Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola. Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor. Studiens resultat visar att skolorna arbetar fortlöpande med likabehandling men att de arbetar olika mycket med de olika diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver. Resultatet visar också att elevers och lärares uppfattningar i stort sett stämmer överens i fråga om skolans arbetssätt med likabehandling. Det finns däremot en märkbar skillnad mellan uppfattningarna gällande omfattningen av skolans insatser. Lärare uppfattar att skolan arbetar mer med likabehandling än vad eleverna uppfattar. Både elever och lärare framhåller att vissa delar av likabehandlingsplanen följs bättre än andra. De understryker att skolorna bör arbeta mer med likabehandling samt att detta arbete måste tydliggöras.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola.</p><p>Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor. Studiens resultat visar att skolorna arbetar fortlöpande med likabehandling men att de arbetar olika mycket med de olika diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver. Resultatet visar också att elevers och lärares uppfattningar i stort sett stämmer överens i fråga om skolans arbetssätt med likabehandling. Det finns däremot en märkbar skillnad mellan uppfattningarna gällande omfattningen av skolans insatser. Lärare uppfattar att skolan arbetar mer med likabehandling än vad eleverna uppfattar. Både elever och lärare framhåller att vissa delar av likabehandlingsplanen följs bättre än andra. De understryker att skolorna bör arbeta mer med likabehandling samt att detta arbete måste tydliggöras.</p>

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är:   Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut?   Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver?   Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys. Studien visar att båda skolorna har en god beredskap för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling. Den ena skolan uppfyller samtliga rekommendationer på planens utformning medan den andra skolan brister i beskrivningen av hur man arbetar praktiskt med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder.     Emellertid har Skolverket i en stor studie skaffat sig kunskap om att flera insatser som görs på skolorna för att motverka mobbning har liten eller ingen effekt och i vissa fall till och med ökar förekomsten av mobbning. Inslag av sådana insatser förekommer på båda skolorna. [1] Lagar, förordningar och ansvariga myndigheters rekommendationer.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta. Frågeställningar Hur och var sker kränkande behandling och trakasserier? När sker kränkande behandling och trakasserier? Vad anser elever kännetecknar en mobbare? Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling? Metod Arbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa. Resultat Eleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer. På lektioner och raster sker det verbalt, fysiskt samt genom utfrysning. Eleverna anser att dåliga familjeförhållanden är den främsta anledningen till att vissa elever mobbar. Skolorna i undersökningen har båda hjälp av organisationen Friends för att förhindra att kränkande behandling och trakasserier uppstår. Slutsats Kränkande behandling och trakasserier är ett vanligt förekommande enligt eleverna själva. Trakasserande ord som ”bög”, ”hora” och ”blatte” har blivit ett vardagsspråk för många skolungdomar. Skolorna i undersökningen bör arbeta mer tillsammans med alla elever för att skapa en förståelse för kränkande behandling och trakasserier. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

No description available.

Studien handlar om i vilken omfattning eleverna känner sig delaktiga i skolanslikabehandlingsarbete samt i vilken omfattning eleverna upplever förekomsten avdiskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Syftet är attkartlägga elevernas uppfattning om skolans likabehandlingsarbete samt förekomstenav kränkande behandling i skolans olika miljöer. Vi har valt ett kvantitativtangreppssätt då vi genomfört en enkätstudie som lämnats ut till totalt 101 elever iårskurs fem. Resultatet visar att många elever inte känner tillit till alla vuxna i skolan.Mer än hälften av eleverna känner inte till likabehandlingsplanen och nästan allaelever upplever att de inte har fått varit delaktiga i likabehandlingsarbetet. Elevernaefterfrågar mer stöd från de vuxna genom en större vuxennärvaro då de serkränkande behandling som ett problem i skolan. Detta tyder på att skolorna behöverutveckla sitt likabehandlingsarbete för att alla elever ska känna sig delaktiga i arbetetmed likabehandling samt känna trygghet i skolan. / The study deals with the extent to which students feel part of the school's equalitywork, and the extent to which students perceive the existence of discrimination ,harassment and offensive behavior in school. The aim is to identify students'perception of the school's equality work and the incidence of harassment in schoolenvironments. We have chosen a quantitative approach when we conducted aquestionnaire survey given out to a total of 101 students in fifth grade. The resultsshow that many students don’t have trust in all adults in school. More than half of thestudents are not aware of the equality plan and almost all students feel that they havenot been involved in the school’s equality work. Students are requesting moresupport from the adults by a larger adult presence because they see abusive behavioras a problem in school. This suggests that school’s need to develop their equality workfor all students to feel part of the work on equality and feel safe in school.

Syftet med denna studie är att utifrån DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus läggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som används för att förebygga, främja och åtgärda arbetet i verksamheterna. För att få svar på studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger använts. Detta för att på djupet få en förståelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frågeställningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrån studiens valda teoretiska ramverk, gällande styrdokument och tidigare forskning. Vi har i vår analys sökt efter upprepade mönster i empirin för att kunna tolka in dessa i vårt arbete. I vårt resultat av studien kan vi se att tillfrågade pedagoger önskade mer kunskap om begrepp och tillvägagångsätt i arbetet med likabehandlingsplanen. Pedagogerna anser sig sakna stöd från huvudman och rektor. Vi kan också från intervjuerna tolka att det finns en vilja att få in likabehandlingsarbetet i verksamheten från pedagogernas sida, men att det just är stödet och känslan av osäkerhet som hindrar att det blir en naturlig del av verksamheten. Arbetet blir på så vis stort och svårt att hantera. Resultatet i studien visar också att barnens delaktighet vilar på att det finns en närvarande vuxen som kan fungera som stöd och väcka reflektioner, diskussioner och tankar hos barnen. På så vis blir barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet i olika diskussioner och reflektioner över olika situationer som sker eller har skett. De får hjälp och stöd av pedagogerna i verksamheten att hantera och lösa konflikter, lyssna på andra och själv uttrycka en åsikt. Vi kan i alla våra genomförda intervjuer se att vårdnadshavare inte är delaktiga i likabehandlingsplanen mer än att de fått information om att den finns. Vi kan avslutningsvis i resultatet se att begreppen förebygga, främja och åtgärda ligger till grund för ett integrerat likabehandlingsarbete i förskolan.

This work is about the rights of children, how students use social media and how effective teachers are using social media in their work against abusive treatment. The purpose of this work is to examine what students have rights in school, what and how students use social media and how schools and teachers are working to prevent the abuse that takes place over the internet and via mobile phones. The method used to investigate this is partly a survey of students in grades five and six at four different schools and interviews with four practicing teachers, working as a teacher in each class who made survey.   My conclusion is that children have a variety of rights in school, and all schools and teachers are working on this through rules, values ​​clarification and collaborative exercises. More and more younger children use out of social media, the survey shows that many of the students in grades five and six uses much social media. It turns out that they use it several times a day, and many feel that it is being violated through social media. Although teacher interviews indicate that the use of social media has increased among students. The four teachers are working on ways to have the violations taking place on social media in their work, this depends on where they work and how relevant it is to bring up the subject. They make use of various collaborative exercises, videos and discussion to counter it to occur.

The aim of this study was to analyze discursive patterns in publications and attitude researches on bullying published by The Swedish National Agency for Education. The focus was largely on whether there is a pattern in the narration of how teachers and pupils are portrayed as perpetrators in a situation where bullying occurs. The empirical material of the study was acquired by use of a qualitative method where publications published between the years of 2002 and 2014 were selected. Dictums concerning teachers and pupils as bullies have been compared and surveyed where differences in how they were depicted was the object of analysis. To enable such a study, Foucault's theories on discourse and power were applied on the empirical material in the analysis.The result shows that bullying in general almost always refers to the pupil as the perpetrator while teachers are under-represented in the same context. Pupils as perpetrators are described through qualities such as aggression and lack of empathy,whereas teachers are described through external factors such as stress and extensive workload.

Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens attityder och uppfattningar om kränkande behandling på nätet, samt deras uppfattning om verktyg för att motverka mobbning som sker på nätet. Detta har studerats genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarats av personal arbetande på fritidshem i Sverige, samt genom två halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade fritidslärare arbetande i olika verksamheter i samma kommun. Utifrån studiens syfte har datamaterialet analyserats och presenteras under resultatdelen. Enkätstudien och intervjustudien presenteras enskilt under resultatdelen. I resultatet fann vi samband mellan enkätstudien och intervjustudien som därefter diskuteras under följande rubriker; En otrygg arena; där informanternas uppfattning är att internet inte är en trygg plats för barn att vistas på. Hur kommer man åt problemet; där resultatet visar att större delen av informanterna inte tror att ett barn som kränks på internet berättar det för en vuxen. Att finna intresse; som visar att det kan vara en svårighet att växa upp under olika tidsperioder, då barnens internetvanor har förändrats, samt Skolans ansvar; där det menas att det bör finnas utbildning från skolans håll som ger personalen verktyg för hur ett arbete mot kränkande behandling på internet kan se ut. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>