/kontroll, trust och performance och undersöker deras samexisterande betydelse för ett bra presterande IJV. Uppsatsen är utformad som en metaanalys som kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier och ämnar se huruvida ägarskap/kontroll har betydelse för ett IJVs performance. Detta genom att studera dess indirekta påverkan genom variabeln trust. Resultatet av studien visar att ägarskap/kontroll och trust influerar varandra i ett IJV samt att trust påverkar ett IJVs performance. Slutsatsen blir därmed att ägarskap/kontroll får en indirekt betydande roll för ett IJVs performance.</p>