Ljud från bilar och maskiner, som inte hör hemma i den normala ljudmiljön, kan vara svåra att lokalisera och tolka av en mängd anledningar. Skulle det visa sig att något är fel och behöver ordnas, blir exempelvis en bilmekaniker tvungen att testa sig fram på traditionella sätt för att hitta ljudkällan och felet. Målsättningen med detta arbete är att utveckla en prototyp, som kan hjälpa till med att framhäva och identifiera avvikande ljud i realtid. Utöver författarnas eget arbete tar rapporten även upp teori kring signalbehandling. I rapporten beskrivs även vetenskapliga arbeten som på olika sätt relaterar till författarnas.En prototyp byggdes som låter en användare lyssna på signalbehandlat ljud i realtid med hjälp av hörlurar. Ljud samlas in med två kontaktmikrofoner och signalbehandlas på ett inbyggt system. Prototypen fungerar som en verktygslåda, vilken låter användaren växla mellan tre olika signalbehandlingsmetoder. Två av metoderna baseras på ett ensamt bandpass respektive bandspärrfilter, vilka användaren kan flytta längs med halva samplingsfrekvensen. Den tredje metoden består av fyra bandpassfilter i följd längs med samplingsfrekvensen, vilka går att höja och sänka individuellt.Prototypen testades med hjälp av två kontrollerade experiment, där testare skulle lokalisera riktningen för olika sorters ljud i en ljudmiljö på två olika testuppställningar. Hypotesen för båda experimenten var att det skulle bli lättare att urskilja ett givet eftersökt ljud i en ljudmiljö, om någon signalbehandlingsmetod användes i förhållande till om ingen användes. Resultaten blev att testarna lyckades bättre med att identifiera riktningen för givna ljud bättre med hjälp av signalbehandlingsmetoderna. Däremot visade testerna att de olika signalbehandlingsmetoderna var olika bra. Det ensamma bandpassfiltret visade sig vara bäst då den användes flest gånger,medan de fyra bandpassfiltren i följd används minst antal gånger.

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt.</p><p>Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren.</p><p>Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.</p>

Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt. Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren. Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.

<p>Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.</p><p>Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.</p><p>Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.</p>

Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet. Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren. Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.

Young LGBT people rather search for LGBT books in library catalogues privately than ask a librarian for help. But words that describe different sexualities and gender identities change rapidly, and controlled vocabularies do not, which make it difficult for members of the LGBT community to find what they are looking for when using more modern and informal terminology. We wanted to know the difference in how users in a folksonomy and librarians restricted by a controlled vocabulary describe the content of young adult LGBT literature. Who are most suitable to describe this literature? To do this we did a small comparative study using 50 randomly selected LGBT books, focusing on the LGBT subject headings in the Swedish national library system Libris and the LGBT bookshelves on the public social cataloging website Goodreads. We also wanted to know which LGBT related words can be found in SBI’s controlled vocabulary, to see what words librarians are restricted to. Conclusively both the users and the librarians, controlled vocabularies or not, used an excessive amount of synonyms. This led us to the idea of making synonyms searchable for the users, whilst librarians still use the structure of a controlled vocabulary. Users grouped books under acronyms for the LGBT community as a whole, whilst librarians rather split up the sexualities and gender identities into separates.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed. Resultatet av artiklarna visade att underhållsbehandling vid opiatmissbruk leder till en minskning av kriminaliteten. Det visade sig även att buprenorfin är ett preparat som, oftare än metadon, leder till fortsatt behandling efter frisläppning ur fängelse. Med dessa slutsatser ställer vi bland annat frågan; varför används inte andra preparat än metadon i större utsträckning? / It is well known through research that crime correlates with drug abuse, a relationship that is reciprocal. Such information has been found in studies made by criminologists like Trevor Bennett (2005). Vital conclusions by researchers have made maintenance treatment for opioid-addiction well renowned for its effectiveness. This is the background for this thesis; to explore the effectiveness of maintenance treatment in crime reduction. With the methodological guidance of Willman and Stoltz (2002) research-data has been obtained, mainly through their seven-step-model. This systematic review contains ten articles that are all randomized controlled trials that were derived from the database PubMed. Results from these studies showed a decrease in crime during and after maintenance treatment. It is also presented, that using buprenorphine in the treatment increased the retention grade of patients in comparison to methadone. With this in mind we ask the question, why do not other substances than methadone have a more frequent usage in the aspects of maintenance treatment?

Högt saltintag har traditionellt kopplats till ökad risk för hypertoni, särskilt bland vissa grupper. I detta arbete utforskas relationen mellan saltintag och blodtryck genom en systematisk litteraturgenomgång av randomiserade kontrollerade studier, med fokus på friska individer. Syftet är att utvärdera om och i vilken omfattning saltkonsumtion påverkar blodtrycksnivåerna hos denna population. Studien bygger på litteratursökning i PubMed där relevanta artiklar identifieras med hjälp av sökorden ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy). En analys av 17 studier visar att effekten av saltintag på blodtrycket är försumbar eller obefintlig hos friska individer. Dessa resultat betonar behovet av att skilja mellan olika grupper avseende kostrekommendationer och pekar på att individuella skillnader, inklusive saltkänslighet, kan vara avgörande. Diskussionen lyfter fram komplexiteten i förhållandet mellan salt och blodtryck och det är svårt att dra slutsatser om de långsiktiga effekterna av en hög saltkonsumtion. Det understryker att vikten av ytterligare forskning för att klargöra sambandet mellan saltkonsumtion och kardiovaskulär hälsa över olika populationer. / High salt intake has traditionally been linked to an increased risk of hypertension, particularly among certain groups. In this work, the relationship between salt intake and blood pressure is explored through a systematic literature review of randomized controlled trials, focusing on healthy individuals. The aim is to evaluate whether and to what extent salt consumption affects blood pressure levels in this population. The study is based on a literature search in PubMed where relevant articles are identified using the search terms ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy)). An analysis of 17 studies shows that the effect of salt intake on blood pressure is negligible or nonexistent in healthy individuals. These results emphasize the need to differentiate between different groups regarding dietary recommendations and point out that individual differences, including salt sensitivity, may be crucial. The discussion highlights the complexity of the relationship between salt intake and blood pressure, and it is difficult to draw conclusions about the long-term effects of high salt consumption. It underlines the importance of further research to clarify the relationship between salt consumption and cardiovascular health across different populations.

Bakgrund och syfte: Intresset för enteral administrering av probiotika i förebyggandet av infektioner och diarré har på senare tid ökat. Nosokomiala infektioner och diarré är ett stort problem hos intensivvårdpatienter.  Syftet med denna studie var att undersöka hur enteral probiotika påverkar sjukdomsförloppet hos intensivvårdspatienter, med avseende på mortalitet, infektioner totalt, ventilatorassocierad pneumoni (VAP) och diarré. Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i Pubmed och Cinahl genomfördes med följande Meshtermer; probiotics, lactobacillus, critical illness och intensive care unit. Därefter genomfördes en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier, utförda på vuxna intensivvårdspatienter, där man jämfört patienter som erhållit probiotika med patienter som fått placebo eller annan behandling. Resultat: Totalt 15 studier med sammanlagt 1293 patienter inkluderades. Ingen signifikans med avseenden på mortalitet, infektioner totalt, VAP och diarré kunde utläsas i metaanalysen. En trend mot en minskning av infektioner totalt (p=0,075) och VAP (p=0,090) i probiotikagruppen var dock tydlig. Konklusion: Probiotika kan komma att ha en betydande roll inom intensivvården i framtiden, då det förefaller ha en positiv effekt på infektionsfrekvensen. I dagsläget finns emellertid ej tillräckligt vetenskapligt stöd för användning av probiotika i behandlingen intensivvårdspatienter. Det behövs större och väl genomförda randomiserade multicenterstudier. / Background and aim: The interest in enteral administration of probiotics to prevent infections and diarrhea has recently arisen. Nosocomial infections and diarrhea are common problems among intensive care unit patients. The aim of this study was to investigate how enteral probiotics influence the course of intensive care unit patients with focus on mortality, total infections, ventilator associated pneumonia (VAP) and diarrhea. Method: A systematic literature review was undertaken. Pubmed and Cinahl were searched using the following Meshterms; probiotics, lactobacillus, critical illness and intensive care unit. Thereafter a meta-analysis was conducted combining the results of the randomized controlled trials that compared a group of adult intensive care unit patients taking probiotics with a group that did not. Result: A total of 15 studies with a total of 1293 patients were included. For mortality, total infections, VAP and diarrhea no significance was detected in the meta-analysis. However a trend towards a decrease in over all infections (p=0.075) and VAP (p=0,090) in the probiotic group was seen. Conclusion: In the future the probiotics may play an important role in the field of intensive care, as it seems to confer a positive effect on infection rates. However, there is currently a lack of conclusive evidence to support the use of probiotics in the treatment of intensive care unit patients. Larger well designed randomized multicentre studies are required