Det nutida samhället kännetecknas av en alltmer ökande förändringstakt där organisationer kontinuerligt behöver göra förändringar för att behålla konkurrenskraften på marknaden, vilket resulterat i att återkommande organisationsförändringar blivit ett vanligt inslag. Studiens syfte är att undersöka hur återkommande organisationsförändringar upplevs ur ett medarbetarperspektiv. Genom att besvara följande forskningsfrågor har syftet besvarats: Hur upplever anställda att arbetets krav påverkats av återkommande organisationsförändringar? Hur upplever anställda att deras kontroll över arbetssituationen påverkats av återkommande organisationsförändringar? Vilken betydelse har socialt stöd för den anställde vid återkommande organisationsförändringar? Metoden som använts är kvalitativ, där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med anställda inom ett telekombolag för insamling av empirin. De teorier som använts för analys av empirin är Karasek & Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet visar att de anställda upplever att deras arbetskrav har ökat samtidigt som deras kontroll och delaktighet minskat i samband med återkommande organisationsförändringar, och att det sociala stödet fyller en viktig funktion vid denna obalans. Ett förslag till förändring för den studerade organisationen är att avsätta tid och resurser för att skapa delaktighet, så att de anställda erhåller en jämnare balans mellan arbetskrav och kontroll. / The present society is characterized by an ever-increasing rate of change where organizations continually need to make changes to maintain market competitiveness, resulting in recurring organizational changes becoming a common feature. The purpose of this study is to investigate how recurrent organizational changes are perceived from an employee perspective. By answering the following research questions, the purpose has been answered: How do employees experience that the demands of the work have been affected by recurrent organizational changes? How do employees experience that their control over the work situation has been affected by recurrent organizational changes? What is the significance of social support for the employee during regular organizational changes? The method used is qualitative, where eight semi-structured interviews were conducted with employees within a telecom company for collecting the empirical data. The theories used for analyzing the empirical data are Karasek & Theorell's demand-control-support model. The result shows that employees feel that their work demands have increased while their control and participation has decreased in connection with recurrent organizational changes, and that social support fulfills an important function in this imbalance. A proposal for change for the studied organization is to set aside time and resources to create participation, so that employees receive a more even balance between work requirements and control.

Poliser arbetar under tuffa arbetsförhållanden som utgör hög arbetsbelastning och höga krav, dessa kan resultera i diverse stressförhållanden. Syftet med denna uppsats var att ta reda på polisers upplevelse av stressrelaterade faktorer som är kopplade till kraven i arbetet, samt hur de hanterar dessa. För att få en mer djupgående inblick i polisers arbetssituation användes kvalitativ ansats där nio poliser intervjuades, från två olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att polisernas upplevelse av stress är kopplade till de krav de har i arbetet, hög arbetsbelastning som tillkommer utav personalbrist, treskiftsarbete, långa uttryckningsvägar och vetskapen om att de kan tvingas använda vapen. Treskift visar ha en inverkan på individernas hälsa genom de oregelbundna tider de ställs inför. Det ställs höga krav från chefer på att utföra alla de arbetsuppgifter de blir tilldelade, vilket försvåras genom bristen på personal. Samtliga innehar kontrollmöjligheter genom att kunna fatta beslut, medan arbetsuppgifterna inte går att påverka. Långa uttryckningsvägar utgör en stress där avståndet till förstärkning är långt bort. Hur samtliga informanter hanterar dessa faktorer är i första hand med hjälp av stöd av kollegor. Kamratstödet är något alla betonar av stor vikt samtidigt som de många gånger önskat ett större stöd av chefer vid jobbiga händelser. En slutsats som kan dras är att Polismyndigheten uppvisat brister i att förebygga dessa orsaksfaktorer som informanterna lyft upp. / Polices working in tough working conditions with high workload and high demands, that can result in various stressconditions. The purpose of this essay were to investtigate polices experiences of stress related factors wich is connected to the demands in work and how this is handled. To get a more deep insight in polices working situation, used a qualitative approach were nine polices was interviewed, from two different municipalities in Sweden. The questions of the essay were how the police’s demands, control and support is. The other was how the demands and stress are handled. The result showed that the polices feel a stress in their work due to the high demands and the shortfall of polices, high workload and the knowledge of maybe need to use weapon. Three-shift shows have an impact on the health at the individuals, because of the irregular times they have during the work. The leaderships have high demands that all the tasks are completed, wich is difficult because of the shortfall of police’s. All have control opportunities by being able to make decisions, while the tasks in work cannot be controlled. Long emergency routes made a stress, were the distance to strengthening is far away. How all handle this factors is firstly with help of colleagues. The peer support is something everyone emphasizes like a big importance, at the same time they wished a bigger support from the leadership in more difficult events. One conclusion of this is that the police authority has shown deficiencies in preventing these cause factors wich the informants highlighted.

Distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform tack vare den teknologiska utvecklingen samt organisationers efterfråga på att kunna konkurrera på en global nivå. Distansarbete har försvårat organisationers kontroll på sina anställda då de inte längre befinner sig på kontoret. Detta har framförallt skapa problem för kunskapsintensiva tjänsteföretag som förlitar sig på närvarande ledarskap och coachning. Denna studie har därför till avsikt att skapa förståelse för hur ett kunskapsintensivt tjänsteföretag anpassar sin styrning i samband med distansarbete och hur detta kan påverka förhållandet mellan kontroll och autonomi. Det har använts en teoretisk bakgrund för studien som består av forskning samt teorier om styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studien utgörs av en fallstudiedesign med kvalitativ data som insamlingsmetod. Resultatet visar att det används både teknokratisk styrning och socio-ideologisk styrning inom kunskapsintensiva tjänsteföretag i samband med distansarbete. En slutsats som görs från studien är att hög kontroll och hög autonomi kan uppnås vid distansarbete. Studien visar även att förhållandet mellan kontroll och autonomi bör ses som en paradox, där förhållandet ständigt förändras.

Syfte: Tidigare forskning har visat att intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Emellertid är det mindre beforskat på vilket sätt och hur intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Syftet är att öka förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och abduktiv ansats. Teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och empirin bygger på tio semistrukturerade intervjuer med företagsledare från tio olika företag. Materialet bearbetades och analyserades för att sedan få fram ett bidrag. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på likheter och skillnader jämfört med tidigare forskning. Vi såg att några företagsledare ansåg att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen, medan några företagsledare inte har samma åsikt. Kommunikation, kontinuerlig uppföljning, ekonomisk kunskap samt genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen var avgörande faktorer till förändring av intern kontroll och styrning vid outsourcing av ekonomifunktionen. Examensarbetets bidrag: I detta arbete har vi ökat förståelsen för hur ledningen i företag upplever att möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning förändras vid outsourcing av ekonomifunktionen. Studiens främsta teoretiska bidrag är att genomförandet av outsourcing av ekonomifunktionen förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Ekonomisk kunskap hos företagsledare, kontinuerlig uppföljning samt kommunikation från leverantören var andra avgörande faktorer. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att fortsatt forskning bör studera ett flertal små och stora företag på djupet för att undersöka om storlek på företag förändrar möjligheterna att forma och använda intern kontroll och styrning. Det andra förslaget är att studera hur kunskap, kommunikation och kontinuerlig uppföljning samspelar med varandra. Tredje förslaget är att endast undersöka företagsledare som valt att bygga upp en ekonomifunktion internt med externa resurser. / Aim: Previous research has shown that internal control changes when outsourcing the accounting function. However, it is less researched in which way internal control changes when outsourcing the accounting function. The aim is to provide an enhanced understanding of how managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when the accounting function is outsourced. Method: This study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. The study has taken a qualitative research strategy and an abductive research approach. The theoretical framework is built on prior research and the empirical data is built on ten semi-structured interviews with managers in ten different companies. The material has been processed and analyzed in order to present a contribution. Result & Conclusions: Study results show similarities and differences with previous research. We saw that some business managers experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. while some business managers did not have the same opinion. Communication, continuous monitoring, knowledge in economics and the implementation of outsourcing of the accounting function were crucial factors to changes in internal control when outsourcing the accounting function. Contribution of the thesis: In this work, we have increased the understanding of how business managers in companies experience that the opportunities to build and use internal control changes when outsourcing the accounting function. The main theoretical contribution of the study is that the implementation of outsourcing changes the possibilities of building and using internal control. Knowledge from the business managers, continuous monitoring and communication from the supplier were other crucial factors. Suggestions for future research: We propose that further research should study many small and large companies in depth to investigate whether the size of the companies affects the opportunities to build and use internal control. The second suggestion is to study how knowledge, communication and continuous monitoring interact with each other. The third suggestion is to only investigate business managers who have chosen to build up an accounting function internally with external resources.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

Psykisk ohälsa är något som blir allt vanligare och vanligare i vårt samhälle. Människor mår allt sämre. Att lida av en psykisk sjukdom kan vara oerhört tungt för personen och dennes familj. I vårt samhälle finns fortfarande en stigmatisering kring att lida av en psykisk sjukdom, även om detta har förbättrats de senaste åren. Dock finns en stereotyp bild kvar. Tvångssyndrom (OCD) är ett psykiskt tillstånd som är relativt okänt hos allmänheten. Detta trots att sjukdomen är vanlig. Tillståndet innefattar mycket mer än bara själva tvånget, och kan begränsa personen på många sätt i vardagen. Syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka personers upplevelser av att leva med OCD. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod. Genom systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed CINAHL och PsycInfo valdes åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll ut. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i fyra kategorier: att sträva efter kontroll och säkerhet, att hela ens tillvaro påverkas, att vilja vara som alla andra och söka förklaringar och vikten av förståelse och stöd. I resultatet framkom det hur svårt det var att leva ett fungerande liv, vad gäller jobb, skola, familjeliv. Även de mest grundläggande saker kunde bli en stor påfrestning på grund av tvånget och behovet att söka försäkran. Personer med OCD beskrev att samhället inte hade kunskapen samt förståelsen som behövdes. Därför förespråkar författarna till denna studie, ytterligare kunskap inom tillståndet OCD för att som sjuksköterskor kunna arbeta personcentrerat kring dessa personer, för att sprida kunskap i ämnet och få bort den tabubelagda stämpeln.

Sveriges lärare upplever en stor press från olika håll och undersökningar har visat att sociala och organisatoriska faktorer i deras arbete är en stor orsak till psykisk ohälsa. Upplevelsen av det psykosociala arbetet beror på vilken nivå som individen upplever psykologiska krav, kontroll samt socialt stöd. Studiens syfte var att undersöka hur högstadielärare upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats och om det är någon skillnad om de arbetar på större eller mindre skola. Studien utfördes bland högstadielärare från sex skolor i södra Sverige där 69 lärare deltog, 27 från större skolor och 42 från mindre skolor. Instrumentet som användes var QPS-Nordic34+ samt bakgrundsfrågor och tre tillagda frågor som rörde önskat socialt stöd. Generellt sett såg den upplevda psykosociala arbetsmiljön bra ut hos deltagarna. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de mindre och större skolorna gällande upplevd psykosocial arbetsmiljö eller önskat socialt stöd. Dock fanns signifikanta samband mellan ålder, antal år som lärare, antal år på nuvarande arbetsplats och upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. / The teachers in Sweden experience a great pressure from different directions and previous studies has shown that social and organizational factors in their work are a major cause of mental illness. The experience of the psychosocial work depends on what level the individual experience psychological demands, control and social support. The purpose of this study was to see how secondary school teachers experience the psychosocial work environment in their workplace and if there is any difference depending on if they work in a bigger or smaller school. This study was conducted among secondary school teachers from six schools in southern Sweden where 69 teachers participated, 27 from bigger schools and 42 from smaller schools. To measure this QPS-Nordic34+ was used and also background questions and three added questions which concerned the desired social support. The psychosocial work environment among the participants looked good in general. The result did not show any statistically significant difference between the smaller and bigger schools concerning the experience of the psychosocial work environment or desired social support. But there were significant correlations between age, number of years as a teacher, number of years at current workplace and the experience of the psychosocial work environment.

Studien syftar att undersöka om New Public Management (NPM), en vinstdrivande styrningsstrategi passar i den offentliga vårdsektorn. Det teoretisk ramvereket utformas av Almqvists tolkning av NPM, som utgörs av tre strategier, Konkurrenskraft, Kontraktstyrningsamt Decentralisering & Intern styrning. Sju stycken sjuksköterskor har därefter intervjuats gällande strategiernas konsekvenser på deras arbetsroll i förhållande till krav och kontroll. För att avgränsa studien har endast de mest framträdande konsekvenserna, Prestation & Kontroll, Försämrad kommunikation & Ökad administration samt Målstyrning &Handlingsfrihet analyserats. Syftet med att undersöka sjuksköterskans arbetssituation i relation till NPM är skapa ökad förståelse för hur denna verksamhetsstyrning påverkar det operativa arbetet i offentlig vårdsektor. Studiens resultat tyder på att tillämpning av NPM härleder bland annat ökad arbetsbelastning, stress och känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan. Studien påvisar även att sjuksköterskans arbetsroll kantas av en hög grad av krav och begränsad grad av kontroll över sin arbetssituation. Således bedömdes sjuksköterollen som ett högstressarbete enligt Karaseks krav- och kontrollmodell. På lång sikt bedöms denna arbetstyp kunna bidra till psykisk ohälsa och således vara negativ för både arbetsgivare och arbetstagare. Tillämpningen av NPM bedömdes i helhet påverka sjuksköterskans arbetssituation negativt. Detta talar emot NPM som tillbörlig styrningsmetod för offentliga, icke vinstdrivande, organisationer. Författarna tillstryker dock att denna studie ses som ofullständig i syfte att enhetligt bedöma om vinstdrivande strategier lämpar sig i offentliga sektorn på ett slutligt plan och rekommenderar att vidare forskning görs med större omfattning av rådata och effektiva mått.