Vi har genomfört en kvalitativ studie på en lagerverksamhet som till stor del använder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vår studie på vågar gå mot strömmen och satsa på sin verksamhet, då de har genomfört en stor omorganisation, jämfört med många andra företag på dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer på sex personer som är anställda av företaget och som jobbar som lageranställda, dessutom har vi genomfört två intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som är anställda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhållningssätt baserad på Lean Production. Men då empirin gav oss intressanta infallsviklar lät vi denna styra vår studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgångspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhållningssätt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vår studie då det var kring detta ämne vi fick fram intressant empiri. Vårt syfte är att förstå hur företagets lagerpersonal uppfattar arbetssituationen för sig själva och för de som är anställda av bemanningsföretag utifrån det arbetssätt och den personalhantering som råder. Denna studie har gett oss inblick i hur lika arbete kan bli ställda inför olika villkor beroende på om man är anställd genom företaget eller bemanningsföretaget. Vi har dessutom sett svårigheten i att sätta teori i praktik. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga. Frågeställningar som studien avser att besvara: • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC? •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga? • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet? Metod Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys. Resultat De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad. Slutsats Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser. / Aim The purpose of this study is to examine the static and dynamic balance ability of individuals with various kinds of impairments by looking into their state of balance, their experienced state of balance, and determine potential correlations between their state of balance and experienced state of balance. This study aims to answer the following questions: • Based on the two tests of the Movement ABC, what will the participants’ static and dynamic balance ability scores be? • How will the participants estimate their experienced static and dynamic state of balance? • Is there a potential correlation between the participants’ test scores and their estimations? Method The method is based on the two balance tests from the Movement Assessments Battery for Children. These two tests, both static and dynamic, are complemented with an individual subjective estimation form regarding experienced state of balance. The results are analyzed through Spearman’s correlation analysis. Results The descriptive results regarding static balance measured 5/8 participants as Very good / OK and dynamic balance measured 3/8 participants as Very good / OK. Results from the individual self-assessment form estimated 7/8 participants Very good / OK. No significant results were found in the correlation analysis after the empirical analysis, since the selection group was not sufficient in number to determine any statistical difference. Conclusion The participants showed a higher performance in the static versus dynamic test. The majority of participants estimated their balance ability as Very good and OK regardless of the results on the performed balance test. Since the study consisted of a minor selection group, the analysis did not show any significant results, no major conclusions were drawn.

Bakgrund:  Simning är en populär sport. De extrema repetitiva rörelserna som ingår i sporter med majoriteten av rörelserna över huvudet, som exempelvis simning, och otillräcklig stabilitet i axelleden resulterar ofta i överansträngning och skador. Ett vanligt syndrom är impingement och det har rapporterats att 40-91 % av alla simmare har eller upplever problem i axelleden eller de omkringliggande strukturerna. Syfte: Att undersöka om en intervention bestående av övningar för scapulas närliggande muskler i fyra veckor kan påverka upplevd smärta i axel och nacke hos unga simmare. Deltagare: Sexton unga simmare mellan åldrarna (13±2), bestående av (10 flickor och 6 pojkar) deltog. Alla deltagare utförde minst fyra simpass i veckan. Alla deltagare i studien upplever problematik i axel och/eller nacke. Metod: Deltagarna fick fylla i ett (SRQ-S) formulär och genomgå ett Beighton-test. Alla deltagare instruerades i fyra olika övningar, syftet med övningarna var att öka neuromuskulär kontroll och styrka i axelns stabiliserande muskler. Alla övningar skulle utföras innan träningspass, minst en gång om dagen, i fyra veckor. Efter fyra veckors interventionen fick deltagarna fylla i ett nytt (SRQ-S) formulär, den totala poängen innan och efter jämfördes. Resultat:  (SRQ-S) formulären resulterade i en signifikant skillnad (p=0,0005) mellan innan och efter interventionen. Majoriteten av deltagarna rapporterade ett högre välmående i axel och/eller nacke. Konklusion : Majoriteten av deltagarna upplevde minskad problematik i axel och/eller nacke efter fyra veckors interventionen. Det visar på att det finns ett samband mellan ökad axel stabilisering och minskad upplevd smärta i axel/nacke. Dock kan denna studie inte komma till en säker konklusion då vidare undersökning måste göras i detta område. / Background : Competitive swimming is a popular sport. The extreme repetitive motions that overhead-sports implies, like swimming, and inadequate stability in the shoulder joint often results in overexertions and injuries. A common condition is impingement syndrome and it has been reported that 40-91% of all swimmers have or experience problems in the shoulder joint or in the surrounding structures. Purpose : To investigate whether an intervention consisting of exercises for scapulas nearby muscles for four weeks can affect perceived distress in the shoulders and neck of young swimmers. Participants : Sixteen young swimmer between the age of (13±2), consisting of (10 females and 6 males) volunteered to participate. All the participants are performing at least four sessions of swimming a week. All the participants in the study are experiencing trouble in their neck or/and shoulders. Method : The participants had to fill in a (SRQ-S) form and do a Beighton-test. Participants were instructed in four different exercises, the purpose of the exercises were to increase neuromuscular control and strength in the shoulder stabilizing muscles. All exercise were to be performed before every session of swimming, at least once a day, for four weeks. After the four weeks of intervention the participants had to fill in a new (SRQ-S) form, the before and after score were compared. Results : The (SRQ-S) formulas resulted in a significant difference (p=0,0005) between before and after the intervention. The majority of the participants reported also a higher prosperous in their shoulder and/or neck area. Conclusion: The majority of the participant experienced less discomfort in their shoulder and neck area after the four weeks of intervention. There seems to be a relationship between increased shoulder stability and decrease in discomfort in the shoulder/neck. However this study can not come to a secure conclusion and further investigation has to be made in this area.

Det råder domarbrist bland Sveriges ishockeydomare. Medan allt fler äldre och rutinerade domare väljer att sluta lyckas man inte rekrytera nya och fylla upp de vakanta platser som uppstår. Tidigare forskning visar att det främst är nya och yngre domare som tidigt i sin karriär väljer att sluta döma, ofta pga. aggressiva spelare och ledare. Samtidigt vittnar ansvariga förbund och domare om ett allt hårdare klimat på och kring isen för domarna.Den här undersökningen fokuserar på Sveriges distriktsdomare och ämnar undersöka om aktiva domare överväger att sluta pga. hot och våld, och om detta hänger ihop med hur arbetssituation ser ut som domare. Studien har även kartlagt hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för Sveriges distriktsdomare.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där samtliga distriktsdomare i Sverige har fått möjlighet att svara på en enkät. Data har sammanställts i SPSS och olika korstabeller varvas med citat från domare och slutligen presenteras en linjär regressions analys över vilka faktorer som påverkar om domarna överväger att sluta pga. hot och våld.Resultatet visar på att nästan 70% av domarna upplever sin arbetssituation som hotfull och våldsam i någon grad. Det framkommer även att av de som upplever hot och våld så har nästan hälften någon gång övervägt att sluta döma.Den ökade domarbristen måste angripas ur flera vinklar för att stoppa den nedåtgående trend som råder.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-åriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus står skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehåll samt tillgång tillstöd och praktisk hjälp från sina lärare. Bakgrunden är den ökade rapporteringen av psykiskohälsa för denna åldersgrupp och de senaste årens relativt omfattande hälsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hälsobesvär.Som ett komplement till detta har här istället elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hälsoindikator som delvis är kopplattill psykiska och psykosomatiska hälsobesvär men som också kan spegla välbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frågan är om dessa aspekter av skolan har en så vidinverkan att de även påverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger på data från Folkhälsoinstitutets enkätundersökning ” Skolbarnshälsovanor” som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO. Dennaundersökning genomförs vart fjärde år och behandlar olika aspekter av barns ochungdomars hälsa, levnadsvanor, skolmiljö och sociala relationer. Deskriptiv statistik samtkönsspecifika logistiska regressionsanalyser har genomförts i bearbetning av data.Resultaten från studien tyder på att det för pojkar endast är höga krav i skolan som ärsignifikant kopplade till ökad risk för försämrad livskvalitet medan samtliga av de tredimensioner som undersökts - krav, kontroll och lärarstöd - har en signifikant inverkan påflickors livskvalitet. Resultaten tyder också på att lärarstöd har en mer buffrande effekt änkontroll mot de negativa hälsoeffekter som höga krav i skolan kan leda till för eleverna.</p>

<p>I en allt mer flexibel och osäker arbetsmarknad, har individers uppfattning av sin anställningsbarhet påverkan på deras hälsa och mentala välbefinnande. Syftet<strong> </strong>med föreliggande studie var att undersöka om core self-evaluations kunde predicera anställningsbarhet, det vill säga individens bedömning av sina egna möjligheter att skaffa ett nytt, likvärdigt arbete. Datainsamlingen bestod av enkäter som besvarades av 406 anställda vid tre olika rikstäckande organisationer i Sverige vid två tillfällen (2005 och 2006). Hierarkisk regressionsanalys utfördes för att studera effekten av core self-evaluations på anställningsbarhet; då kontrollvariablerna kön, ålder samt utbildning, kontrollerades för. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan core self-evaluations och anställningsbarhet. Genom att uppmärksamma personer med låg grad av core self-evaluations blir det möjligt att satsa extra på dessa individer för att förstärka deras anställningsbarhet och därigenom deras hälsa samt mentala välbefinnande. För företagens del blir den förväntade vinsten nöjdare samt produktivare anställda<em>.</em></p>

<p>På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor.</p><p>Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag.</p><p>Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa.</p><p>Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.</p><p>Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö. Jag har sedan tolkat det som respondenterna har sagt för att försöka förstå och nå mitt syfte med min studie.</p><p>Resultatet visar på respondenternas upplevelse av hur viktig relationen och samarbetet med övriga i arbetsgruppen är. Respondenterna upplever att kontakten med organisationen är väldigt liten varför man inom arbetsgruppen får fungera som både arbetskamrat, stöd och varandras feedback. Det som upplevs vara det som är centralt och betydelsefullt för deras arbete är de funktionshindrade.</p><p>De vetenskapliga artiklarna har bidragit till en ökad förståelse men dessutom medverkat till en bredare förståelse för den komplexitet som kan finnas inom människovårdande yrken. Dessa artiklar har jag vävt ihop med min resultatdel. Jag har använt mig av teorier som roller, grupper, krav-kontroll-stöd samt motivation som jag väver ihop i min analysdel. Teorierna har bidragit till att öka min förståelse för vad respondenterna har delgivit mig i min studie.</p>

<p>Syfte:                                                                         </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisation, intern kontroll och eventuella bolagsstyrningsrapporter förändrats i de tre undersökta bolagen i och med införandet av den reviderade koden den 1 juli 2008. Vidare är vårt syfte att undersöka om revisorernas arbete påverkats i och med införandet av den reviderade koden och hur Kollegiet upplever att implementering av densamma fungerat.</p><p>Metod:                                                     </p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade bolagens årsredovisningar samt intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har gjorts med representanter för tre revisionsbyråer, tre börsnoterade bolag som följer koden sedan 1 juli 2008 samt Per Lekvall representant för Kollegiet för svensk bolagsstyrning.</p><p>Slutsats:                                                   </p><p>Författarna har kommit fram till att implementeringen av den reviderade koden inte har blivit så omfattande och krävt några större förändringar som många av de mindre/medelstora bolagen kanske oroat sig för. Anledningen till detta är att bolagen redan följer många delar av koden sedan tidigare samt att koden inte innehåller några revolutionerande förändringar för bolagen.</p> / <p>Purpose:                                                   </p><p>The purpose with this thesis is to study how the organization, intern control and possible corporate governance reports changed in three companies since they started to follow the modified code 1 july 2008. Further is the purpose to study if the work of the audits has been affected since the adoption of the modified code and how the Swedish Corporate Governance Board has experienced the implementation of the Swedish code of corporate governance.</p><p>Method:                                                   </p><p>The Research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports reports taken from the reviewed companies annual reports and from semi-structured interviews. The interviews has been done with representatives from three audit bureaus, three companies noted on the Swedish stock exchanged, who has followed the code since 1 july 2008 and Per Lekvall from the Swedish Corporate Governance Board.</p><p>Conclusion:                                             </p><p>The Authors has realised that the implementation of the modified code has not brought any big changes as many of the small/ medium-sized companies maybe worrying about. The reason is that many of these companies are already following a large part of the code and that the code does not contain any revolutionary changes.</p>