<p>Bakgrund: Preeklampsi är en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela världen. Sjukdomen är den största orsaken till gravida kvinnors ohälsa och dödlighet.</p><p>Syftet: Syftet med studien var att kartlägga vilka övervakningsmetoder som används vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.</p><p>Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanställning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.</p><p>Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som påvisar förändringar i sjukdomen. Kontrollerna bör följas av blodprover om kvinnan har konstaterad preeklampsi eftersom dessa visar försämring av sjukdomen. Att mäta flödet i arteria uterina via doppler kan bedöma kvinnans risk att utveckla preeklampsi. Mer forskning behövs för att låta kvinnan själv mäta sitt blodtryck hemma via självövervakning. Stark evidens finns för att fortsätta kontrollera preeklampsitillståndet postpartum.</p><p>Slutsats:  Att mäta flödet i arteria uterina via doppler i graviditetsvecka 22-24  ger möjlighet till riskbedömning speciellt för tidig preeklampsi. Regelbunden kontroll av blodtrycket och proteinuri är effektivt för att upptäcka  preeklampsi både under graviditeten, förlossningen och postpartum och för övervakning av tillståndet. Blodprover kan användas som komplement   för att upptäcka koagulationsrubbningar, försämrad njurfunktion och leverpåverkan.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.</p><p>Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.</p><p>Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden.</p><p>Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar?</p><p>De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson.</p><p>Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna. Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet. I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen. Vidare avser vi även att studera eventuella skillnader i stress kring två olika typer av projektmedlemmar med avseende på organisationstillhörighet. Dels personer som är anställda av kundföretaget, dels de som är anställda av det säljande konsultföretaget. Genomförande: Vår studie bygger på besöksintervjuer av sammanlagt fyra anställda från två olika organisationer, som arbetar inom ett och samma projekt. Vi studerar dels medlemmar som på heltid arbetar i projekt och dels medlemmar som vanligtvis arbetar i linjearbete, men som utöver ordinare verksamhet även deltar i projektarbete. Slutsats: Vi kan se att samband finns mellan fenomenen projekt och stress. Vi kan också se att olika faktorer påverkar den anställdes stress, beroende på dennes organisationstillhörighet.

The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied. SOX on the other hand require that the regulation is being followed. The raised question is how internal audit is performed. International research has thrown light upon this question but few studies have been made in a Swedish perspective. The purpose with this thesis is to describe the role of internal audit in Swedish companies, to examine if the role is perceived as a watchdog or as a consultant, and to analyze to what extent present regulations affect internal audit. The choice of method in the thesis has taken the form of a profound qualitative research in three companies accompanied by a quantitative research to examine if the results from the qualitative study could be confirmed. The qualitative research consisted of interviews with three companies, which all have an established internal audit function. The interviews were followed by a questionnaire presented to all companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list. The results show that of the companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list only 32 percent have an internal audit function. This can be perceived as low when previous studies in the area have shown that internationally it is a common function. In the companies where there is an internal audit function, the role has mainly transformed back to a watchdog perspective from previously been heading towards a consulting role. This shift in the role of internal audit mostly derives from the exceeded regulations within corporate governance. / Det identifierade problemområdet tar sin början i att forskning inom internrevision är fragmenterad och ofullständig samtidigt som internrevision har blivit allt vanligare i den allmänna debatten. Kriser och skandaler i företag som till exempel Enron i USA och Skandia i Sverige har lett till nya regleringar hur företag ska styras och förvaltas. Dessa regleringar har tillkommit i form av Sarbanes Oxley Act (SOX) i USA och i Sverige kommer Svensk kod för bolagsstyrning att implementeras under 2005. Regleringarna säger bland annat att företaget måste tillgodose en god intern kontroll och att företagen för att uppnå detta, bör ha en granskande och konsulterande internrevisionsfunktion. Den svenska koden anger dock att företaget kan välja att i stället förklara varför koden inte efterföljs, detta till skillnad från SOX som kräver att regelverket följs. Frågan väcks hur internrevisionen i företag ser ut. Viss internationell forskning har belyst denna fråga, men studier i ett svenskt perspektiv lyser med sin frånvaro. Syftet med uppsatsen är att beskriva internrevisionens roll i svenska företag, att undersöka om rollen upplevs som övervägande granskande eller konsulterande, samt att analysera i vilken utsträckning aktuella regelverk påverkar internrevisionen. Metodvalet i uppsatsen har tagit sig uttryck i en djupgående kvalitativ undersökning av tre företag, åtföljt av en kvantitativ undersökning för att undersöka om resultaten från den kvalitativa studien bekräftas. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med tre företag som alla har en väl etablerad internrevisionsfunktion. Efter dessa intervjuer formulerades ett antal frågor som sammanställdes i en enkät. Dessa frågor ställdes till företag på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta. Resultaten som framkom, visar att av företagen på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta, är det enbart 32 procent som har en internrevisionsfunktion vilket kan anses som lågt då tidigare studier inom området pekar på att det internationellt är en vanlig funktion hos företagen. Där det finns en internrevisionsfunktion har dess roll till övervägande del gått tillbaka till att bli alltmer granskande, från att tidigare ha varit på väg mot en konsulterande roll. Detta skift i internrevisionens roll har framförallt sin grund i den ökade regleringen inom corporate governance.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört? Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag. Vidare har vi som avsikt att beskriva och förklara hur internrevisorerna upplever att yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats under de senaste fem till tio åren. Vi ämnar även förklara orsaker till förändringen samt vilka konsekvenser den medfört för internrevisorerna. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex internrevisorer som är medlemmar i Internrevisorernas förening intervjuades. Intervjuerna var semi-strukturerade där tre av intervjuerna genomfördes personligen och tre via telefon. Referensram: Referensramen behandlar begreppen revision, intern kontroll och internrevision. En redogörelse av internrevisionens struktur och rapportering, internrevisorns roll och arbetsuppgifter, revisionsformer, principer samt olika riktlinjer och lagar som påverkar internrevisorn görs. Institutionell teori som berör förändringar i organisationer samt tre tidigare studier inom internrevision beskrivs också. Slutsatser: Internrevision definieras av samtliga internrevisorer som en funktion som granskar och säkerställer organisationens interna kontroll samt ger förbättringsförslag. Idag utförs mer övergripande revision samt internrevisorerna är ge-nom sin rådgivning mer proaktiva. Orsaker till den förändrade rollen är bland annat regleringar och ökat utbildnings- och kompetenskrav. Konsekvenser av den förändrade rollen är att internrevisorerna blivit mer delaktiga i hela verksamheten samt att arbetsbördan ökat.

Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk. Treasuryavdelningens huvudsakliga uppgift är att kontrollera och hantera risker, d v s riskhantering. Ett vanligt mått för att mäta och kontrollera finansiell risk är Value-at-Risk som mäter den största möjliga förlusten under vissa givna förutsättningar. En treasuryavdelning kan bland annat utvärderas som kostnadsenhet eller som resultatenhet. Om en treasuryavdelning utvärderas som kostnadsenhet ökar fokus på riskhanteringen. Samtidigt går de möjligheter till att göra vinst, genom spekulation, förlorade. Utvärderas de däremot som resultatenheter skapas dessa möjligheter. I denna studie har det konstaterats att en treasuryavdelning ska utvärderas som en resultatenhet för att skapa vinst för företaget. Detta bör ske genom att sätta tydliga resultatmål för verksamheten. Samtidigt ökar behovet av en effektiv kontroll där det är viktigt att de tre ovannämnda faktorerna samspelar. Vidare är det viktigt att de anställda på avdelningarna är medvetna om vad som ska presteras och att riskhanteringen används på ett effektivt sätt. Användningen av riskmått blir också avgörande och att de riskmått som används är lämpliga för den typ av aktivitet som utförs. I denna studie har det fastslagits att Value-at-Risk är ett effektivt mått för att mäta risk på en treasuryavdelning. Dock skulle användningen av måttet kunna förbättras.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsenförattförebyggaekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act? Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor. De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.