En ökad temperatur som orsakas av den globala uppvärmningen i atmosfären kommer att leda till en höjning av havsnivå, vilket leder till att öar och kustområden sjunker, dessutom torka och bristen på sötvatten som drabbar stora delar av världen kommer att leda till en stor obalans och hot mot den globala livsmedelsförsörjningen. Byggsektorn har den största rollen i klimatpåverkan efter transporter och industri och detta sker under produktion av byggmaterial som cementproduktion, metallproduktion, vilket släpper en enorm mängd växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Det internationella samhället försöker utveckla planer och en vision för att begränsa detta genom att minska beroendet av fossila bränsle och ersätta dem med rena energikällor. Agenda 2030 var en av de viktigaste internationella överenskommelserna som fastställer långsiktiga mål, vilket skörda resultat under det kommande decenniet.  Sverige har klivit stora steg mot att utföra den globala visionen genom att ställa lagar och regler, vilka begränsar utsläppet. Klimatdeklaration har varit banbrytande steg som regeringen har tagit fram. Denna lag belyser hur mycket utsläpp kan varje byggmaterial avge under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastning.  Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen och Sizes AB anstränga sig idag att minska klimatpåverkan genom att bygga med miljövänliga byggmaterial som har mindre klimatutsläpp än de traditionella byggmaterialen för att minska klimatbelastning så mycket som möjligt. Det här examensarbetet undersöker och analyserar ett färdigbyggt flerbostadshus som Sizes AB har utförts med miljövänliga byggmaterial som korslimmat trä och detta är genom att beräkna klimatpåverkan för detta objekt ur livscykelanalysperspektiv med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Sammanfattningen av den här studien är att visa att byggnadsemissionen som Sizes utförde är 14% lägre när beräkningen görs med specifik miljövarudeklaration (EPD) data jämfört med givna generiska data från Boverket. Studien har även föreslagit vissa byggmaterial för att ersätta de byggmaterial som har största klimatpåverkan. De föreslagna byggmaterialen har bidragit till att minska utsläppet ca 13% och utsläppsmängd har blivit 27% mindre än resultat från generiska data som Boverket har ställt.

Korslimmat trä är ett relativt nytt material på marknaden jämfört med betong och har blivit alltmer intressant att använda som stommaterial i flervåningshus i och med att kunskapen ommaterialet ökar. KL-trä består av lameller i trä som limmas i lager där varje lager limmas imotsatt riktning vilket gör att hela skivan får en bärförmåga i flera riktningar. KL-trä somstommaterial kräver en särskild kompetens samt att projektet anpassas för att användamaterialet i ett tidigt skede i byggprocessen vilket gör att många aktörer väljer ett annatmaterial. Därför känns det relevant att undersöka om KL-trä kan anpassas och användas i enstomme som är projekterad för betong från början för att sedan jämföra hur en lägenhet iprojektet påverkas. Ritningarna för ett referensprojekt med betongstomme erhölls av JM för att användas ijämförande syfte. Genomförandet gjordes stegvis genom att först göra en litteraturstudie omKL-trä för att undersöka dimensioneringsmetoder och utformning och för att den nya stommenska kunna uppfylla samma krav som de i referensprojektet. Sedan gjordes en lastnedräkningoch dimensioneringen med hjälp av FEM-Design samt Calculatis stöttat av handberäkningar.Det Tredje och sista steget var att ta fram materialkostnaden med hjälp av Wikellssektionsdata. Resultatet visar att stommen i KL-trä kan dimensioneras utan större problem för att klarasamma bärförmåga som betong, vilket den klarar även i mindre dimension. KL-trä uppvisarviss problematik när det gäller begränsningen till spännvidder och stora dimensioner som ärsvåra att frakta. Den stora problematiken med KL-trä visade sig vara att dimensionerastommen för att klara brand- och ljudkraven som medförde mycket större dimensioner änstommen i betong. Detta visade sig i materialkostnaden där allt extramaterial för att klarakraven tillsammans med stommen blev dyrare än betongen. Vidare ledde det även till mindretakhöjd och rumsarea för lägenheten som denna studie tittade på. Omformningen av stommen till KL-trä visade sig ha sina begränsningar i denna studie. Vidanvändandet av materialet i nya bostadsprojekt som projekteras med hänsyn till KL-trä frånbörjan finns det goda möjligheter att utnyttja materialets fördelar samtidigt som man beaktarnackdelarna. / Cross-laminated timber (CLT) is a relatively new material on the market compared to concreteand has become increasingly interesting to use as a frame material in multi-storey buildings asknowledge of the material increases. CLT consists of slats in wood that are glued in layerswhere each layer is glued in the opposite direction, which means that the entire board has aload-bearing capacity in several directions. CLT as a frame material requires special skills andthe project is designed to use the material at an early stage in the construction process, whichmeans that many players choose a different material. Therefore, it feels relevant to investigatewhether CLT can be adapted and used in a frame that is designed for concrete from thebeginning and then compare how an apartment in the project is affected. The drawings of a reference project with a concrete frame were obtained from JM for use incomparative purposes. The execution was done one step at a time by first conducting aliterature study on CLT to investigate dimensioning methods and design for the new frame.This was done to be able to meet the same requirements as the reference project. Then acalculation of cumulative loads and dimensioning was done with the help of FEM-Design andCalculatis supported by manual calculations. The third and final step was to obtain thematerial cost using Wikell's sektionsdata. The results show that the frame in CLT can be dimensioned without major problems towithstand the same load-bearing capacity as concrete, which it can handle even in smallerdimensions. CLT has certain limitations when it comes to the element’s length of span andlarge dimensions that are difficult to transport. The most problematic part of working withCLT turned out to be dimensioning the frame to meet the fire and sound requirements becauseit required much larger dimensions than the frame in concrete. This was shown in the materialcost, where all the extra material to meet the requirements together with the frame becamemore expensive than the concrete. Furthermore, it also led to less ceiling height and floorspace for the apartment that this study looked at. The conversion of the frame from concrete to CLT proved, in this study, to have its limitations.When using the material in new housing projects that are designed with CLT in mind from thebeginning, there is a good opportunity to utilize the material's advantages while taking intoaccount the disadvantages.

Introduktion (och mål) – Bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 22% av Sveriges växthusutsläpp enligt Boverket. Målet är att nå nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Efterfrågan på korslimmat trä ökar i byggsektorn med miljöargumentet som grund. I denna studie utreds skillnader i aspekter på byggarbetsplatsen och de tidsmässiga skillnaderna mellan produkterna korslimmat trä och platsgjuten betong. Det undersöks även hur produktionsskedet kan effektiviseras vid byggnation av flerbostadshus med stomme i KL-trä. Metod – Studiens frågeställningar besvaras genom intervjuer och en dokumentstudie. Respondenterna verkar i byggbranschen och har olika erfarenheter, kunskaper, roller samt varit delaktiga i olika projekt. Intervjuerna kompletteras med två tidplaner, en tidplan med arbetsmoment som utförts i ett referensprojekt med korslimmat trä som stommaterial och en fiktiv tidplan med arbetsmoment som utförs med platsgjuten betong som stommaterial. Resultat – KL-trästommen går tidsmässigt snabbare än den klassiska betongstommen trots att det återstår fler arbetsmoment efter att KL-stommen är rest. Betongstommen är mer en färdig produkt efter gjutning, medan KL-stommen kräver kompletterande skivmaterial för att uppfylla tekniska krav. Däremot finns det mer erfarenhet kring att resa betongstomme och fler utmaningar rent logistikmässigt i att bygga flerbostadshus i KL-trästomme. Fuktaspekter och arbetsmiljö är också stora skillnader. Analys – Fler arbetsmoment och yrkeskategorier kan gå parallellt med varandra i en KL-trästomme vilket ställer högre krav på kommunikation och samordning. Detta styr inte betongstommen på samma sätt. Tidplanerna visar att KL-träprojektets stomkomplettering tar längre tid än att resa stommen medan betongstommens tidskrävande moment ligger i resning av stommen.  Diskussion – Den mest utmanande delen i att bygga i KL-trästomme är logistiken som påverkar både tid och planering. En KL-trästomme kräver mer skivmaterial än en betongstomme vilket i sin tur leder till fler leveranser och fler arbetsmoment. Även om KL-stommen är snabbare än betongstommen upplever platsledningen KL-trästommen som mer tidskrävande. Det kan bero på den relativt nya byggtekniken och brist på erfarenhet hos personal. Däremot betonar flera respondenter att med erfarenheten efter deras första KL-träprojekt kommer göra dess nästa projekt mer tidseffektivt.

Woodbe Engineering AB is a freshly started company that has developed a new type of joint for cross-laminated timber (CLT). The joint does not include any metallic fasteners, which improves sustainability, the ergonomics for the workers and time efficiency. The joint is designed to connect floor and wall elements in multi-storey buildings, by milling a dovetail in the floor element, and a fitting track in the wall element using a CNC machine. Before the product can be used on the market, it needs to be verified. This verification can either be done using physical tests, calculations, or a combination of both. The company has performed experimental small-scale tests, where the load-bearing capacity was tested. Later this year, large scale tests are to be performed. The purpose of this work is to develop a simulation model that can predict the results of the physical test. A simulation model that yields accurate results can be a good substitution for physical testing, due to a lower cost, better time efficiency, and parameters that can easily be changed. CLT is made up of several layers of wooden plates with different directions. The wood itself is quite complex to model. It has different properties in different directions, both ductile and brittle fracture modes and a large scatter of material properties. To capture this behaviour, a material model which incorporates orthotropic elasticity with linear fracture mechanics has been used. The behaviour of the material model has been evaluated with tests in both tension and compression in different directions. The accuracy of the material model was investigated by a simulation of the small-scale tests where the load-bearing capacity and the mode of fracture was investigated. A simulation of the large-scale experiment has also been conducted, where predictions of the load-bearing capacity and the first mode of failure was investigated. Also, a calculation script has been developed, which calculates the shear stress in the dovetail.  The results of the simulations clearly show the capability of the material model. Load-displacement graphs show ductile and brittle behaviour in compression and tension respectively. The strength is the highest along the fibres of the wood, with a fast decrease as the angle is increased. The simulation of the small-scale tests showed the initiation of rolling shear damage in the bottom transverse layer of the dovetail at a load level of 87 kN. The load continued to rise until a maximum load of 112 kN, while the damaged region grew upwards into the next layer. As compared to the physical tests, the mean maximum capacity of the joint was 125 kN, where rolling shear cracks could be found in the upper transverse layer in all tested specimens. Some of the tested specimens showed damage initiation at a load level of 84 kN. For the larger experiment, the same mode of damage was initiated at a load level of 161 kN which continued to rise until a maximum load level of 165 kN. The calculated values of the shear stress showed a critical shear force of 26 kN per dovetail. This value is 60 and 63 % of the simulated critical shear forces. The results of the simulation are in good agreement with the reference experiment in terms of damage initiation and maximum load. However, a large scatter of material properties, approximations of material orientations and interactions between individual layers results in a low level of predictability in terms of damage evolution and ductility in the material. / Woodbe Engineering AB är ett nystartat företag som har utvecklat en ny typ av knutpunkt för korslimmat trä (KLT). Förbandet innefattar inga metalliska förbindare, vilket förbättrar hållbarheten, ergonomin för arbetarna och tidseffektiviteten. Förbandet är konstruerat för att binda samman golv- och väggelement i flervåningsbyggnader, genom att fräsa tappar i golvelementen och motsvarande spår i väggelementen med hjälp av en CNC-maskin. Innan produkten kan användas på marknaden, behöver den verifieras. Verifikationen kan antingen ske genom fysiska tester eller beräkningar, alternativt en kombination av båda. Företaget har gjort experimentella tester i mindre skala där bärförmågan provades. Senare i år ska prover i större skala utföras. Syftet med arbetet är att utveckla en simuleringsmodell som kan förutspå resultaten hos de fysiska proverna. En simuleringsmodell som ger tillförlitliga resultat kan vara ett bra substitut till fysiska prover genom en lägre kostnad, de är mer tidseffektiva och parametrar kan enkelt ändras. KLT är uppbyggt av flera lager av träskivor med olika riktningar. Träet själv är relativt komplext att modellera. Det har olika egenskaper i olika riktningar, samtidiga duktila och spröda brottmoder och har en stor spridning av materialegenskaper. För att fånga upp dessa egenskaper, har en materialmodell som innefattar ortotrop elasticitet och linjär brottmekanik använts. Beteendet hos materialmodellen har utvärderats med tester i både drag och tryck i olika riktningar. Noggrannheten hos materialmodellen har undersökts genom en simulering av redan testade småskaleprover, där bärförmågan och brottmoden undersöktes. En simulering av fullskaleproverna har också gjorts, där en förutsägelse av bärförmågan och den första brottmoden har gjorts. Dessutom har ett beräkningsskript tagits fram som beräknar skjuvspänningen i tappen. Resultaten av simuleringarna visar tydligt förmågan hos materialmodellen. Kraft-förskjutningskurvor visar duktila och spröda beteenden i tryck respektive drag. Hållfastheten är högst i fiberriktningen, med en snabb minskning när vinkeln till fibrerna ökar. Simuleringen av småskaleproverna visade initiering av rullskjuvningsbrott i det undre tvärgående lagret i tappen vid en last av 87 kN. Lasten ökade till den maximala lasten 112 kN, medan det skadade området växte uppåt in i nästa lager. I jämförelse med de fysiska testerna var den maximala medellasten 125 kN, och rullskjuvningssprickor i det övre tvärgående lagret kunde hittas i alla provexemplar. Några av de provade exemplaren visade brottinitiering vid en last av 84 kN. Simuleringen av den större uppställningen visade samma typ av brottinitiering vid en last av 161 kN som ökade till en maximal last av 165 kN. Beräknade värden av skjuvspänning i tappen visade en kritisk skjuvkraft av 26 kN per tapp. Detta värde är 60 och 63 % av de simulerade kritiska skjuvkrafterna. Resultatet av simuleringen stämmer bra överens med referensexperimentet gällande brottinitiering och maxkapacitet. Dock, på grund av en stor spridning av materialegenskaper, approximationer gällande materialriktningar och samverkan mellan individuella lager, är nivån av förutsägbarhet låg gällande brottillväxt och duktilitet i materialet.

Bygg- och fastighetssektorn är en bidragande faktor till växande koldioxidutsläpp och det krävs därför klimatbaserade innovationer för att arbeta mot ett hållbart och långsiktigt samhälle. På senare år har råvaran trä använts i form av KL-trä som konstruktionsmaterial i allt fler och större byggnader. Parallellt med utvecklingen av KL-trä har även en strävan att behålla materialet oskyddat och synligt växt fram. För att möta kraven på brandsäkerhet i konstruktioner av KL-trä, arbetas nya dimensioneringsregler fram. I detta arbete studeras hur bärförmågan vid brand i nuvarande Eurokod 5 EN 1995-1-2:2004 och kommande version prEN 1995-1-2:2025 dimensioneras hos konstruktioner av KL-trä med synliga ytor. Syftet med arbetet är att ta fram skillnader och likheter mellan respektive version, samt vilken inverkan de kan få. Målet med arbetet är klargöra hur branddimensionering kommer påverkas och på så sätt kunna vara ett underlag för vidare studier och användning inom området. Dimensionering görs på vägg- och bjälklagselement med uppbyggnad av 5 st 40 mm lameller respektive 7 st 20 mm lameller för båda elementen. Dimensionerande brandexponeringstid som beaktas är 60 minuter, men även 90 minuter för väggelementen som krävs för att byggnader med mer än åtta våningar. Beräkningar och jämförelser görs på element av olika uppbyggnader för att tydliggöra relationen mellan typen av lim och bärförmågan. KL-träelement med icke brandtåligt lim uppvisar lägre bärförmågor än element med brandtåligt lim. Detta stämmer särskilt vid element med uppbyggnader av tunnare lameller. Orsaken till detta är att icke brandtåligt lim ger upphov till delaminering som minskar det effektiva tvärsnittet på grund av en ökad förkolningshastighet. Delamineringen ger även upphov till värmeökning då det sker en ny övertändning. Beräkningar visar att det är fördelaktigt med en tjockare yttre lamell för att minska risken för delaminering under brandexponeringstid 60 minuter och 90 minuter. Resultaten jämförs också med resultat från avancerade beräkningsmetoder i de fall där korrekta underlag fanns tillgängligt. Vid framtagning av det icke lastupptagande skiktet enligt kommande version påvisas markant skillnad jämfört med den nuvarande versionen. Enligt kommande version tas det hänsyn till aspekter som tvärsnittshöjd, lamelltjocklek, lamellriktning, om ytan är initialt skyddat eller ej, om den brandexponerade sidan utsätts för tryck- eller dragspänningar m. m. Utöver det tillkommer vissa eventuella avdrag på det resterande tvärsnittet beroende på vart det icke lastupptagande skiktet befinner sig. Nuvarande version anger alltid det icke lastupptagande skiktet som 7 mm. Framtagning av bärförmågan i den kommande versionen bygger likt den nuvarande versionen på den effektiva tvärsnittsmetoden. Det som däremot skiljer versionerna åt är förkolningsdjupet, samt införandet av ny metod för framtagning av det icke lastupptagande skiktet, som nämnt ovan. I kommande version har beräkningsgången för dessa delar uppdaterats och därmed beaktas även fler parametrar som icke brandtåligt lim. Förkolningsdjupet för kommande version beräknas enligt den europeiska förkolningsmodellen som beror på limtyp. Då endast brandtåligt lim beaktas i EN 1995-1-2:2004 bör en direkt tillämpning på KL-trä göras med försiktighet. Arbetet lyfter även fram generella konsekvenser för synligt KL-trä vid brandexponering. / The construction and property sector is a contributing factor to growing emissions of carbon dioxide and climate-based innovations are therefore required to work towards a sustainable and long-term society. In recent years, the raw material wood has been used in form of CLT (Cross Laminated Timber) as a construction material in an increasing number of buildings. Along the development of CLT, the desire to keep the material unprotected and visible has also grown. To meet the requirements for fire safety in CLT-buildings, new design standards are under development. In this study, the firedesign method and results of load-bearing elements of CLT with visible surfaces are compared between the current Eurocode 5 EN 1995-1-2:2004 and the upcoming version prEN 1995-1-2:2025. The purpose of the work is to highlight the differences and similarities between the two versions, and in that way provide basis for future studies and usages. Firedesign is calculated on wall and floor elements with a structure of 5 and 7 laminates respectively for both elements. The fire exposure time considered is 60 minutes, but also 90 minutes for the wall elements which is to clarify the relationship between the type of adhesive and the load-bearing capacity. The fire exposure time considered is 60 minutes, but also 90 minutes for the wall elements which is required for buildings with more than four stories, according to the Swedish building code BBR and to clarify the relationship between the type of adhesive and the load-bearing capacity. CLT elements with non-fire-resistant adhesive have lower load-bearing capacities than elements with fire-resistant adhesive. Calculations according to the upcoming version contains more parameters like non-fire-resistant adhesive and a more complex non-load-capacity layer, which are deficient in the current Eurocode. Since non-fire-resistant adhesive are not included in EN 1995-1-2:2004, a direct application on CLT should be done with caution. The study also highlights general consequences when using visible CLT in buildings.

In spring 2023, two engineering students from Jönköping University collaborated with GBJ Bygg Jönköping to investigate the impact of moisture on cross-laminated timber (CLT) and its drying process. The study aimed to identify potential issues, damages, and propose mitigation methods. Through measurements and investigations, this study generated in-depth knowledge of moisture effects on CLT, ensuring proper material handling to avoid long-term negative consequences.The methodology involved quantitative investigations to obtain credible results. Experiments simulated the application of wet macadam on a CLT floor slab in a natural environment to measure time to reach an acceptable moisture content. Collaboration with GBJ Bygg provided access to information, materials, and simulation facilities. Two tests were conducted: immediate construction after placing washed macadam and a 9-day drying period before reconstruction. Results showed that direct macadam application led to high timber moisture content, while drying according to industry recommendations resulted in low moisture content without negative consequences. The drying process varied depending on reconstruction timing, and methods like extending macadam drying time were proposed to reduce damages and shorten the drying period.The discussion of results demonstrated data relevance with limited room for misinterpretation. However, the study's time frame limited complete results, and the lack of prior research on timber drying affected connections to previous studies. The clearest answer came from the 9-day drying test, showing a decrease in moisture content. Some measured values deviated, possibly due to measurement errors. Facility climate and construction execution posed potential error sources. Despite limitations, the experiment effectively addressed the study's purpose and research questions.

I dagens samhälle ligger fokus på hållbarhet vilket ställer höga krav på konstruktören vid utformningav stommen till flerbostadshus. En stor del av CO2-utsläppen inom byggprocessen kan härledas tillmaterialvalet där förbränning av kalk inom cementindustrin och framställning av stål ur järnmalm ärbland de främsta faktorerna till utsläppen. Denna rapport ämnar sig åt att ta fram vilka skillnader och likheter som ställs mellan två stomsystemmed olika bjälklag; ett utförande i korslimmat trä, hädanefter benämnt KL-trä, och ett utförande ihåldäcksbjälklag. De båda objekten har givits identiska förutsättningar, med reservation förbjälklagsmaterial, med en stomme i stål med varierande tvärsnittsprofiler. Data för CO2-ekvivalenter och pris av respektive stommaterial har undersökts och sammanställts itabellform där de två byggnaderna utvärderas och där resultatet diskuteras i analysdelen. Resultatetger svar på vilket element som presterar bäst till en kontorsbyggnad med två våningar med hänsyn tillkostnad och CO2-ekvivalenter för enskilda profiler sammanställts för de två byggnaderna. Dimensionering av balkar har genomförts med avseende på momentkapacitet, pelare med avseende påknäckning av centrisk tryckkraft, plan böjknäckning med moment av vindlast och normalkraft motpelare. Till visualisering av stommen har Tekla Structures använts och för verifiering avlastnedräkningar har FEM-Design 20 nyttjats. Rapportens ekonomidel avser kostnader av de två byggnaderna, vilka redovisats i tabellform medkostnad per stål- och bjälklagsprofil. Klumpsumma för respektive fall har sammanställts och idiskussionsdelen till denna rapport ges förklaringar och slutsatser. / In society today, the focus is on sustainability, which places high demands on the designer when designing the structural frame for apartment buildings. A large part of the CO2 emissions in the construction process can be traced to the choice of material, where the combustion of lime in the cement industry and the production of steel from iron ore are among the main factors for the emissions. This report intends to provide answers to the differences and similarities between two frame systems with different floors slabs; a version in cross-laminated wood, hereinafter referred to as KL-trä (CLTwood), and a version in hollow core slabs. The two objects have been given identical conditions, with a reservation for flooring material, with a steel frame with varying cross-sectional profiles. Data for CO2 equivalents and price of each frame material have been examined and compiled in tabular form where the two buildings are evaluated and results are discussed in the analysis part. The result provides an answer as to which element performs best for an office building with two floors with regard to cost and CO2 equivalents for individual profiles compiled for the two buildings. Dimensioning of beams has been carried out with regard to bending moment capacity, columns with respect to buckling of concentric pressure force and flat bending buckling with elements of wind load and normal force against columns. Tekla Structures has been used to visualize the frame and FEM-Design20 has been used to verify load counts. The financial part of the report refers to costs of the two buildings, which are reported in tabular form with cost per steel and floor profile. The lump sum for each case has been compiled and in the discussion section of this report explanations and conclusions are given to the financial part.

The purpose of this study is to investigate what is crucial for the use of weather protection and its effects when building with CLT (cross-laminated timber). The study was conducted through literature review, site visits, and interviews with representatives from various organizations, including weather protection suppliers, CLT producers, installers, and Skanska Sverige AB. These were chosen to highlight perceptions in the field and the effects of identified factors. The authors used a qualitative approach with semi-structured and written interviews. Effective moisture management in CLT constructions is necessary for the building's durability. Weather protection improves the working environment and productivity but requires careful planning for cost-effectiveness. The decision to use weather protection is influenced by cost, client requirements, and climate conditions. The future development of CLT focuses on making the material more efficient and finding standardized solutions. To decide on weather protection, factors such as moisture issues, working environment, time, cost, climate, project location and scope, and client requirements need to be considered. Collaboration is required to develop adaptable weather protection and more reliable methods to detect microbial growth. Quality and well-being should be prioritized as highly as cost, although cost will always be a significant part of the decision. By following up on reference projects, decisions can be based on facts and experience to achieve more sustainable construction projects.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av det totala utsläppet av växthusgaser i Sverige. I och med att utsläppen från energianvändningen i användningsskedet av en byggnad minskar behöver fokus flyttas till bland annat byggskedet. I byggskedet står den bärande stommen för en betydande del av en byggnads klimat- och miljöpåverkan. Inom Lokalförvaltningen i Göteborgs innovationsprojekt Hoppet syftar examensarbetet till att utreda olika träkonstruktioners klimatpåverkan och miljöprestanda. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är bärande ytterväggar med bärande element i LVL, konstruktionsvirke, lättviktsregel och KL-trä. För bjälklag kommer konstruktioner med bärande element av LVL och lättviktsbalk att analyseras. Metoden som används för att utreda träkonstruktionernas miljöprestanda är livscykelanalys. Livscykelanalysen genomförs på tvärsnitt av de olika träkonstruktionerna som är framtagna i dialog med leverantörer av träteknikerna, för att uppfylla den funktionella enheten i analysen. Resultatet av livscykelanalysen indikerar att för bärande ytterväggar har tvärsnittet med KL-trä lägst miljöpåverkan i flest kategorier. Tvärsnittet med KL-trä har även lägst klimatpåverkan. För bjälklag har tvärsnittet med lättviktsbalk lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. Resultatet tyder även på att det framförallt är isolering och gips som står för majoriteten av tvärsnittens miljöpåverkan i samtliga miljöpåverkanskategorier. Efter en känslighetsanalys av tvärsnitten blir det även tydligt att om miljöpåverkan från isolering minskas, förändras fördelningen av resultatet i de olika miljöpåverkanskategorierna. Det vill säga andra träbyggnadstekniker får lägst respektive högst påverkan än vid tidigare jämförelse. Slutsatsen i arbetet blev i enlighet med resultatet att tvärsnittet med KL-trä har lägst klimatpåverkan och även lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier för bärande ytterväggar. För bjälklag är klimatpåverkan från LVL och lättviktsbalk mycket lika, lättviktsbalken har däremot lägst påverkan i flest miljöpåverkanskategorier. För att minska miljöpåverkan från ett tvärsnitt är det däremot framförallt isolering och gips som bör uppmärksammas. De livscykelstadie som bidrar till störst miljöpåverkan är produktionen av material, därefter bidrar användningsskedet i form av utbyte av material till stor miljöpåverkan. / In Sweden, the building sector is responsible for approximately one-fifth of the emissions contributing to climate change. Emissions from the use-stage have decreased the last 30 years and therefore the importance of reducing the emissions from the product and construction stage increases. The structural elements in a building contribute with a significant part of the emissions from the product and construction stage.   Within the local administration of the City of Gothenburg’s innovation project “Hoppet” this thesis aims to investigate different wooden constructions impact on climate change and six other environmental impact categories. The wooden constructions that are included in the thesis are load-bearing walls with laminated veneer lumber (LVL), building timber, lightweight beam and cross-laminated wood (CLT). The investigated wooden constructions that are included for the floor construction are LVL and lightweight beam.   The method that is used to calculate climate- and environmental impacts is life cycle assessment(LCA). The LCA is performed on cross-sections of the different wooden constructions. The cross-sections have complied with the suppliers of each wood construction supplier to fit the functional unit.   The result of the LCA indicates that, for the load-bearing wall, the cross-section with CLT has the lowest environmental impact in most impact categories. The cross-section with CLT also has the lowest impact on climate change. For the floor construction, the cross-section with a lightweight beam has the lowest impact in most impact categories. Although the impact on climate change is very similar between the two cross-sections.   The result also indicates that it is mainly the insulation and gypsum that contributes with the majority of the environmental impact in all categories. After a sensitivity analysis, it is clear that the environmental impacts from the cross-sections vary depending on the environmental impact from insulation.

Fuktskador är ett problem som kan uppstå vid byggnation i trä om konstruktionen exponeras för nederbörd under byggtiden. Mätning av fuktkvoter i trä kan utföras med flera olika instrument och metoder. Syftet med arbetet är att studera fuktkvotsförändringar i korslimmade träelement som utsätts för långvarig nederbörd i laborationsmiljö. För att utveckla detta område har Linnéuniversitetet tillsammans med Saab utvecklat ett eget mätinstrument. Instrumentet mäter resistans i trä som jämförs med mätvärden från ett annat instrument vid namn Gigamodule. Det egenutvecklade sensorkortet är fortfarande under utveckling. Förutom i arbetets försöksuppställning testas instrumentet även i en byggnad i Växjö. För kontroll av mätresultat har fler metoder och instrument använts. Två modeller har använts som representerar detalj vid anslutning av väggelement-och mellanbjälklag. Båda modellerna har under lika lång tid varit nedsänkta i vattenbad. Försöksuppställningen har utförts mellan 19:e april och 18:e maj 2018. Mätningar och beräkningar har resulterat i jämförbara resultat. Skillnader i resultat utifrån träets fiberriktning har visats från flera instrument. KL-träelementen har uppvisat en god förmåga att trots höga fuktkvotsvärden torka ut och återgå mot normala värden under mätperioden. / Moisture related damage is an occurring problem in wood-based buildings if the material is exposed to rainfall during construction. Measurement of moisture content can be done with various instruments and methods. The purpose of the thesis is to study change in moisture content in cross-laminated-timber, with prolonged exposure to water in laboratory environment. To advance the field, the Linnaeus University has been developing a measurement instrument of their own in collaboration with the company Saab. The instrument measures electrical resistance in wood where the obtained values will be compared to similar measurements from a product named Gigamodule. The self-developed sensor card is still a product under development. In addition to the lab setting measurements the instrument was also installed in a local building in Växjö. To verify the result from the previously mentioned resistance measurers additional instruments and methods have been utilized. Two separate models have been used to represent the detail of the connection between the wall element and the joist. Both models have been submerged under water for an equal amount of time. The experimental setting took place between the 19th of April to the 18th of May 2018. The measurements and calculations have been resulting in values that can be the subject of internal evaluation. Difference in result based on the direction of the grain have been observed in several measurement methods. The CLT-elements demonstrated good drying properties despite periodically high moisture content and the wood indicate a return towards initial levels of moisture.