No description available.

<p> </p><p>Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen. Detta resonemang leder fram till att enkätundersökningens tillförlitlighet kan kritiseras men också att uppsatsens teoretiska förankring och tydliggörande av vårdpersonalens kravfyllda arbetsmiljö kan ge implikationer till nya forskningsansatser.</p><p> </p>

<p>Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen. Vidare avser vi även att studera eventuella skillnader i stress kring två olika typer av projektmedlemmar med avseende på organisationstillhörighet. Dels personer som är anställda av kundföretaget, dels de som är anställda av det säljande konsultföretaget. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger på besöksintervjuer av sammanlagt fyra anställda från två olika organisationer, som arbetar inom ett och samma projekt. Vi studerar dels medlemmar som på heltid arbetar i projekt och dels medlemmar som vanligtvis arbetar i linjearbete, men som utöver ordinare verksamhet även deltar i projektarbete. </p><p>Slutsats: Vi kan se att samband finns mellan fenomenen projekt och stress. Vi kan också se att olika faktorer påverkar den anställdes stress, beroende på dennes organisationstillhörighet.</p>

<p>Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk. Treasuryavdelningens huvudsakliga uppgift är att kontrollera och hantera risker, d v s riskhantering. Ett vanligt mått för att mäta och kontrollera finansiell risk är Value-at-Risk som mäter den största möjliga förlusten under vissa givna förutsättningar.</p><p>En treasuryavdelning kan bland annat utvärderas som kostnadsenhet eller som resultatenhet. Om en treasuryavdelning utvärderas som kostnadsenhet ökar fokus på riskhanteringen. Samtidigt går de möjligheter till att göra vinst, genom spekulation, förlorade. Utvärderas de däremot som resultatenheter skapas dessa möjligheter. I denna studie har det konstaterats att en treasuryavdelning ska utvärderas som en resultatenhet för att skapa vinst för företaget. Detta bör ske genom att sätta tydliga resultatmål för verksamheten. Samtidigt ökar behovet av en effektiv kontroll där det är viktigt att de tre ovannämnda faktorerna samspelar. Vidare är det viktigt att de anställda på avdelningarna är medvetna om vad som ska presteras och att riskhanteringen används på ett effektivt sätt. Användningen av riskmått blir också avgörande och att de riskmått som används är lämpliga för den typ av aktivitet som utförs. I denna studie har det fastslagits att Value-at-Risk är ett effektivt mått för att mäta risk på en treasuryavdelning. Dock skulle användningen av måttet kunna förbättras.</p>

<p>Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor</p><p>Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''.</p><p>Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas.</p><p>Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen. Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktivistiskt synsätt där den verklighet som framställs i Kåkbladet ses som en konstruktion av talet. Goffmans teori om totala institutioner används tillsammans med annan forskning om fängelset och totala institutioner som ett teoretiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av analysresultatet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.</p><p>Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.</p><p>I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.</p><p>Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden.</p>

<p>Abstract</p><p>Coming to new job is not that easy, sometimes the feeling of insecurity appears. Working for recruitment agencies includes constant changes of colleagues and places of work and at the same time one has two different managers. Who does the individual turn to when problems occur and who do the employed see as his/her manager? Why do people search for work in recruitment agencies? How does it feel not having a fixed place of work or colleagues and how do the aspects of this affect the employed psychosocial work environment? This is a few questions asked when we tried to find answers on the employed feelings about his/hers psychosocial work environment in a recruitment agency. The purpose of this study was to find a deeper understanding on employees working in a recruitment agency experiences their psychosocial work environment on the basis of social support, demands and control. To find answers on our questions we made a deep qualitative interview with eight employees from a recruitment agency. We had help from the recruitment agency with the selection of respondents from our criteria’s. They had to be from different ages, genders and come from different ethnical backgrounds and the time of employment had to vary between them all. </p><p>As earlier researches we discovered some deficiencies within the recruitment agency and particularly about the social relations. Coming to demands our respondents has not expressed any despair. On the other hand there are suggestions that the demands are higher from the customer and the stationary employees, than from the recruitment agencies managers. The employed recons they have control over their working situation, based on their right of saying no to assignments that does not appeal them. Earlier research shows that employees within a recruitment agency are employed for an average of two years and that personal turnover is high in this business. Our respondents has worked in this trade of industry for two weeks up to four years and a number of them has been offered stationary employment at customers. All of them have turned them down with the justification about them being comfortable in the recruitment agency business and that the customer has not been appealing. </p><p>Our conclusion is that the experience of the psychosocial work environment can be seen as good. The positive experiences outweigh the negative experiences. </p><p>Keywords: Psychosocial work environment, social support, demand, control, consultants and recruitment agency.</p>

<p>Many organizational changes have been accomplished in elder care since the 1980's and many of those have been influenced by market mechanisms. The purpose of this study is to examine how the implementation of these market mechanisms has affected three important aspects in the work situation for personnel. These aspects are, demand, control and support. To attain the purpose of this study, five qualitative interviews with home care personnel have been carried out. The interview material has been analyzed and structured with the help of Karasek and Theorells demand-control-support model. The study shows that the demands on personnel has increased, the prospect of personnel to control their work situation has both decreased and increased in different regards, finally, that support has improved after the implementation of market mechanisms in the municipality where the study was done. This implies that the personnel's prerequisites for self development, teaching and motivation in some regards seem to have improved. Although, at the same time, the increased demands of cost efficiency adhered to time pressure seems to hinder personnel from using their skills and to make work related decisions. This also means that they in their work situation are at a greater risk of suffering illness.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Background:</p><p>To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Method:</p><p>A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %.</p><p>Results:</p><p>In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.</p>